Hushållens sparande minskar – trots det har en av tio mer än en miljon på banken

SBAB har genomfört en undersökning där 1 000 svenskar tillfrågats om sitt sparande.

Sparandet minskar samtidigt som sparkonto blir alltmer populärt
Av SBAB:s undersökning framgår att sparandet minskar i Sverige. Var fjärde person uppger att de sparar mindre i år jämfört med i fjol. Samtidigt syns en förskjutning i hur pengarna sparas – fler uppger att de ökat sitt sparande på bankkonto.

- Det är väntat att hushållens sparutrymme är mindre nu än i fjol. Inflationen och det senaste årets kraftiga räntehöjningar pressar hushållen. Att sparandet på bankkonto ökar har sannolikt flera orsaker. Fler aktörer erbjuder ränta på sparkonton vilket gör det mer attraktivt. Andra förklaringar kan vara att den finansiella instabiliteten sannolikt får hushållen att buffertspara mer om det är möjligt och då lämpar sig sparkonto bra. Samtidigt har börsen varit relativt svajig det senaste året vilket gör den mindre attraktiv, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

En av tio har mer än en miljon på banken – samtidigt har många en mycket liten buffert
Av undersökningen framgår att var tionde person har mer än en miljon sparat på bankkonton, det vill säga på sparkonton, lönekonton eller transaktionskonton. En majoritet, 53 procent, har mer än 100 000 kronor. Samtidigt anger 11 procent att de har mindre än 25 000 kronor på banken och var tjugonde person att de har så lite som mellan noll och fem tusen kronor.

- Vi vet från olika sammanställningar att hushållens sparande i Sverige är mycket högt i ett internationellt perspektiv. Vår undersökning visar samtidigt att sparandet är ojämnt fördelat. Andelen som har över en miljon kronor på banken är ungefär lika stor som den andel som har 25 000 kronor eller mindre. Att så pass många som fem procent uppger sig ha fem tusen kronor eller mindre i sparande, är förstås oroande, säger Linda Hasselvik.

Bara en tredjedel av spararna vet vilken ränta de får
Trots att hushållen i Sverige har relativt sett mycket pengar på sparkonton och att det blivit alltmer populärt så vet en tredjedel inte vilken ränta de får. 41 procent uppger att de heller inte jämfört räntorna hos olika aktörer eftersom de anser att det inte är värt det, för att räntorna är så låga.

- Den senaste tiden har det funnits synpunkter på bankernas vinster men samtidigt lånar många fortfarande ut sina pengar gratis till sin bank. Mitt råd är att faktiskt ta reda på om banken erbjuder ränta och att annars flytta pengarna till en aktör som gör det. Att spara 100 000 kronor under ett år till en ränta på till exempel 3 procent ger trots allt en avkastning som efter skatt motsvarar till exempel 140 liter mjölk eller 10 tacokvällar för fyra personer, säger Linda Hasselvik.

Hälften av hushållen vet inte vad de sparar till
En majoritet av de svarande, 51 procent, vet inte vad de sparar till. Bland de som vet är det vanligast att spara till en buffert för oförutsedda händelser. Det uppger nästan 70 procent. 44 procent uppger också att de sparar till pensionen. Var tredje person sparar till resor och nöjen. Det är också relativt vanligt att spara för att senare kunna investera i hemmet, vilket var fjärde person uppger sig göra.

- Det är anmärkningsvärt att hälften av spararna inte vet vad de sparar till. Det är bra att det finns en stark sparandekultur men samtidigt ökar motivationen sannolikt ytterligare om man har ett tydligt mål för sitt sparande. Om man saknar det så finns därför skäl att fundera på vad man faktiskt kan använda pengarna till och hur det gynnar en, säger Linda Hasselvik.

Om undersökningen:
Enkätundersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB i maj 2023. Drygt 1000 individer deltog i undersökningen.

I bifogad excelfil hittar du samtliga frågor och svar från undersökningen.