Grönt näringslivsindex: Samtliga delindex i jordbruket faller under fjärde kvartalet

I mitten av november redovisade Jordbruksverket skörderesultatet för i år. De bedömer att spannmålsskörden minskat med nästan en tredjedel jämfört med i fjol. Enligt LRFs beräkningar innebär den lägre skördevolymen och nedklassningen av grödor för livsmedelsändamål en skördeförlust på ungefär sju miljarder kronor jämfört med genomsnittet de senaste fem åren.

Anna-Karin Hatt kommenterar: "För en normalstor svensk spannmålsodlare med 100 hektar uppgår skördeförlusten till drygt 700 000 kronor i lägre intäkter. Årets händelseutveckling med en extrem väderlek i sommar och fortsatt höga kostnader för insatsvaror tydliggör de påfrestningar och risker som lantbruket står inför. Aldrig tidigare i mätningens historia har pessimismen i jordbrukssektorn varit så stor som nu.”

Stigande ränta har ytterligare försämrat lönsamheten. Penningpolitikens påverkan under de senaste 1,5 åren har haft en betydande effekt på jordbrukets inkomster. En analys av LRF visar att räntekostnaden nu överstiger de sammanlagda kostnadsökningarna för bränsle, energi, gödning och kraftfoder.

”Lantbruket är kapitalintensivt och många företag kämpar med likviditeten. För att säkra nödvändiga investeringar är det avgörande att bankerna fortsätter att tro på lantbruksföretagens potential genom att finansiellt stödja både kortsiktiga behov och långsiktiga visioner. Annars riskerar viktiga investeringar att skjutas på framtiden, inte minst i klimatanpassningar av verksamheten. Detta i en tid när de behövs som allra mest”, säger Anna-Karin Hatt och fortsätter:

”2024 blir ett kritiskt år för återhämtning inom flera branscher och det finns på många håll inga eller mycket små marginaler till oförutsedda utgifter”, avslutar Anna-Karin Hatt.

Sammanfattningsvis indikerar kvartalets totalindex en utmanande period för det gröna näringslivet, där flera faktorer som väder, räntor och inköpskostnader påverkar företagsekonomin negativt. Detta balanseras av en fortsatt stark tilltro till avkastningen från skogsbruket.

Resultat för de olika branscherna under det fjärde kvartalet jämfört med föregående period:

1. Växtodlingsindex 60,7 (65,5): Rekordlåg notering med höga kostnader för insatsvaror, ökade räntekostnader, låg skördevolym och sämre kvalitet jämfört med tidigare år.
2. Animalieindex 82,2 (83,1): Tydligt negativt med ökad påverkan från stigande räntor, vilket pressar lönsamheten inom animalieproduktionen.
3. Trädgårdsindex 86,7 (95): Negativ trend efter en positiv utveckling under 2023, påverkad den höga nederbörden, vilket gäller särskilt bär- och frilandsodlare.
4. Förädling och tjänster 101,4 (105,2): Hålls uppe av entreprenadföretag som ser positivt på konjunkturen. Småskalig livsmedelsförädling har visat sig vara robusta, trots försiktighet från konsumenter. Hästföretagare är däremot negativa till konjunkturutvecklingen.
5. Skogsbruksindex 115,1 (114): Fortsätter uppåt, påverkat av prisutvecklingen för timmer och massaved. Ökade kostnader för skogsbruket begränsar dock den upplevda lönsamheten.

Om rapporten:
Grönt Näringslivsindex är en konjunkturmätare med fokus på de gröna näringarna som innefattar verksamheter med utgångspunkt i jord, skog, trädgård och lands bygdens miljö. Varje kvartal inhämtas konjunkturdata från en panel med 950 företagare, varav 150-200 från varje bransch. Undersökningen genomförs av Ipsos i form av webbenkäter och telefoninter vjuer. Resultatet viktas både mellan branscher na och inom dess produktionsinriktningar i proportion till omsättning i näringen. Ett indextal över 100 indikerar en förväntad tillväxt medan ett indextal under 100 innebär en förväntad nedgång