Rekordmånga njurtransplantationer på Akademiska förra året
Under 2023 genomfördes 126 njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset, jämfört med knappt 100 i genomsnitt tidigare år. En förklaring är att sjukhuset kunnat återinföra donation efter att man avslutat livsuppehållande behandling och cirkulationen helt har upphört (DCD). Dessa donationer står idag för en femtedel av njurtransplantationerna.
– Vi började med införandet av DCD-donationer inom ett nationellt pilotförsök 2019 som avslutades våren 2020. Det formella återinförandet, som skulle ha skett samma år, kolliderade tyvärr med utbrottet av covid, som begränsade oss till enstaka fall under 2020. Nu fylls organpoolen på med allt fler organ från DCD-donatorer, säger Amir Sedigh, överläkare och sektionschef för transplantation på Akademiska sjukhuset.
I Sverige sker organdonation efter döden endast under vård på en intensivvårdsavdelning. Organ och vävnader kan doneras efter att man dött till följd av skada som gett upphov till hjärndöd (DBD). Sedan 2020 är det även möjligt att donera organ efter att livsuppehållande behandling avslutats och cirkulationen helt har upphört (DCD).
Den vanligaste orsaken till att en person behöver en ny njure är att njurfunktionen upphört, så kallad terminal njursvikt. Njurtransplantation är förstahandsbehandling vid mycket svår njursvikt eller dialys om det inte finns hinder för transplantation. I Sverige görs drygt en fjärdedel av alla njurtransplantationer med levande givare. Det finns ingen övre åldersgräns vare sig för donator och mottagare.
– Tyvärr har antalet levande njurtransplantationer nationellt och internationellt inte ökat som man hoppats och förväntat. Tvärtom har andelen levande njurdonationer det senaste decenniet blivit allt lägre. Donation från avlidna kan aldrig bli tillräckligt för att möta efterfrågan på njurar. Behovet av att öka antalet levande njurtransplantationer behöver lyftas och diskuteras betydligt mer. Det har inte erkänts som ett problem i tillräcklig utsträckning, varken inom eller utanför njursjukvården, framhåller Amir Sedigh.
I Sverige utförs få donationer i jämförelse med andra europeiska länder trots att donationsviljan är stark i befolkningen. Förhoppningen med DCD är att fler patienter ska erbjudas transplantation. I början av januari väntade 563 personer på njurtransplantation med njure från avliden donator.
– För patienter med njursjukdom i slutstadiet innebär njurtransplantation förlängd överlevnad, förbättrad livskvalitet, minskad sjuklighet och lägre sjukvårdskostnader jämfört med dialys. Det finns många fördelar med njurtransplantation från levande jämfört med avliden donator, framhåller Amir Sedigh.
Under 2023 genomfördes 126 njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset. Om man även räknar in kombinerade transplantationer av njure och bukspottkörtel var antalet 130.
I Sverige görs uttagsoperationen på det sjukhus där organdonatorn vårdas och organen skickas sedan inom ramen för samarbetet inom Scandiatransplant till respektive transplantationscenter, exempelvis Akademiska sjukhuset. Vid DCD kan njurar, lever, lungor och pancreas tas tillvara. I andra länder har i enstaka fall även hjärta och tarm tillvaratagits. Olika organ har olika känslighet för sviktande cirkulation och DCD bedöms främst kunna öka antalet njurar.
Nyckelord
Kontakter
Amir Sedigh, överläkare i kirurgi och sektionschef för transplantation vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 43 28, e-post: amir.sedigh@akademiska.se
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum