Försäkringskassan

Vabbandet skiljer sig mycket mellan olika yrken

Dela

Andelen som vabbar är högst för hantverksyrken inom bygg och tillverkning och lägst bland chefer. Inom samtliga yrkesgrupper vabbar kvinnor oftare och tar ut fler dagar än män – skillnaden varierar mellan olika yrkesgrupper, visar en ny analys från Försäkringskassan.

Enligt Försäkringskassans nya analys är andelen som vabbar högst för hantverksyrken inom bygg- och tillverkning. Inom dessa yrkesgrupper vabbar 67 procent av kvinnorna och 60 procent av männen. Majoriteten av både kvinnliga och manliga chefer vabbar inte alls. Av de kvinnliga cheferna var det bara 37 procent som vabbade år 2020. Det är en lägre andel än för männen i de flesta andra yrkesgrupper.

- Troligen är det flera bakomliggande faktorer, såsom flexibel arbetstid och möjlighet till hemarbete, som spelar roll för hur mycket det vabbas i olika yrken. En annan anledning till att chefer vabbar mindre är att de i genomsnitt har äldre barn än föräldrar i övriga yrkesgrupper, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan.  

Det är inom delvis samma yrken som kvinnor och män vabbar många dagar
På en mer detaljerad nivå framgår att det delvis är inom samma yrken som flest och färst vabdagar togs ut bland vabbande kvinnor respektive män. Tidningsdistributörer, kundtjänstpersonal, barnskötare, lagerpersonal och restaurangpersonal är med bland de 10 yrken där det vabbades som mest både bland kvinnor och män år 2020.

På listorna över yrken där det vabbas minst dominerar cheferna. Bland både kvinnor och män tog även gymnasielärare, läkare och poliser ut få vabdagar år 2020. 

Vabbandet ökade under pandemin och är på en fortsatt hög nivå
Pandemin hade stor påverkan på vabbandet. Antalet dagar med vab ökade kraftigt från 7 dagar i genomsnitt år 2019 till 9 dagar år 2020, och även åren 2021 och 2022 vabbade föräldrar klart fler dagar jämfört med åren före pandemin. Den här utvecklingen syns bland både kvinnor och män, och i samtliga yrkesgrupper. I stort har inte pandemin påverkat vabmönstret mer inom någon specifik yrkesgrupp.

- Att föräldrar vabbade fler dagar under pandemin är ingen överraskning men att nivån är fortsatt hög även efter pandemin är intressant, säger Patrik Zetterberg.

Om analysen
Analysen beskriver hur vabbandet ser ut inom olika yrkesgrupper och hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Den visar också hur uttaget förändrades under pandemin och om utvecklingen har sett olika ut inom olika yrkesgrupper.

För att beskriva vabbandet har man tittat på hur stor andel inom respektive yrkesgrupp som tar ut minst en vabdag under året, och på hur många dagar de som vabbar tar ut i genomsnitt. Analysen är en del i rapportserien Korta analyser från Försäkringskassan där aktuell statistik och analys presenteras i ett kort format.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om Försäkringskassan

Försäkringskassan utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen - exempelvis barnbidrag, föräldrapenning och sjukpenning. Det är riksdag och regering som beslutar vilka lagar och regler som ska gälla.
Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter med medarbetare på 60 orter. Våra utbetalningar står årligen för ungefär en femtedel av statens budget.

Följ Försäkringskassan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan

Sjukfall orsakade av skador ökar på sommaren18.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Uteliv, studsmatta, hoppa från båten till bryggan och olycka vid altanbygget: under sommaren ökar antalet fysiska skador som leder till sjukskrivning. För psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen, till exempel ryggvärk, är utvecklingen den motsatta – generellt minskar sjukfrånvaron under sommaren. Men inte för den tredje största diagnosen ”skador” som då ökar. Idag publicerar Försäkringskassan årssiffror för år 2023 för sjukfrånvaro på detaljerad nivå.

Socialförsäkringen allt mindre del av statens utgifter10.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Utgifterna för socialförsäkringen ökar årligen och var 242,4 miljarder kronor år 2023. Sett som andel av BNP är dock utvecklingen sedan början av 2000-talet den omvända och utgifterna var under förra året de lägsta på 25 år. En orsak till att socialförsäkringen står för en lägre andel av BNP är minskande utgifter för sjukförsäkringen vilket främst beror på minskad sjukfrånvaro och regeländringar. Att det föds färre barn påverkar också utgifterna för föräldrapenning och barnbidrag. Det visar årets upplaga av Socialförsäkringen i siffror som presenteras idag.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye