Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker förslaget om vistelseförbud

Dela
Bilden visar ett stängsel. En blå skymning och stadsljus syns bortom stängslet.
Respekt för mänskliga rättigheter måste vara centralt när åtgärder tas fram för att stoppa den gängrelaterade brottsligheten.

Förslaget på en ny reglering som ger möjlighet att begränsa enskilda personers rätt att vistas på vissa platser i samhället utan att personen varken är dömd, anklagad eller misstänkt för ett brott inskränker rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i ett remissvar som avstyrker regeringens förslag i sin helhet i sin nuvarande form.

Institutet för mänskliga rättigheter har yttrat sig över promemorian Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser (DS 2023:17). Yttrandet lämnas inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.

Institutet ser med oro på det eskalerande gängrelaterade våldet i Sverige och instämmer med utredningen i att det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka de kriminella nätverkens aktiviteter och för att återupprätta tryggheten i lokalsamhället. Institutet påtalar dock att det är av yttersta vikt att de åtgärder som vidtas är förenliga med de svenska grundlagarna och de internationella konventionsåtaganden som Sverige är bundna av.

Institutet uttalar följande:

  • Institutet avstyrker utredningens förslag i sin nuvarande form i sin helhet. Institutet anser att utredningen har brister i proportionalitetsbedömningen, dels i relation till huruvida åtgärden är effektiv, dels på grund av avsaknaden av tydliga avgränsningar vad gäller ingrepp i den enskildes rättigheter.
  • Institutet avstyrker förslaget att åklagare ska pröva frågor om vistelseförbud. Institutet menar att ett vistelseförbud innebär stora inskränkningar i den enskildes rättigheter och att det därför är påkallat att frågan i första hand prövas av domstol.
  • Institutet avstyrker förslaget om vem som kan meddelas vistelseförbud. Institutet menar att lagen i denna del inte lever upp till Europakonventionens krav på tydlighet och förutsägbarhet och att det kan bli svårt för den enskilde att veta vilket beteende som kan få konsekvenser.
  • Institutet avstyrker förslaget om hur det geografiska området ska avgränsas eftersom det riskerar att bli större än nödvändigt då lagtexten inte innehåller en tydlig maximal radie för hur stort området får vara.
  • Institutet avstyrker förslaget om förbudets längd. Institutet anser att den inskränkning i bland annat rörelsefriheten som ett vistelseförbud innebär påkallar att den möjliga tidsperioden för ett vistelseförbud måste vara avsevärt mycket kortare än ett år.
  • Institutet avstyrker förslaget att grundregeln ska vara att den som meddelas vistelseförbud inte ska ha rätt till ett offentligt biträde. Institutet anser att det av rättssäkerhetsskäl är viktigt att alla som riskerar att meddelas ett vistelseförbud har rätt till ett offentligt biträde för att på bästa sätt kunna tillvarata sina rättigheter.
  • Institutet anser att utredningens analys av konsekvenserna av förslagen för barn och ungdomar är bristfällig.

Läs hela remissvaret här 

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Historisk dom i Europadomstolen: stater har ett ansvar att skydda sina invånare mot klimatförändringar9.4.2024 14:35:44 CEST | Pressmeddelande

I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

FN-kritik kräver stor omställning i Sveriges arbete med funktionsrätt27.3.2024 13:44:34 CET | Pressmeddelande

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät

Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige25.3.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän14.3.2024 11:12:19 CET | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k

FN-kommitté: Sverige behöver stärka skyddet för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter7.3.2024 10:11:00 CET | Pressmeddelande

Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige. Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser: – FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att: motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso-

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye