Tjänstemän hittar strategier för att hantera oklara politiska beslut
När kommunala frågor avpolitiseras hamnar besluten i stället hos administratörerna. Det leder till att det blir svårare för invånarna att veta vad den politiska styrningen egentligen står för. Ny forskning från Högskolan i Halmstad visar också att tjänstepersoner i kommuner kan uppleva arbetet som otydligt, och hanterar det bland annat genom att försöka få tillbaka frågor till den politiska agendan.
När politiker delegerar stora policyfrågor till tjänsteorganisationen är det inte bara ett sätt att dela på arbetsbördan. Det är också att flytta problematiska beslut längre bort från den politiska agendan. På så vis duckar politikerna för kritik och att utkrävas på ansvar, liksom att undvika långa och konfliktkantade processer och policydiskussioner.
Petra Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, har tillsammans med Louise Skoog, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, studerat de strategier som tjänstepersoner tar till för att hantera avpolitisering av stora och komplexa samhällsfrågor.
– Man kan inte arbeta med allt samtidigt, så prioriteringar måste göras för att något ska hända, säger Petra Svensson.
Strategier
När politiker inte gör prioriteringar hamnar de i stället på tjänstepersonernas bord. Bördan kan bli tung för tjänsteorganisationen, inte minst psykologiskt eftersom det är otydligt vad som ska göras och hur.
– Har det politiska värdet i frågan tonats ner och tjänsteorganisationen inte fått tydliga besked om vägen framåt, visar tidigare forskning att organisationen tar till ett par olika strategier. En är att göra en fråga till en rationell och teknisk fråga. Då kan, så att säga, proffsen i tjänsteorganisationen ta hand om frågan genom att vända sig till vetenskapen eller tidigare kända lösningar. Den som protesterar är irrationell eftersom beslutet nu ses som rationellt, säger Petra Svensson.
Ett annat sätt är att rama in problemet på ett nytt sätt:
– Tjänsteorganisationen byter vinkel och pratar om eller kallar frågan för något annat. Det handlar inte om att bluffa, men det går att laborera med språket för att få det att passa in någonstans där det är enklare att arbeta med frågan. Ungdomsfrågor kan bli folkhälsa, bevarande av kulturmiljö hamnar i besöksnäringen och så vidare.
Återpolitisering
Den nya studien visar också att en tredje strategi används, nämligen återpolitisering. I praktiken innebär det att strategerna inte accepterar att en fråga förblir opolitisk genom att den delegeras.
– Tjänstepersonerna försöker lyfta frågor som de inte vet hur de ska hantera eller som de tycker behöver mer fokus. De återpolitiserar frågan genom att lyfta fram just politiken i frågorna och försöka involvera politiker.
Detta är enklare att göra i små och medelstora kommuner där kontaktvägarna är korta. Även om strategerna vill få politiken engagerad kan de samtidigt föredra att frågan rör sig i en viss riktning.
– En strategi som vi ser i intervjuerna är att strategerna använder statistik och andra fakta för att stärka argumenten för sitt policyområde och göra det attraktivt för alla partier. På så vis kan de uppmuntra politikerna i riktning mot deras område och deras perspektiv på det.
Kraven ökar
Studien bygger på intervjuer med lokalpolitiker, höga tjänstepersoner och kommunstrateger inom policyområden som hållbarhet, jämställdhet, barns rättigheter och säkerhet.
– Avpolitiseringen gör dock att det blir otydligt för invånarna vad man egentligen röstar på och vad som händer bakom kulisserna. Det är svårt för medborgare att utkräva ansvar. Vad har egentligen hänt i kommunen som resultat av vilka partier som har styrt? Politikerna framstår som att de tycker lika om allt och kan i stället ta till extrema åsikter för att profilera sig, menar Petra Svensson.
Till saken hör att kraven har ökat överlag på kommuner och myndigheter vad gäller antal områden som de ska jobba med övergripande och som ska genomsyra allt annat arbete.
– Många frågor ska integreras med allt annat. Samtidigt är det en stark trend med deliberativ demokrati, att man ska samverka och samtala om allt för att nå en lösning. Det är motsatsen till representativ demokrati där vi som medborgare främst deltar i politiken via valurnan, säger Petra Svensson.
Mer om forskningen
Studien bygger på 38 intervjuer i 11 små och medelstora svenska kommuner med ledande politiker, högt uppsatta kommunala tjänstemän och, till störst andel, tvärsektoriella strateger, det vill säga administratörer som koordinerar arbetet inom policyområden som hållbarhet, jämställdhet, barns rättigheter och säkerhets-/försvarsfrågor. Strategerna är avgörande för samspelet mellan den politiska och den administrativa nivån.
Nyckelord
Kontakter
Kristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.sePetra SvenssonDocent och universitetslektor i statsvetenskap
Tel:072-977 38 67petra_m.svensson@hh.seBilder
Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Partitillhörighet och ålder spelar roll för lokalpolitikers utsatthet2.4.2024 09:04:08 CEST | Pressmeddelande
Politiker från Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är de kommunpolitiker som främst upplever att de utsätts för hat och hot. Unga politiker känner sig mer utsatta än äldre. Kommunpolitiker över lag anger att hot och hat mot politiker i sin tur är ett hot mot demokratin. Detta visar ny forskning från Högskolan i Halmstad.
Högskolan i Halmstad leder vägen mot tillämpning av AI i vården27.3.2024 11:31:01 CET | Pressmeddelande
Högskolan i Halmstad är en av de drivande krafterna bakom forskning om artificiell intelligens (AI) i vården. Det blir tydligt när AI Sweden publicerar sin nya AI-strategi. Lärosätets forskning om implementering av AI inom hälso- och sjukvården kan bli vägledande för utvecklingen av AI i Sverige. – De senaste åren har Högskolan i Halmstad tagit en ledande roll inom det här området, säger Jens Nygren, professor och fokusområdesledare för Hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.
Utökad satsning på Elitmiljö bordtennis Halmstad19.3.2024 09:10:06 CET | Pressmeddelande
I sex år har Högskolan i Halmstad, som riksidrottsuniversitet, i samarbete med Svenska bordtennisförbundet och Halmstad bordtennisklubb, attraherat duktiga bordtennisspelare till Halmstad. Det tack vare möjligheten för elitspelare att kombinera sin idrottskarriär med högskolestudier. Nu utökas samarbetet ytterligare när spelare från Sannarpsgymnasiet och Högskolan samlas i en gemensam miljö.
Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus26.2.2024 09:27:45 CET | Pressmeddelande
Vad kan du plugga på Högskolan i Halmstad? Vilka ämnen läser du på de olika programmen? Hur är studentlivet? Vad kan du jobba med efter examen? Det är några av alla de frågar som besökarna kan få svar på när Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus nu på torsdag, den 29 februari.
God hälsa och normal vikt kan förebygga långvarig smärta9.2.2024 09:10:00 CET | Pressmeddelande
Personer som har ont i knäna riskerar att drabbas av långvarig smärta i större delen av kroppen. God upplevd hälsa och att undvika övervikt och obesitas är faktorer som är viktiga för att förebygga långvarig smärta hos individer med knäsmärta. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum