Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om säkerhetszoner

Regeringens förslag att inrätta säkerhetszoner för att ge polisen ökade möjligheter till kroppsvisitation, skulle innebära en oproportionerlig inskränkning i rätten till privat- och familjeliv för breda grupper och riskerar också att leda till diskriminering. Institutet säger därför nej till förslaget och hänvisar också till att svarstiden för att inkomma med ett yttrande har varit orimligt kort.

– Det är en oacceptabelt kort svarstid för ett lagförslag som rör grundläggande mänskliga rättigheter och med en potentiellt stor inverkan i många människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Den korta svarstiden gör att det finns risk att viktiga remissinstanser inte har möjlighet att inkomma med genomarbetade remissvar, vilken i sin tur kan påverka rättssäkerheten negativt i längden.

Institutet ser med oro på det gängrelaterade våldet i Sverige med ett stort antal dödsskjutningar och sprängningar. Det är avgörande att staten vidtar relevanta åtgärder för att öka tryggheten i samhället och stoppa den gängrelaterade brottsligheten. I detta arbete är det dock av yttersta vikt att de åtgärder som vidtas är förenliga med de svenska grundlagarna och de internationella konventionsåtaganden som Sverige är bundet av. Detta gäller även vid stora samhällsutmaningar.

Institutet anser att förslaget innebär en inskränkning i rätten till privat- och familjeliv som inte kan anses proportionerlig till syftet med lagen. För att en lag, som ingriper i den enskildes personliga integritet på ett så omfattande sätt, ska anses vara proportionerlig krävs ett mycket tydligt stöd för att införandet av en sådan lag är en effektiv åtgärd för att uppnå syftet med lagen att förhindra skjutningar och sprängningar. Institutet anser inte att utredningen visat detta. Institutet lyfter i stället fram flera aspekter av lagförslaget som bland annat kan leda till diskriminering och äventyrad rättssäkerhet.

Institutet anser också att polisen med de föreslagna reglerna inom utvalda områden kommer att ha allt för breda befogenheter att på godtyckliga grunder göra inskränkningar i den personliga integriteten genom att kroppsvisitera personer för att de till exempel är klädda på ett visst sätt eller uppvisar ett avvikande beteende.

Institutet uttalar bland annat följande:

• en mindre ingripande åtgärd vore att göra en översyn av existerande regler i Polislagen i stället för att införa helt nya möjligheter till mer svepande visitationer i utvalda områden på relativt godtyckliga grunder.
• det finns en hög risk att lagen kan komma att leda till både faktisk och upplevd diskriminering och på ett negativt sätt påverka det brottsförebyggande och förtroendeskapande arbetet.
• i det fall lagstiftningen införs, att ett beslut om en säkerhetszon ska få gälla max 12 timmar utan möjlighet till förlängning i enlighet med Europadomstolens praxis och inte i två veckor som utredningen föreslår.
• införandet av en säkerhetszon är en så stor potentiell inskränkning i rätten till skydd för privat- och familjeliv hos breda grupper att det motiverar att en oberoende och opartisk domstol fattar ett sådant beslut och inte polismyndigheten som utredningen föreslår.
• det vore fel att utvidga polisens befogenhet och sänka tröskeln så att polisen får möjlighet att visitera barn på lösare grunder än idag.
• det är ett bra förslag att dokumentationskravet i Polislagen utvidgas så att det omfattar alla kroppsvisitationer.
• att det är viktigt att reglerna kring säkerhetszoner inte bara är tydligt avgränsade tidsmässigt utan även geografiskt och att utredningens föreslagna avgränsning måste kompletteras med tydliga geografiska avgränsningar kring hur stor radie en säkerhetszon maximalt får täcka.

Institutets yttrande över promemorian Säkerhetszoner – ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott (Ds 2023:31) sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.

Promemorian remitterades den 14 december med en sista svarsdag den 18 januari. Remisstiden inföll under julledigheten med flera röda helgdagar och under en period då många myndigheter och organisationer hade begränsad personalstyrka.

Hela remissvaret går att läsa på institutets webbplats.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se