Kartläggning visar hur normer, krav och sociala relationer påverkar ungas psykiska hälsa
Kartläggningen baseras på ett gediget material bestående av röster från 657 unga i åldern 13–25 år, som deltagit i enskilda intervjuer eller fokusgrupper, besvarat webbfrågor eller lämnat in skrivna berättelser. Det materialet har kompletterats med tillgänglig statistik, och presenteras i en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
De unga lyfter att den mest framträdande orsaken till psykisk ohälsa är egna och andras krav och förväntningar när det gäller exempelvis skola, framtid, social status och utseende. Många känner sig otillräckliga. Konfliktfyllda relationer och mobbning har också negativ påverkan, liksom att sakna vänner, vara ofrivilligt ensam eller ha trassliga hemförhållanden.
̶ Att ta del av unga personers egna upplevelser och erfarenheter är centralt för att förstå deras psykiska hälsa. Det finns alla skäl att agera kraftfullt för att förbättra ungas förutsättningar att må bra, och ungas röster och upplevelser behöver tas till vara och utgöra en viktig del i det arbetet, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.
Psykisk ohälsa kan ta sig uttryck, uppfattas och påverka vardagen på många olika sätt. Det handlar om att sakna energi och dra sig undan, känna irritation, få fysiska symtom, känna meningslöshet och i vissa fall känna att man inte vill leva längre. Psykisk hälsa beskrivs av de unga i kartläggningen som att må bra eller inte må dåligt, och som en förutsättning för att vardagen ska fungera. Sociala sammanhang och relationer beskrivs som avgörande för den psykiska hälsan, men även hälsosamma levnadsvanor lyfts fram.
Lösningar på samhällsnivå behövs
De unga beskriver en rad viktiga strategier för att hantera sin psykiska hälsa, och vad de skulle behöva för att må bättre. Många av faktorerna som inverkar gäller samhällets utformning, så för att minska psykisk ohälsa bland unga behövs också lösningar på samhällsnivå.
̶ Det handlar bland annat om ett medvetet arbete kring normer och samhällsklimat, och om hur vi bättre kan stötta varandra som medmänniskor. Vi ser även att ökad tillgänglighet till vård och stöd efterfrågas. Då handlar det både om kunskap om hur och var man kan söka vård, men även om bättre bemötande och om fler lågtröskelinsatser för att kunna få hjälp tidigt, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Ett särskilt fokus i kartläggningen har legat på unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller tillhörighet till urfolk eller nationell minoritet. Viktiga orsaker till psykisk ohälsa som lyfts av de tillfrågade är begränsande normer, diskriminering och våld, negativa bemötanden, brist på stöd och anpassningar och problem att utkräva sina rättigheter.
Statistiken i kartläggningen visar också på sociala skillnader i olika aspekter av psykisk hälsa och vårdutnyttjande. Det är exempelvis vanligare med psykiskt välbefinnande, och mindre vanligt med psykiska besvär, skolrelaterad stress och oro för framtiden bland dem som uppger en bättre ekonomisk situation. Den här kunskapen är viktig att ha med i det förändringsarbete som nu bör ta vid.
Nyckelord
Kontakter
Folkhälsomyndighetens presstjänst
Tel:010-205 2100media@folkhalsomyndigheten.seLänkar
Om
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
Följ Folkhälsomyndigheten
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Folkhälsomyndigheten
Viktigt att stödja balanserad användning av digitala medier17.6.2024 13:50:00 CEST | Pressmeddelande
Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.
Kikhosta ökar i Sverige27.5.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Antalet rapporterade fall av kikhosta ökar i Sverige efter att ha legat på låga nivåer sedan år 2020. För de yngsta barnen kan kikhosta vara en livshotande sjukdom. Det är viktigt att förebygga kikhosta genom att skydda små barn mot smitta och genom vaccination av spädbarn och gravida.
Fler i rekommenderade grupper behöver vaccinera sig mot covid-19 under april18.4.2024 08:05:44 CEST | Pressmeddelande
Nu pågår vårens vaccinationsinsats mot covid-19. Hittills har ungefär 30 procent av de personer som är 80 år och äldre fått vårdosen. För att öka skyddet inom de grupper som rekommenderas vaccination i vår, behöver kommuner och regioner nå ut till fler under april.
Hälsan i befolkningen blir bättre men ojämlikheten i hälsa ökar28.3.2024 08:39:10 CET | Pressmeddelande
Hälsan i Sverige blir allt bättre. Men hälsan skiljer sig åt och för vissa grupper ses en negativ utveckling. Det visar Folhälsomyndighetens årliga rapportering Folkhälsan i Sverige.
Nationella mål föreslås för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion7.2.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat. Våra matvanor ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- kärlsjukdom och olika cancerformer. På uppdrag av regeringen föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nationella mål och insatsområden till stöd för folkhälso- och hållbarhetsarbetet i myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum