Svensk Dagligvaruhandel

Regelförenklingar kan sänka matpriset enligt ny rapport

Dela

Svenska livsmedelspriser i butik har inte ökat snabbare än EU-snittet, trots kronförsvagningen och att producentpriser för svenska livsmedel ökat snabbt. Det visar en ny rapport av nationalekonomen Stefan Fölster som publiceras idag. Fölster lyfter även hur en rad olika regleringar och avgifter har slagit igenom i prisökningar, och hur regelförenklingar på motsvarande sätt skulle sänka dem. Han konstaterar också att statens intäktsökning till följd av moms på högre livsmedelspriser har ökat och att en uppluckring av det kommunala planmonopolet skulle kunna sänka matpriserna.

Det finns många faktorer som påverkar livsmedelspriset, och leveranskedjorna för livsmedel är komplexa. För att öka kunskapen om olika faktorers påverkan har nationalekonomen Stefan Fölster, på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel, tagit fram rapporten Varför livsmedelspriser har stigit och hur de kan sänkas. I rapporten analyserar Fölster prisökningar på livsmedel och dess orsaker på kort och lång sikt. Omvärldsfaktorer som kriget i Ukraina, ökade energipriser, kronförsvagning och en expansiv makroekonomisk politik i många länder efter pandemin har spelat en roll. Men många långsiktiga faktorer som ökad miljöhänsyn, utfiskning, lönekostnader, regleringar och skatter påverkar även livsmedelspriset i butik.

- Regleringar och avgifter som enligt utvärderingar är onödiga eller kontraproduktiva har smugits sig på under de goda åren. De har höjt livsmedelspriser väsentligt. Och regering och riksdag kan skruva tillbaka dessa för att motverka inflationen. Det är där bollen ligger, säger Stefan Fölster.

Några av Fölsters slutsatser i rapporten är:

  • Svenska livsmedelspriser i butik har inte ökat snabbare än EU-snittet, trots att kronförsvagningen har ökat importpriser och trots att producentpriser för svenska livsmedel ökat snabbare än snittet i EU.

  • Mängden regleringar och avgifter leder till prisökningar på livsmedel, på grund av till exempel höga kostnader för tillstånd och tillsyn, eller begränsningar och utmaningar som skapas med det kommunala planmonopolet.

  • Statens ökade momsintäkter på grund av fördyring av livsmedel uppgår till 11,7 miljarder kronor 2023 jämfört med 2020. Det innebär att enbart statens intäktsökning till följd av moms på högre livsmedelspriser är nästan dubbelt så stor som hela livsmedelshandelns rörelsemarginal beräknas bli i år.

  • Genom att se över det kommunala planmonopolet, så att kommuner tillgodoser invånarnas intresse av en god konkurrens, visar befintliga studier att matpriserna kunde bli minst 5 procent lägre vid en förbättrad konkurrens.

- Antalet regleringar, avgifter, tillstånd och tillsyner en livsmedelsbutik måste hantera ökar för varje år som går. Det driver administration, mantimmar och kostnader, vilket Fölster lyfter i på ett tydligt sätt sin rapport. Vi vet att regeringen är på gång att tillsätta ett regelförenklingsråd som ska arbeta för att minska regelkrånglet, i denna rapport ser vi tydligt hur stort det behovet är, säger Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel.

Rapporten presenteras idag, den 15 december, på ett frukostwebbinarium kl. 08.00 arrangerat av Svensk Dagligvaruhandel, för att följa sändningen logga in HÄR.

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Länkar

Svensk Dagligvaruhandel är branschorganisation för dagligvaruhandeln som är en viktig del av livsmedelskedjan. Vi tar fram branschriktlinjer och överenskommelser, svarar på remisser och arbetar med samhälls- och näringspolitiska frågor. Våra medlemsföretag är Axfood, City Gross, Coop Sverige, ICA Sverige, Lidl Sverige och Livsmedelshandlarna.

Följ Svensk Dagligvaruhandel

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Svensk Dagligvaruhandel

Matsvinnet fortsätter minska i dagligvaruhandeln18.3.2024 13:51:48 CET | Pressmeddelande

Alldeles för mycket livsmedel som produceras blir idag till matsvinn. Men ny statistik från Naturvårdsverket visar att livsmedelsavfall från dagligvaruhandeln fortsätter att minska. Mellan åren 2022 och 2021 minskade det med 2 procent. Tidigare år, mellan 2021 och 2020 var minskningen dessutom hela 10 procent. De svenska dagligvaruhandelsaktörerna har länge arbetat aktivt med mätbara mål för att minska sitt matsvinn.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye