Två av tre äldre arbetstagare tror att de kommer gå i pension före ny riktålder

En ny rapport från Centrum för arbetsmedicin och Institutet för miljömedicin (CAMM) visar att 66 procent av arbetstagarna mellan 50 och 68 år på svenska arbetsplatser förväntar sig att gå i pension före den nya riktålder på 67 år som införs 2026. Rapporten, som presenteras den 12 november, bygger på en stor enkätundersökning bland äldre anställda på företag i Sverige med minst tio medarbetare. Tendensen gäller över hela arbetsmarknaden, bland både arbetare och tjänstemän, kvinnor och män. Riktåldern styr vid vilken ålder det är möjligt att ta ut de olika delarna inom den allmänna pensionen.

─ Pensionsåldern höjs successivt för att möta utmaningarna med en äldre befolkning. Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga. Att fler arbetar fram till riktåldern är viktigt både för samhällets kompetensförsörjning och för att säkra en god ekonomi som pensionär, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin och en av författarna till rapporten.

Samtidigt uppger många att de skulle vilja och kunna arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Nästan samtliga som deltagit i studien anser att det finns åtminstone någon förändring i deras arbete som skulle vara viktig för att de skulle kunna tänka sig att förlänga sitt arbetsliv. De åtgärder som flest upplever som viktiga är ökade möjligheter att arbeta deltid och att styra när man arbetar. Flera lediga dagar, större möjlighet att styra arbetets upplägg samt stöd och uppskattning från ledningen ses också som viktigt. Arbetsgivare behöver också ta hänsyn till att möjligheterna att arbeta längre är olika för olika grupper. Studien visar till exempel att de insatser som arbetstagarna efterfrågar varierar något beroende på typ av yrke.

–  Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

Stort utrymme för arbetsgivare att göra mer

Trots att en så stor andel kan tänka sig att arbeta längre om villkoren är rätt visar studien att det är ovanligt att arbetsgivare har ett medvetet, centralt arbete för att skapa förändrade arbetsförhållande för äldre arbetstagare. Mycket få anställda uppger att deras arbetsplats har en skriftlig policy med målet att äldre medarbetare ska vilja och kunna arbeta kvar. Och det är få som uppfattar att deras arbetsgivare genomför insatser med detta mål.

– Att så få anställda uppfattar att deras arbetsgivare genomför insatser med det uttalade målet att seniora medarbetare ska vilja och kunna arbeta kvar tyder på att finns stort utrymme för arbetsgivare att göra mer, säger Magnus Linnarud Johansson.

Om studien

Rapporten ”Att förlänga arbetsliv - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” bygger på en enkät som gick ut till ett slumpmässigt urval av cirka 30 000 yrkesverksamma personer mellan 50 och 68 år, anställda på företag i Sverige med minst tio medarbetare. Undersökningen genomfördes år 2024 och är en del av det FORTE-finansierade forskningsprogrammet ”Ett hållbart arbetsliv för alla – utmaningar och framtida möjligheter”, som drivs av forskare på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet i samarbete med Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).