Akademiska får nationellt ansvar för gendermatoser och svåra hudsymtom
– Gendermatosmottagningen på Akademiska har lång erfarenhet av omhändertagande av dessa patientgrupper. Det är ärftliga och ovanliga hudsjukdomar som är svåra att diagnostisera. På mottagningen får patienten träffa ett team som består av hudläkare, klinisk genetiker och hudsjuksköterska. Tanken med nationell högspecialiserad vård (NHV) är att samarbetet kring dessa patientgrupper ska stärkas inom hela landet och leda till en mer jämlik vård, säger Katja Holmgren, hudläkare på Akademiska sjukhuset.
Nationell högspecialiserad vård (NHV) rör den allra mest avancerade vården inom vissa diagnoser och har sedan 1 juli 2018 ersatt rikssjukvård. Det handlar om vård som är komplex, avancerad eller sällan förekommande. Vården får bedrivas vid som mest fem enheter i landet.
Ett aktuellt område är gendermatoserär, en grupp ärftliga hudsjukdomar som är ovanliga och där diagnostiken utgår från hudens utseende, hudbiopsier och DNA-analys. Enligt Katja Holmgren har det gjorts framsteg de senaste 15-20 åren, framför allt inom den genetiska diagnostiken. Detta innebär att allt fler mutationer som framkallar sjukdom upptäcks vilket bidrar till mer exakt diagnos och genetisk rådgivning. Det går också snabbare med DNA-analys och man kan i de flesta fall få ett svar inom 1-2 månader. Den genetiska diagnostiken utförs på klinisk genetik, Akademiska laboratoriet, som har utvecklat de genetiska analyserna i samarbete med Clinical Genomics Uppsala.
De vanligaste gendermatoserna är Iktyos, Keratodermier och Epidermolysis Bullosa. Vid Iktyos och Keratodermier är huden torr och förtjockad. Vanligast är Lamellär Iktyos där barnet ofta föds som så kallad "collodiom baby", det vill säga täckt med ett tjockt hornlager, oförmöget att svettas. Kongential Iktyos orsakar livslånga besvär av generell fjällning, hudförtjockning och sprickor/sår. Epidermolysis Bullosa medför brännskadeliknande hudavlossning. Huden blir skör med blåsbildning och sår, som i vissa fall kan sitta i slemhinnor. Ytterligare ett exempel är Dariers sjukdom, som innebär huduppluckring och förhorning av huden, framförallt på bålen och i ansiktet på grund av cellrubbningar. Patienterna har ofta problem med hudinfektioner.
– Många av dessa hudsjukdomar uppstår under barnaåren, men vi möter både barn och vuxna på mottagningen. Under årens lopp har vi utvecklat nära samarbeten kring dessa patienter med andra kliniker och specialiteter, till exempel barnmedicin, barnkirurgi, öron-näsa-hals, handkirurgi, samt dietist och arbetsterapeut. I och med tilldelningen av Nationell högspecialiserad vård kommer detta arbete att och vidareutvecklas, säger Katja Holmgren.
Fem sjukhus ska ansvara för svåra hudsymtom
Den 24 maj togs även ett beslut om nationell högspecialiserad vård vid svåra hudsymtom som innebär att vården koncentreras till fem sjukhus. Det som omfattas är framförallt tillstånd orsakade av blåsdermatoser (en blåsbildande hudsjukdom som startar med erosioner i munslemhinnan och både kan drabba unga och medelålders), läkemedelsreaktioner, pyoderma gangrenosum (en ovanlig, inflammatorisk hudsjukdom, som inte orsakas av infektion, och som leder till att det bildas en ansamling av döda celler, vävnader och cellrester) och hidradenitis suppurativa (en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar områden med svettkörtlar, framförallt i armhålor, ljumskar och mellangårdens hud.
