SBAB Bank

Hushållens sparande minskar – trots det har en av tio mer än en miljon på banken

Dela
Var fjärde person sparar mindre i år jämfört med i fjol, enligt en ny undersökning från SBAB. Hur man sparar har också förändrats – fler sparar på sparkonton. Hälften har mer än 100 000 kronor sparat på bankkonton och en av tio uppger att de har mer än en miljon. Samtidigt vet majoriteten inte vad de sparar till och bara en tredjedel vet vad de får för ränta.

SBAB har genomfört en undersökning där 1 000 svenskar tillfrågats om sitt sparande.

Sparandet minskar samtidigt som sparkonto blir alltmer populärt
Av SBAB:s undersökning framgår att sparandet minskar i Sverige. Var fjärde person uppger att de sparar mindre i år jämfört med i fjol. Samtidigt syns en förskjutning i hur pengarna sparas – fler uppger att de ökat sitt sparande på bankkonto.

- Det är väntat att hushållens sparutrymme är mindre nu än i fjol. Inflationen och det senaste årets kraftiga räntehöjningar pressar hushållen. Att sparandet på bankkonto ökar har sannolikt flera orsaker. Fler aktörer erbjuder ränta på sparkonton vilket gör det mer attraktivt. Andra förklaringar kan vara att den finansiella instabiliteten sannolikt får hushållen att buffertspara mer om det är möjligt och då lämpar sig sparkonto bra. Samtidigt har börsen varit relativt svajig det senaste året vilket gör den mindre attraktiv, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

En av tio har mer än en miljon på banken – samtidigt har många en mycket liten buffert
Av undersökningen framgår att var tionde person har mer än en miljon sparat på bankkonton, det vill säga på sparkonton, lönekonton eller transaktionskonton. En majoritet, 53 procent, har mer än 100 000 kronor. Samtidigt anger 11 procent att de har mindre än 25 000 kronor på banken och var tjugonde person att de har så lite som mellan noll och fem tusen kronor.

- Vi vet från olika sammanställningar att hushållens sparande i Sverige är mycket högt i ett internationellt perspektiv. Vår undersökning visar samtidigt att sparandet är ojämnt fördelat. Andelen som har över en miljon kronor på banken är ungefär lika stor som den andel som har 25 000 kronor eller mindre. Att så pass många som fem procent uppger sig ha fem tusen kronor eller mindre i sparande, är förstås oroande, säger Linda Hasselvik.

Bara en tredjedel av spararna vet vilken ränta de får
Trots att hushållen i Sverige har relativt sett mycket pengar på sparkonton och att det blivit alltmer populärt så vet en tredjedel inte vilken ränta de får. 41 procent uppger att de heller inte jämfört räntorna hos olika aktörer eftersom de anser att det inte är värt det, för att räntorna är så låga.

- Den senaste tiden har det funnits synpunkter på bankernas vinster men samtidigt lånar många fortfarande ut sina pengar gratis till sin bank. Mitt råd är att faktiskt ta reda på om banken erbjuder ränta och att annars flytta pengarna till en aktör som gör det. Att spara 100 000 kronor under ett år till en ränta på till exempel 3 procent ger trots allt en avkastning som efter skatt motsvarar till exempel 140 liter mjölk eller 10 tacokvällar för fyra personer, säger Linda Hasselvik.

Hälften av hushållen vet inte vad de sparar till
En majoritet av de svarande, 51 procent, vet inte vad de sparar till. Bland de som vet är det vanligast att spara till en buffert för oförutsedda händelser. Det uppger nästan 70 procent. 44 procent uppger också att de sparar till pensionen. Var tredje person sparar till resor och nöjen. Det är också relativt vanligt att spara för att senare kunna investera i hemmet, vilket var fjärde person uppger sig göra.

- Det är anmärkningsvärt att hälften av spararna inte vet vad de sparar till. Det är bra att det finns en stark sparandekultur men samtidigt ökar motivationen sannolikt ytterligare om man har ett tydligt mål för sitt sparande. Om man saknar det så finns därför skäl att fundera på vad man faktiskt kan använda pengarna till och hur det gynnar en, säger Linda Hasselvik.

Om undersökningen:
Enkätundersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB i maj 2023. Drygt 1000 individer deltog i undersökningen.

I bifogad excelfil hittar du samtliga frågor och svar från undersökningen. 

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om

SBAB Bank
SBAB Bank
Svetsarvägen 24
171 04 Solna

0771-45 30 00https://www.sbab.se/

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 602 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 december 2023). Antal medarbetare (FTE) är 948. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Så mycket kostar det att äga fritidshus i fjällen26.2.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

En ny sammanställning från SBAB visar att det kostar mellan 127 000 och 144 000 kronor om året att äga ett genomsnittligt fritidshus som köptes under 2023, i någon av landets tre mest populära fjällkommuner. Om stugan används fyra veckor om året motsvarar det en kostnad på mellan 32 000 och 36 000 kronor i veckan. Hyrs huset ut under delar av året kan kostnaden minska till mellan 20 000 och 24 000 kronor per vecka. En positiv värdeutveckling kan göra investeringen mer lönsam men det är långt från självklart. Det senaste två åren har till exempel priserna på fritidshus i Malung-Sälen minskat med drygt 20 procent.

Hushållens köpkraft tar glädjeskutt22.2.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Svensk ekonomi mjuklandar. BNP står och stampar samtidigt som arbetslösheten ökar måttligt. Inflationsmålet är i praktiken uppnått och Riksbanken sänker därför räntan till 2,75 procent. Löner som ökar mer än inflationen gör att hushållens köpkraft tar ett litet glädjeskutt efter två tunga år. Hushållens konsumtion börjar återigen växa så smått efter att ha krympt i närmare två års tid. Bostadspriserna ökar med ett par procent. Den rörliga bolåneräntan sjunker till 3,3 procent till januari 2026. Ett kraftigt nedpressat bostadsbyggande bidrar till den låga BNP-tillväxten och en ökad bostadsbrist. Det är några av slutsatserna i prognosen för 2024 i årets första nummer av Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

Bostadsägarna vädrar morgonluft15.2.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Bostadsägarnas optimism om bostadsprisernas utveckling ökar sett till skillnaden mellan hur många som tror på stigande respektive fallande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent tror på stigande priser på ett års sikt och främsta skälet till detta anges vara sjunkande räntor. 9 procent tror på fallande priser och 40 procent tror på stillastående priser på samma tidshorisont. Bostadsägarna är generellt sett mer optimistiska om prisernas utveckling jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna stiger tror 71 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1100 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets första kvartal.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye