Stockholms läns sjukvårdsområde

Ny avhandling visar lovande behandlingsresultat av kontrollerat drickande

Dela

Idag disputerar Stina Ingesson Hammarberg, psykolog vid Beroendecentrum Stockholm, med avhandlingen Controlled drinking - a Viable Treatment Goal in Alcohol Use Disorder? på Karolinska Institutet. Avhandlingen bygger på en studie där majoriteten personer med alkoholberoende efter behandling med KBT eller motiverande samtal kunde minska sin alkoholkonsumtion till ett kontrollerat drickande.

- Det går att dricka måttligt utan att sluta helt för en stor andel patienter. Den vetskapen hoppas vi kan leda till att fler söker vård i ett tidigare skede. Genom att erbjuda behandlingsmetoder där patienten själv får välja sin målsättning för att minska sitt drickande hoppas vi kunna nå ut till fler som idag drar sig för att söka vård, säger Stina Ingesson Hammarberg, psykolog på Beroendecentrum Stockholm och Centrum för Psykiatriforskning, som har ägnat sin doktorsavhandling åt kontrollerat drickande.

Metoderna är prövade för personer med alkoholberoende men som inte har någon social problematik som hemlöshet, andra svåra psykiatriska problem eller allvarliga somatiska risker kopplat till fortsatt drickande. Hälften av patienterna i studien kunde uppnå lågriskkonsumtion enligt de nya svenska riktlinjerna och resultaten kvarstår ett år efter behandlingen.

- Behandlingen är inte nödvändigtvis för alla med alkoholberoende, men våra resultat visar att majoriteten av de som har alkoholproblem skulle kunna minska sitt beroende och sin konsumtion med de prövade behandlingarna, fortsätter Stina Ingesson Hammarberg.

Alkoholberoende leder till stort lidande för drabbade och närstående samt stora kostnader för samhället. Enbart en liten andel av personer med alkoholberoende söker vård för sitt problem trots att det leder till försämrad hälsa- och livskvalitet och påverkar relationer negativt. Vanliga orsaker till att man inte söker vård är skam och rädsla för att bli stigmatiserad av vården. Det finns också en förväntan om att tvingas bli helnykter. Med kontrollerat drickande minskar tröskeln för att söka hjälp. En majoritet av individer med alkoholberoende vill hellre pröva att dricka kontrollerat, men tillgången till sådana behandlingar erbjuds inte i den utsträckning som den efterfrågas.

Att uppnå kontrollerat drickande innebär att man återgår till ett stabilt konsumtionsmönster som medför en tydligt minskad hälsorisk. Patienten är med och väljer målsättningen för behandlingen. Det kan innebära att man siktar på att uppnå lågriskkonsumtion. Andra vill minska risken för att tappa kontrollen när man dricker eller sluta dricka av ”fel anledning”.

Om studien

Huvudstudien i avhandlingen jämförde resultatet av behandlingar med KBT respektive motiverande samtal i en randomiserad kontrollerad studie med 250 alkoholberoende personer där man utgick från målsättningen kontrollerat drickande. Behandlingarna som undersöktes bestod av fyra-fem samtal och genomfördes på 12 veckor. Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser minskade i båda grupper, men visade inga skillnader mellan grupperna efter genomförd behandling. Sämst för hälsan vad gäller alkoholkonsumtion är intensivkonsumtion (att dricka mer än fyra glas per tillfälle). Den minskade med 50 procent för deltagarna i båda grupperna.  Bland dem som fick KBT var det fler som uppnådde lågriskkonsumtion enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer på mindre än 10 glas i veckan, direkt efter behandling och ett år efter behandling. Femtio procent av deltagarna hade etablerat lågriskkonsumtion efter ett år. Kvinnor klarar att uppnå lågriskkonsumtion bättre både efter behandling och ett år efter. behandling via videomöte gav likvärdiga effekter som för de som träffade sin behandlare på mottagningen.

KBT-behandlingen som ingick i studien innehåller några typiska komponenter för behandling av alkoholproblem. Att bestämma sig för en målsättning och följa den över tid med hjälp av alkoholkalender. Patienterna får lära sig att lägga märke till sina egna risksituationer och öva på att dricka mindre när de dricker. Man får även hjälp med att minska dagar med drickande. Det kan innebära att man hittar andra saker att göra som att återta kontakten med vänner, eller att komma igång med träning, istället för aktiviteter kopplade till att dricka alkohol.

Nyckelord

Kontakter

Stina Ingesson HammarbergDoktorand, leg. psykolog Centrum för Psykiatriforskning och anknuten till Karolinska Institutet

Tel:0735-546273stina.ingesson@ki.se

Länkar

SLSO ansvarar för Region Stockholms egenägda hälso- och sjukvård inom områdena psykiatri, primärvård, geriatrik, ASIH, närakuter, somatisk specialistvård, habilitering och hjälpmedel samt ansvarar för Regionalt kunskapscentrum för kris och katastrofpsykologi. Vi bedriver också omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dessa områden tillsammans med Karolinska Institutet (KI) och andra lärosäten. Tillsammans är vi cirka 12 000 medarbetare och en av Sveriges största vårdgivare.

Följ Stockholms läns sjukvårdsområde

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Stockholms läns sjukvårdsområde

7,4 miljoner kr i forskningsbidrag för tidig upptäckt av demens och Alzheimer i primärvården9.11.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande

En unik satsning som kombinerar artificiell intelligens, blodprov och digitala kognitiva tester för att förutse och upptäcka patienter i primärvården med tidiga tecken på demenssjukdom har tilldelats 7,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Enligt docent Axel Carlsson vid Akademiskt primärvårdscentrum förväntas forskningen skapa betydande fördelar för både patienter, vården och samhället i stort.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye