Nu intensifieras Marcus Wandt arbete med rymdforskningen

– Rymdforskningen gör stor skillnad för oss alla på jorden, i allt från medicinska upptäckter och grundforskning om rymden till kunskap om klimatförändringar till tekniska innovationer. Därför ser jag mycket fram emot att kunna bidra och arbeta med många olika forskningsuppdrag på den internationella rymdstationen. Tiden fram till uppsändningen kommer jag ägna en hel del tid åt att djupgående studera hur experimenten ska utföras och träna på forskningsutrustningen, säger Marcus Wandt.

Under sina två veckor på den internationella rymdstationen kommer Marcus Wandt att genomföra ett experiment om stamceller för Uppsala universitet och ett om ergonomi för KTH. Båda projekten har valts ut, och finansieras, av Rymdstyrelsen. Utöver dessa kommer han även delta i ett 30-tal internationella experiment i tyngdlöshet tillsammans med sina astronautkollegor. I flera av dem är det Marcus själv som är försöksperson och därför kommer hans olika värden testas både innan, under och efter resan. Totalt har ESA planerat in 82 timmars arbete med experiment under vistelsen ombord på rymdstationen.

Stamcellsforskning i rymden för att bota sjukdomar 

Ett av de två svenska projekten handlar om stamcellsforskning och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Stamceller har tidigare skickats upp i rymden med sondraketer och utsatts för några minuters mikrogravitation, vilket visat att stamceller får större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än de har under normala förhållanden på jorden. Nu tar Marcus Wandt med sig stamceller upp i rymden i två veckor. 

– Vår förhoppning är att Marcus experiment ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med stamcellsforskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.

Minska stress och förbättra kognition med design

I projektet, Orbital Architecture, vill forskare på KTH undersöka hur människors fysiska och mentala hälsa påverkas av att vistas i trånga utrymmen under längre perioder. Forskarna kommer att analysera Marcus Wandts stress, kognitiva prestanda, hjärtaktivitet och rörelser och jämföra insamlade data från olika delar av rymdstationen för att förstå hur utformningen av rymdmiljöer påverkar astronauternas tankeförmåga och stressnivåer.

– Experimentet som Marcus utför kommer att ge oss kunskap om hur vi med hjälp av design kan minska stress och öka astronauters kognitiva förmåga i rymden. Forskningsresultaten kan inte bara bidra till bättre livsmiljö för framtida astronauter utan även överföras till extrema miljöer på jorden, som till exempel på ubåtar, arktiska forskningsstationer och off shore-plattformar, säger forskaren Michail Magkos, som arbetar tillsammans i projektet med Mikael Forsman, professor i ergonomi vid KTH.

Hur påverkas Marcus Wandt fysiskt av rymdfärden?

Innan uppsändningen ska Marcus Wandt även göra en hel del förberedelser för den medicinska forskningen. Prover ska tas och tester ska göras före uppsändningen. Det handlar om allt från blodprover och magnetröntgen till ultraljud och kognitiva tester. Undersökningarna upprepas delvis under rymdfärden och efter återkomst till jorden, för att se hur mycket kroppen påverkats av vistelsen i rymden.

Varje astronauts data är viktig eftersom det bara är runt 300 personer som varit i omloppsbana i rymden under mer än åtta dagar, då de flesta förändringarna i kroppen sker. Kroppen blir tre procent längre, vätska omfördelas, balanssinne och syn samt muskel- och benmassa påverkas.

– Genom att förstå hur tyngdlöshet påverkar kroppen kan vi hitta medicinska lösningar på jorden, till exempel sätt att motverka benskörhet och lära oss mer om kroppens åldrande. Det är bra att vi kan passa på att göra dessa experiment när vi ändå åker upp i rymden, eftersom det vore mindre lämpligt att utsätta människor på jorden för samma behandling. För att motverka kroppsliga effekter på lång sikt tränar vi ordentligt både innan och under rymdfärden, säger Marcus Wandt.  

För mer information kontakta:

Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig Rymdstyrelsen
Tel: 08-409 077 88
Tel: 070-640 64 88
johan.marcopoulos@snsa.se

Dr. Kristine Dannenberg, forskningshandläggare Rymdstyrelsen
Tel: 08-409 077 98
Tel: 070-541 14 01
kristine.dannenberg@snsa.se

Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet.
Tel: 070-167 95 35
elena.kozlova@igp.uu.se

Michail Magkos, forskare vid KTH
Tel: 076-450 71 95
Magkos@kth.se

Mikael Forsman, professor i ergonomi vid KTH
Tel: 070-491 01 96  
miforsm@kth.se