Körkort och tolerans är viktiga för nyanländas jobb inom lantbruk
Stora grupper immigranter leder till nya utmaningar på arbetsmarknaden. Nyanlända uppmuntras ofta att söka jobb, och inom lantbrukssektorn är behoven stora. En ny studie från Högskolan i Halmstad visar de möjligheter och utmaningar som såväl jobbsökande, arbetsgivare som arbetsförmedlare står inför. Ett par viktiga framgångsfaktorer är språk och körkort.
Ovanligt många flyktingar kom till Sverige under 2015. I samband med det drev forskare vid Högskolan i Halmstad ett projekt och gjorde en studie för att ge gruppen flyktingar större och snabbare chans att få jobb. Gapet är överlag stort mellan inrikes och utrikes föddas anställningsgrad. Inte minst i gruppen med utomeuropeisk bakgrund är fler arbetslösa. Samtidigt har Sverige i jämförelse med andra EU-länder den mest optimala policyn för arbetsmarknadsintegration, mätt med Migrant Integration Policy Index (MIPEX). Som en del av forskningsstudien – i samarbete med Arbetsförmedlingen och Hushållningssällskapet Halland – ordnade forskarna ”matchmaking” mellan lantbrukare och nyanlända arbetssökande.
– Att förstå hur processen med matchning på arbetsmarknaden går till är ett bra avstamp för att se ingångarna och framför allt hindren som behöver övervinnas, säger Henrik Barth, docent i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad.
Före, under och efter jobbmatchningen intervjuade forskarna både jobbsökande och arbetsgivare inom lantbruk samt arbetsförmedlare.
– Man skulle kunna tro att bidragsstödet skulle vara den stora moroten till att inleda en anställning, men det visade sig att lantbrukarna som vi träffade engagerade sig av mer humanitära skäl. Av de lantbrukare som kontaktades visade hälften intresse för att bidra i samband med flyktingkrisen. ”Vi vill hjälpa till” sa lantbrukarna.
Stort engagemang
Det som kan skapa svårigheter med att anställa en nyanländ person, påpekar Henrik Barth, är att lantbrukare är vana vid att rekrytera familjemedlemmar och nära släktingar:
– Det märks i samtalen som vi haft där frågor och engagemang sträcker sig långt utanför själva anställningsprocessen. Det är väldigt positivt och värmande att lantbrukarna vill ta ett stort ansvar när flyktingar kommer till Sverige. Helheten är viktig för lantbrukaren, vilket gör att processen att anställa ibland blir längre än vad som är planerat.
Studien visar att för arbetssökande är körkort, språkkunskaper och kulturell förståelse särskilt viktiga.
– Körkort behövs för att kunna ta sig runt på landsbygden. Språk är viktigt överlag, men inom lantbruket är det särskilt viktigt för att skapa en säker arbetsmiljö. För att de kulturella ”krockarna” ska kunna undvikas krävs tolerans, tålamod och anpassningsbarhet – av alla inblandade i processen, säger Henrik Barth.
Okunskap skapar osäkerhet
Ghazal Zalkat, doktorand i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, påpekar att det är svårt för nyanlända att hitta till jobben. Okunskap skapar osäkerhet hos alla parter i anställningsprocessen.
– Arbetsförmedlingen har svårt att utvärdera de nyanländas erfarenheter och kompetenser. Det är enklare om det finns en formell utbildning som den nyanlände har med sig som till exempel agronom eller liknande, säger hon och fortsätter:
– Arbetsförmedlingen har begränsad erfarenhet av odling och lantbrukare. Det behövs istället mentorer som inledningsvis kan hjälpa till med introduktionen på arbetsplatsen.
Ghazal Zalkat menar också att, även om viljan att hjälpa till är stor bland lantbrukarna, så underlättar det för den enskilda företagaren att anställa om det är klart och tydligt vilka anställningsformer som finns.
– Enklare administration och tydlig information sänker tröskeln till att anställa en ny person som inte har kunskap om svenskt lantbruk, säger Ghazal Zalkat.
Extrem situation
Kritiken mot myndigheterna är ibland hård, konstaterar Henrik Barth.
– Det var en extrem situation under 2015, även för Arbetsförmedlingen. För individen är det en påfrestning och ibland en frustration när det tar tid med att identifiera lämpliga arbetsmöjligheter. Med forskningsprojektet vill vi bidra med ökad kunskap om hur integration kan effektiviseras.