– En fördel med ökad koncentration av vården är att patienterna kan erbjudas mer högspecialiserad vård. Det handlar om ovanliga diagnoser där man måste träffa patienterna regelbundet för att bibehålla kompetensen, säger Klas Agerberg, hudläkare på Akademiska sjukhuset.
–Dessutom krävs stora patientvolymer för att kunna bedriva och vidareutveckla meningsfull translationell forskning, där problem identifieras i sjukvården och blir föremål för preklinisk forskning och utveckling med målet att förbättra diagnostik- eller behandlingsmetoder. Ytterligare en fördel är ett nära samarbete med andra områden på sjukhuset som blivit Nationell högspecialiserad vård: svåra brännskador och gendermatoser, avrundar han.
För mer information/intervju om gendermatoser, kontakta:
Katja Holmgren, hudläkare på Akademiska sjukhuset;
0764963697, katja.holmgren@akademiska.se
Marie Virtanen, hudläkare på Akademiska sjukhuset;
0736506415, marie.virtanen@akademiska.se
För mer information/intervju om svåra hudtillstånd, kontakta:
Klas Agerberg, hudläkare på Akademiska sjukhuset;
0761054906, klas.agerberg@akademiska.se
FAKTA: Nationell högspecialiserad vård på Akademiska sjukhuset
- Viss vård vid endometrios (kirurgi)
- Epilepsikirurgisk utredning och behandling
- Extraktion av pacemakerutrustning (inklusive ICD)
- HIPEC (Cytoreduktiv kirurgi kombinerad med varm cellgiftsbehandling i bukhålan för patienter med spridd cancer i bukhinnan)
- Huvud och halsparagangliom
- Kraniofacial kirurgi
- Neuroendokrina tumörer i buken och avancerade binjuretumörer samt operationer vid hjärtsjukdom kopplad till NET
- Osteogenesis imperfecta (OI)
- Primär skleroserande kolangit (gallgångssjukdomen PSC)
- Systemisk amyloidos
- Svåra brännskador
- Svårbehandlade ätstörningar, inklusive barn
- Transjugulär intrahepatisk shunt (TIPS) vilket omfattar endovaskulär behandling mot komplikationer vid skrumplever.
- Viss vård vid Moyamoyasjukdom och syndrom (en sjukdom som drabbar blodkärlen i hjärnan)
- Gendermatoser
- Svåra hudsymtom
- Tarmrehabilitering barn
FAKTA: Nationell högspecialiserad vård (NHV)
Den 1 juli 2018 ersattes rikssjukvård med nationell högspecialiserad vård (NHV) som rör den allra mest avancerade vården inom vissa diagnoser. Regionerna ansöker löpande om tillstånd. Socialstyrelsen utreder och Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutar vilka sjukhus som får uppdraget. Vården finansieras offentligt och bedrivs vid som mest fem enheter i landet. Det handlar om vård där endast ett fåtal vårdgivare i landet kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära team. Syftet med koncentrationen till ett fåtal platser är framförallt att utveckla kunskapen, kvaliteten och patientsäkerheten samt att använda resurserna på ett effektivt sätt.
Nyckelord
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer1.10.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.
Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms26.9.2023 08:45:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid. En ny Uppsalastudie visar att behandlingen kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv ms.
Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn21.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad. Enligt en studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skulle bieffekterna av strålbehandlingen kunna bli mindre om man ger lägre stråldos till riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus och lillhjärnan.
Nya immunterapier mot lymfom inger hopp15.9.2023 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Allt fler tumörsjukdomar i lymfsystemet (lymfom) kan behandlas med immunterapi. I våras godkändes CAR-T-celler som behandling vid återfall i mantelcellslymfom och studier pågår med bispecifika antikroppar. I praktiken innebär det att patienter redan kommer i fråga för sådana immunterapier. Framstegen uppmärksammas med anledning av internationella lymfomdagen 15 september.
Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen12.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod. Sedan 2006 har, utöver patienter från Sverige, även patienter från Estland, Danmark, Norge, Polen, Ungern och England opererats med DP. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum