Därför är reduktionsplikten en miljöpolitisk illusion

Den unika svenska reduktionsplikten som gett oss världens dyraste diesel har länge varit ifrågasatt av oss som företräder bilismen i Sverige. Nu har Riksrevisionen granskat reduktionsplikten och kommit med förödande kritik. Granskningen visar att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar och att det därutöver finns flera risker som påverkar reduktionspliktens genomförbarhet och effektivitet som inte i tillräcklig grad har beaktats vid beslut om reduktionspliktens utformning.

De reduktionsnivåer som den förra regeringen föreslog och som riksdagen beslutade om baserades på bristfälliga konsekvensanalyser från Energimyndigheten. SFVF och SBF efterlyser en ärlig och saklig debatt och som inte som drivs av antagande, känslor, bristande fakta och avsaknad av en bredare konsekvensanalys.

Reduktionsplikten har hittills påverkat dieselpriset vid pump mer än regeringen räknat med. Det beror framför allt på att priset på biodrivmedel ökat kraftigt. Prisökningen på biodrivmedel har minskat reduktionspliktens kostnadsfördel gentemot andra sätt att nå klimatmålen och har även medfört större fördelningseffekter än regeringen förutsåg. Till exempel påverkas generellt hushåll på landsbygden mer av bränsleprisökningar än hushåll i städer.

Men Riksrevisionen har varit bakbunden av sitt mandat, varför den inte kunnat skriva rent ut om problemen med reduktionsplikten. Den skriver bland annat att den bedömer att reduktionsplikten delvis kan bidra till det klimatpolitiska målet för trafiken på ett effektivt sätt.

Riksrevisionen ska inte granska riksdagens beslut utan bara om politiken för att nå dessa är effektiv. Därför skriver Riksrevisionen inte rent ut att målet är felaktigt, vilket i sin tur innebär att hela reduktionspliktens utformning är omotiverad.

Ett av frågetecknen som Riksrevisionen rest är de direkta och indirekta klimat- och miljöeffekter i Sverige och andra länder som följer av vår reduktionsplikt. Eftersom mängden biomassa är begränsad finns risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion i sina alternativa användningsområden ersätts med fossila råvaror. Sverige är idag världens näst största nettoimportör av biodrivmedel. Sverige importerar till exempel ungefär en tredjedel av det globala utbudet av biobränslet HVO, som blandas in i fossil diesel för att uppfylla reduktionsplikten. Över 90 procent av biodrivmedlen som används i Sverige är importerade. Det innebär att koldioxidutsläppen riskerar att öka lika mycket i de länder som exporterar biodrivmedel till Sverige som dessa drivmedel minskar koldioxidutsläppen i Sverige.

Många hushåll i Sverige har drabbats ekonomiskt av den felkonstruerade svenska reduktionsplikten som skapar kostnader men inga verkliga miljövinster. Att regeringen gett professor John Hassler i uppdrag att granska klimatpolitiken inger dock hopp. Han har gett uttryck för att politiken bör ge verkliga utsläppsminskningar och vara baserad på vetenskapliga underlag. Inom en överblickbar framtid kommer biltrafiken att vara elektrisk i någon form och utsläppsfri. Många fler kommer då att vilja ta del av bilismens fördelar. Politiken måsta utgå från det.