PLOUTOS är ett annat integrationsprojektet som Henrik Barth och Ghazal Zalkat driver i dag och det går ut på att öka individens kunskap om grundläggande finansiella tjänster.
– Förstår du hur finansiella transaktioner och tjänster går till och vilka krav som ställs vid investeringar som du önskar göra kan du planera för framtida satsningar. En tydlig målbild är en viktig drivkraft. Det är först när man ser vägen framför sig som det går att börja vandra på den, säger Henrik Barth.
Mer om forskningen
Målsättningen med studien var att utveckla förståelsen för mångfald som en viktig konkurrensfördel vad gäller hållbarhet, lönsamhet, trivsel och hälsa inom halländska lantbruk.
Intervjuer gjordes med 100 personer, 83 inom lantbruk, 11 jobbsökande och 4 arbetsförmedlare från offentlig och privat sektor.
Forskarna tog fram en matchningsmodell för en effektivare och snabbare process för nyanlända personer att hitta till rätt jobb och få anställning i Sverige, med särskilt fokus på lantbruket. Den så kallade LMM-modellen (Labour Market Matching Model) fokuserar på kritiska aspekter före, under och efter jobbmatchningsprocessen.
Modellen presteras i forskarnas artikel.
Nyckelord
Kontakter
Henrik BarthDocent
Tel:070-660 61 86henrik.barth@hh.seGhazal ZalkatDoktorand i innovationsvetenskap
ghazal.zalkat@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder
Länkar
- Läs mer om forskningen i Nordic journal of working life studies: Harder Than You Think – Immigrant Labor Market Integration in Agricultural Sector
- Forskning vid Akademin för företagande, innovation och hållbarhet
- Projektet PLOUTOS
- PLOUTOS: Vardags- och affärsekonomi – ett sätt att bli en del av samhället
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Partitillhörighet och ålder spelar roll för lokalpolitikers utsatthet2.4.2024 09:04:08 CEST | Pressmeddelande
Politiker från Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är de kommunpolitiker som främst upplever att de utsätts för hat och hot. Unga politiker känner sig mer utsatta än äldre. Kommunpolitiker över lag anger att hot och hat mot politiker i sin tur är ett hot mot demokratin. Detta visar ny forskning från Högskolan i Halmstad.
Högskolan i Halmstad leder vägen mot tillämpning av AI i vården27.3.2024 11:31:01 CET | Pressmeddelande
Högskolan i Halmstad är en av de drivande krafterna bakom forskning om artificiell intelligens (AI) i vården. Det blir tydligt när AI Sweden publicerar sin nya AI-strategi. Lärosätets forskning om implementering av AI inom hälso- och sjukvården kan bli vägledande för utvecklingen av AI i Sverige. – De senaste åren har Högskolan i Halmstad tagit en ledande roll inom det här området, säger Jens Nygren, professor och fokusområdesledare för Hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.
Utökad satsning på Elitmiljö bordtennis Halmstad19.3.2024 09:10:06 CET | Pressmeddelande
I sex år har Högskolan i Halmstad, som riksidrottsuniversitet, i samarbete med Svenska bordtennisförbundet och Halmstad bordtennisklubb, attraherat duktiga bordtennisspelare till Halmstad. Det tack vare möjligheten för elitspelare att kombinera sin idrottskarriär med högskolestudier. Nu utökas samarbetet ytterligare när spelare från Sannarpsgymnasiet och Högskolan samlas i en gemensam miljö.
Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus26.2.2024 09:27:45 CET | Pressmeddelande
Vad kan du plugga på Högskolan i Halmstad? Vilka ämnen läser du på de olika programmen? Hur är studentlivet? Vad kan du jobba med efter examen? Det är några av alla de frågar som besökarna kan få svar på när Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus nu på torsdag, den 29 februari.
God hälsa och normal vikt kan förebygga långvarig smärta9.2.2024 09:10:00 CET | Pressmeddelande
Personer som har ont i knäna riskerar att drabbas av långvarig smärta i större delen av kroppen. God upplevd hälsa och att undvika övervikt och obesitas är faktorer som är viktiga för att förebygga långvarig smärta hos individer med knäsmärta. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum