Sveriges kartskatt är unik – och gratis
Sverige är kartlagt på ett sätt som saknar motstycke. Det hela började när Sverige på 1600-talet skulle bli en stormakt – det krävde koll på varenda vrå i riket. Kung Gustav II Adolf lade då grunden för Lantmäteriet för att få bättre kännedom om naturresurser och hur riket såg ut. Resultatet blev de geometriska jordeböckerna, konstnärliga praktverk som nu i digital form kan laddas ner från öppna arkiv.

Krig är dyrt, och landets tillgångar skulle beskattas för att fylla statskassan. Det är bakgrunden till att kartografen Anders Bure år 1628 fick i uppgift att mäta upp och kartera Sverige. Det var inte bara städer, byar och gårdar som skulle nedtecknas, lantmätarna skulle också redogöra för skogar, gruvor, sjöar och allt annat de såg.
Anders Bure var intresserad av kartografi, men att leda Lantmäteriet var en utmaning – det fanns till exempel inte en enda lantmätare i Sverige. Bures första uppgift blev därför att efter bästa förmåga utbilda sex lantmätare som skulle fungera som hans kollegor, vilket också blev starten på Lantmäteriet.
De gav sig i kast med att kartlägga alla gårdar och byar i dåtidens Sverige – som på den tiden dessutom innefattade hela Finland. De första kartorna samlades i de geometriska jordeböckerna och hade oftast skalan 1:5 000, de äldsta av många historiska skatter som kan hittas i Lantmäteriets arkiv. De skapade kartor över åker och äng och i verken redovisades avkastning och andra förhållanden av ekonomisk natur.
Kartorna som började produceras av Anders Bure och de första Lantmätarna i Sverige kan laddas ner digitalt här
Kontakter
Lena NorbergVerksamhetsutvecklareLantmäteriet
Expert på historiska kartor
Bilder

Följ Lantmäteriet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantmäteriet
Regeringen öppnar för koordinatbestämda fastighetsgränser28.11.2023 13:42:06 CET | Pressmeddelande
Regeringen har beslutat om att tillsätta en utredning inför ett skifte till koordinatsbestämda fastighetsgränser, något som skulle få stora positiva effekter både för fastighetsägare och för Lantmäteriet.
Lantmätare i historien – kartläggare och konstnärer24.11.2023 15:27:36 CET | Pressmeddelande
De första generationernas lantmätare var i många fall konstnärligt lagda. Kartorna fylldes ofta med keruber, främmade djur och andra exotiska inslag. Tre av de mer konstnärliga lantmätarna var Bo Kempensköld, Adolf Castman och Hans Ranie, alla verksamma i slutet av 1600-talet.
Laga skifte – när ägor slogs ihop och byar sprängdes24.10.2023 09:45:54 CEST | Pressmeddelande
När Laga skifte genomfördes på 1830-talet moderniserades Sverige, framför allt för bönderna. Ägor slogs ihop och byar splittrades – den som satt på sämsta huset kunde få flytta ut ur bykärnan. I Lantmäteriets kartskatt går det att följa genomförandet av laga skifte i byar genom historiska kartor och förteckningar – nedladdningsbara och tillgängliga för alla.
Nedåt på bolånemarknaden13.10.2023 12:54:57 CEST | Pressmeddelande
Den nedåtgående trenden i på bostadsmarknaden håller i sig – antalet inteckningar under tredje kvartalet 2023 minskade med cirka fem procent jämfört med det andra kvartalet. Nedgången märks tydligast i södra Sverige, framför allt i Kronobergs län (-22,3 %) och Jönköpings län (-16,9%). Det visar Lantmäteriets statistik för inteckningar i fastighetsmarknaden under tredje kvartalet 2023.
Goda resultat från Lantmäteriets arbete i Nordmakedonien27.9.2023 16:04:46 CEST | Pressmeddelande
Ett adressregister tillgängligt för alla medborgare, ett nytt positioneringssystem med centimeterprecision och viktiga steg mot att digitalisera historiska handlingar. Det är några av resultaten från Lantmäteriets femåriga samarbete med Nordmakedonien som nu går i mål.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum