Ny avhandling visar lovande behandlingsresultat av kontrollerat drickande
Idag disputerar Stina Ingesson Hammarberg, psykolog vid Beroendecentrum Stockholm, med avhandlingen Controlled drinking - a Viable Treatment Goal in Alcohol Use Disorder? på Karolinska Institutet. Avhandlingen bygger på en studie där majoriteten personer med alkoholberoende efter behandling med KBT eller motiverande samtal kunde minska sin alkoholkonsumtion till ett kontrollerat drickande.
- Det går att dricka måttligt utan att sluta helt för en stor andel patienter. Den vetskapen hoppas vi kan leda till att fler söker vård i ett tidigare skede. Genom att erbjuda behandlingsmetoder där patienten själv får välja sin målsättning för att minska sitt drickande hoppas vi kunna nå ut till fler som idag drar sig för att söka vård, säger Stina Ingesson Hammarberg, psykolog på Beroendecentrum Stockholm och Centrum för Psykiatriforskning, som har ägnat sin doktorsavhandling åt kontrollerat drickande.
Metoderna är prövade för personer med alkoholberoende men som inte har någon social problematik som hemlöshet, andra svåra psykiatriska problem eller allvarliga somatiska risker kopplat till fortsatt drickande. Hälften av patienterna i studien kunde uppnå lågriskkonsumtion enligt de nya svenska riktlinjerna och resultaten kvarstår ett år efter behandlingen.
- Behandlingen är inte nödvändigtvis för alla med alkoholberoende, men våra resultat visar att majoriteten av de som har alkoholproblem skulle kunna minska sitt beroende och sin konsumtion med de prövade behandlingarna, fortsätter Stina Ingesson Hammarberg.
Alkoholberoende leder till stort lidande för drabbade och närstående samt stora kostnader för samhället. Enbart en liten andel av personer med alkoholberoende söker vård för sitt problem trots att det leder till försämrad hälsa- och livskvalitet och påverkar relationer negativt. Vanliga orsaker till att man inte söker vård är skam och rädsla för att bli stigmatiserad av vården. Det finns också en förväntan om att tvingas bli helnykter. Med kontrollerat drickande minskar tröskeln för att söka hjälp. En majoritet av individer med alkoholberoende vill hellre pröva att dricka kontrollerat, men tillgången till sådana behandlingar erbjuds inte i den utsträckning som den efterfrågas.
Att uppnå kontrollerat drickande innebär att man återgår till ett stabilt konsumtionsmönster som medför en tydligt minskad hälsorisk. Patienten är med och väljer målsättningen för behandlingen. Det kan innebära att man siktar på att uppnå lågriskkonsumtion. Andra vill minska risken för att tappa kontrollen när man dricker eller sluta dricka av ”fel anledning”.
Om studien
Huvudstudien i avhandlingen jämförde resultatet av behandlingar med KBT respektive motiverande samtal i en randomiserad kontrollerad studie med 250 alkoholberoende personer där man utgick från målsättningen kontrollerat drickande. Behandlingarna som undersöktes bestod av fyra-fem samtal och genomfördes på 12 veckor. Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser minskade i båda grupper, men visade inga skillnader mellan grupperna efter genomförd behandling. Sämst för hälsan vad gäller alkoholkonsumtion är intensivkonsumtion (att dricka mer än fyra glas per tillfälle). Den minskade med 50 procent för deltagarna i båda grupperna. Bland dem som fick KBT var det fler som uppnådde lågriskkonsumtion enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer på mindre än 10 glas i veckan, direkt efter behandling och ett år efter behandling. Femtio procent av deltagarna hade etablerat lågriskkonsumtion efter ett år. Kvinnor klarar att uppnå lågriskkonsumtion bättre både efter behandling och ett år efter. behandling via videomöte gav likvärdiga effekter som för de som träffade sin behandlare på mottagningen.
KBT-behandlingen som ingick i studien innehåller några typiska komponenter för behandling av alkoholproblem. Att bestämma sig för en målsättning och följa den över tid med hjälp av alkoholkalender. Patienterna får lära sig att lägga märke till sina egna risksituationer och öva på att dricka mindre när de dricker. Man får även hjälp med att minska dagar med drickande. Det kan innebära att man hittar andra saker att göra som att återta kontakten med vänner, eller att komma igång med träning, istället för aktiviteter kopplade till att dricka alkohol.
Nyckelord
Kontakter
Stina Ingesson HammarbergDoktorand, leg. psykolog Centrum för Psykiatriforskning och anknuten till Karolinska Institutet
Tel:0735-546273stina.ingesson@ki.seStockholms läns sjukvårdsområdePressfunktion
Tel:08-123 40 444press.slso@regionstockholm.seLänkar
SLSO ansvarar för Region Stockholms egenägda hälso- och sjukvård inom områdena psykiatri, primärvård, geriatrik, ASIH, närakuter, somatisk specialistvård, habilitering och hjälpmedel samt ansvarar för Regionalt kunskapscentrum för kris och katastrofpsykologi. Vi bedriver också omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dessa områden tillsammans med Karolinska Institutet (KI) och andra lärosäten. Tillsammans är vi cirka 12 000 medarbetare och en av Sveriges största vårdgivare.
Följ Stockholms läns sjukvårdsområde
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Stockholms läns sjukvårdsområde
Rätt läkemedelsbehandling hjälper vid samtidig adhd och beroende visar ny forskning8.11.2024 08:50:17 CET | Pressmeddelande
En avhandling från Karolinska Institutet som presenteras idag undersöker sambandet mellan adhd och beroendetillstånd och hur patienter med båda diagnoserna bäst kan behandlas. Resultaten visar att läkemedelsbehandling kan förbättra både adhd-symptom och substansbruk. En av studierna visar också att många patienter med båda diagnoserna inte får behandling för sin adhd och att behandlingsstrategier varierar stort.
Filmer på arabiska om att ha autism och adhd8.7.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Habilitering & Hälsa har tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm tagit fram ett flertal korta filmer på arabiska om adhd och autism. Syftet med filmerna är att sprida kunskap om autism och adhd och att berätta om vilket stöd man kan få. Filmerna tar också upp myter och missuppfattningar om diagnoserna.
Region Stockholm får nytt regeringsuppdrag att öppna nationell stödlinje för psykisk ohälsa4.7.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under våren beslutade regeringen att inrätta en nationell stödlinje för psykisk ohälsa och suicidprevention. Uppdraget har nu tilldelats Region Stockholms offentligt drivna psykiatri och den nya stödlinjen planeras att öppna för allmänheten i december.
Vård för adhd och autism fortsätter öka bland barn och unga28.6.2024 09:14:27 CEST | Pressmeddelande
Under det senaste decenniet har antalet neuropsykiatriska utredningar ökat stadigt, och diagnoserna adhd och autism har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar i Stockholms län. En ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar att trenden fortsätter.
KBT mot sömnlöshet hjälper även mot depression18.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare verksamma vid Psykiatri Sydväst i Region Stockholm har visat att psykologisk behandling för insomni, sömnlöshet, ofta hjälper även vid depressiva symtom. En färsk studie ger stöd för att man bör överväga att i första hand ge kognitiv beteendeterapi (KBT) för insomni när en patient har både insomni och depression, istället för KBT för depression. KBT för insomni är nämligen hjälpsamt mot både depression och insomni samtidigt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum