Kartläggning visar hur normer, krav och sociala relationer påverkar ungas psykiska hälsa

Kartläggningen baseras på ett gediget material bestående av röster från 657 unga i åldern 13–25 år, som deltagit i enskilda intervjuer eller fokusgrupper, besvarat webbfrågor eller lämnat in skrivna berättelser. Det materialet har kompletterats med tillgänglig statistik, och presenteras i en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

De unga lyfter att den mest framträdande orsaken till psykisk ohälsa är egna och andras krav och förväntningar när det gäller exempelvis skola, framtid, social status och utseende. Många känner sig otillräckliga. Konfliktfyllda relationer och mobbning har också negativ påverkan, liksom att sakna vänner, vara ofrivilligt ensam eller ha trassliga hemförhållanden.

̶  Att ta del av unga personers egna upplevelser och erfarenheter är centralt för att förstå deras psykiska hälsa. Det finns alla skäl att agera kraftfullt för att förbättra ungas förutsättningar att må bra, och ungas röster och upplevelser behöver tas till vara och utgöra en viktig del i det arbetet, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Psykisk ohälsa kan ta sig uttryck, uppfattas och påverka vardagen på många olika sätt. Det handlar om att sakna energi och dra sig undan, känna irritation, få fysiska symtom, känna meningslöshet och i vissa fall känna att man inte vill leva längre. Psykisk hälsa beskrivs av de unga i kartläggningen som att må bra eller inte må dåligt, och som en förutsättning för att vardagen ska fungera. Sociala sammanhang och relationer beskrivs som avgörande för den psykiska hälsan, men även hälsosamma levnadsvanor lyfts fram.

Lösningar på samhällsnivå behövs

De unga beskriver en rad viktiga strategier för att hantera sin psykiska hälsa, och vad de skulle behöva för att må bättre. Många av faktorerna som inverkar gäller samhällets utformning, så för att minska psykisk ohälsa bland unga behövs också lösningar på samhällsnivå.

̶  Det handlar bland annat om ett medvetet arbete kring normer och samhällsklimat, och om hur vi bättre kan stötta varandra som medmänniskor. Vi ser även att ökad tillgänglighet till vård och stöd efterfrågas. Då handlar det både om kunskap om hur och var man kan söka vård, men även om bättre bemötande och om fler lågtröskelinsatser för att kunna få hjälp tidigt, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Ett särskilt fokus i kartläggningen har legat på unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller tillhörighet till urfolk eller nationell minoritet. Viktiga orsaker till psykisk ohälsa som lyfts av de tillfrågade är begränsande normer, diskriminering och våld, negativa bemötanden, brist på stöd och anpassningar och problem att utkräva sina rättigheter.

Statistiken i kartläggningen visar också på sociala skillnader i olika aspekter av psykisk hälsa och vårdutnyttjande. Det är exempelvis vanligare med psykiskt välbefinnande, och mindre vanligt med psykiska besvär, skolrelaterad stress och oro för framtiden bland dem som uppger en bättre ekonomisk situation. Den här kunskapen är viktig att ha med i det förändringsarbete som nu bör ta vid.