SVA-forskare får Nobelpristagare som samarbetspartner
EU-kommissionen finansierar ett fyraårigt projekt för att utveckla ett vaccin mot Krim-Kongovirus. Projektet leds av Ali Mirazimi som arbetar vid Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt är adjungerad professor vid Karolinska Institutet. Ali Mirazimi har ett etablerat forskningssamarbete med Drew Weissman, årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, sedan 2017.

Ali Mirazimi är ovanlig med sin expertkunskap om smittsamma sjukdomar hos både djur och människor. Under coronapandemin var hans kombinerade kunskap mycket eftertraktad. Kunskapen kommer av att Ali Mirazimi i över 20 år intresserat sig för Krim-Kongoviruset (Crimean-Congo Hemorrhagic Fever, CCHF) som bärs av fästingar och kan ge blödarfeber hos människor, även via fästingbitna djur.
Inför att projektet CCHF Vaccine ska starta 2017, hade Ali Mirazimi och forskaren Lijo John på SVA med respekt följt vetenskapliga artiklar av Drew Weissman. De insåg att Drew Weissmans kunskaper om mRNA i högsta grad var användbara för att utveckla vaccin mot Krim-Kongovirus, CCHF.
– Teknologin med mRNA kan ge vacciner mot sjukdomar som det tidigare varit svårt att få fram vaccin till, som till exempel Krim-Kongovirus. Eller covid-19, som nu gett Drew Weissman och Katalin Karikó Nobelpris. Vi såg tidigt att han hade lyckats med ett mRNA som inte ger bieffekten inflammation. Vi kunde se potentialen med den nya teknologin i vårt projekt och kontaktade Drew Weissman för att se om vi kunde jobba tillsammans. Det kunde vi och Drews bidrag har varit avgörande för projektets resultat, säger Ali Mirazimi som delar sin tid mellan SVA, Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet.
Arbeta med framtida nobelpristagare
Efter omfattande korrespondens och flera möten med Drew Weissman kunde ett samarbete säkras för utvecklingen av mRNA-vaccin inom CCHF Vaccine. Processerna för mRNA-syntes och inkapsling ägde rum vid The Weissman Lab i Pennsylvania. På SVA valideras proteinuttrycksnivåer av nukleosidmodifierade mRNA-kodade CCHF-virusproteiner. Utifrån resultaten på djurförsök publicerades 2022 en vetenskaplig artikel i Journal of Virology med bland annat Ali Mirazimi, Drew Weissman och Lijo John som författare.
– Det är lite overkligt att ha skrivit en vetenskaplig artikel tillsammans med en Nobelpristagare. Som forskare följer jag publikationer av ny forskning och ser när avgörande steg tas. Jag har följt Drew genom åren eftersom det var ett område som jag såg möjligheter inom. Drew hade verkligen skarpa analyser, han är sannerligen en värdig pristagare. Sen är det ju roligt att vi har säkrat finansieringen av ett fortsättningsprojekt så jag kan fortsätta utbyta kunskap med en Nobelpristagare, säger Lijo John, forskare på SVA.
Varken Ali Mirazimi eller Lijo John tänkte i början på att de jobbade ihop med en framtida nobelpristagare.
– Sannolikheten att som forskare få ta emot ett Nobelpris är ju i princip noll, speciellt innan man fyllt 80 år. Men faktum är att när jag såg hur deras vaccinteknologi stoppade pandemin tänkte jag faktiskt tanken att ”det här kan bli Nobelpris”. Kul att det är en pristagare som inte bara är effektiv och lätt att jobba med utan också en som är både trevlig och underhållande, avslutar Ali Mirazimi.
Fakta CCHF
Krim-Kongovirus (CCHF) är en dödlig sjukdom för människor som orsakas av ett fästingburet virus. Människor kan smittas via kroppsvätskor eller blod från infekterade människor eller djur. Man har även rapporterat att sjukdomen kan överföras från djur, framför allt boskap, direkt till människan via blodsmitta under slakt. Det finns också studier som beskriver utbrott på sjukhus, där patienter med sjukdomen har smittat vårdpersonal och andra patienter.
CCHF ingår i gruppen virala blödarfebervirus tillsammans med exempelvis ebola. Sjukdomen beskrevs för första gången på 1940-talet i Krim-halvön. I dag finns viruset spritt i Ryssland, stora delar av Afrika, Mellanöstern, Ostasien, syd - sydvästra och i sydöstra Europa. Viruset sprids till nya områden via fästingar på flyttfåglar eller infekterade djur. Djuren är bara bärare av viruset och kan inte drabbas av sjukdomen.
Nyckelord
Kontakter
Ali MirazimiForskare
OBS! Skicka först ett sms för att få kontakt.
Bilder



Länkar
Friska djur – trygga människor. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se - http://www.sva.se
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Laxvandring i Torne älv fångas med kamera2.7.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Som ett led i övervakningen av laxens lekvandring i Torneälven kommer Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ha en kamera för att registrera fiskar som passerar. Kameran går att följa på SVA:s webbsida för rapportering av fisk, där finns även statistik och en interaktiv karta över rapporterade fiskar.
Antibiotikaresistens - 25 år av datainsamling och analyser25.6.2025 07:58:00 CEST | Pressmeddelande
Med färska rapporten Swedres-Svarm 2024 har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, under ett kvarts sekel regelbundet publicerat uppgifter som rör antibiotika, djur och livsmedel i Sverige. Arbetet innebär att på ett systematiskt sätt sammanställa, analysera och kommunicera data gällande förbrukning av antibiotika till djur samt förekomst av resistens bland olika bakterier från djur och livsmedel.
Sveriges livsmedelsberedskap påverkas av brist på fiskrapporter24.6.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Fisk- och skaldjur var den största posten i svensk livsmedelsimport under 2024 – 65 miljarder kronor. Skulle importvägarna stängas i en kris eller ett krig är våra sjöar och hav viktiga proteinkällor. Men vi har brist på löpande data om hur den svenska fisken mår.
Smittläget 2024: Utbrott av blåtunga och frihet från ASF16.6.2025 09:40:08 CEST | Pressmeddelande
I årets rapport över smittläget i Sverige för djursjukdomar och zoonoser beskrivs inte minst utbrottet av den vektorburna sjukdomen blåtunga. Hundratals nötkreatur och får drabbades under hösten 2024. Utbrottet orsakades av en ny virustyp i Europa, BTV3, som sprids effektivt även på nordligare breddgrader. – Det är troligt att vi ser en större spridning i Sverige under 2025 än under 2024, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Rapportera sjuka laxar i våra älvar11.6.2025 06:55:00 CEST | Pressmeddelande
Våra vilda laxar mår inte bra. Mängden återvändande laxar i våra älvar har varit lägre än förväntat. Under många år har det i olika älvar förekommit sjukdom sommartid och svampangrepp under hösten. På SVA pågår arbete med kartläggning för att nå en hållbar förvaltning av vår vilda lax.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum