Var fjärde person saknar tillräcklig buffert för oförutsedda utgifter
Enligt SBAB:s undersökning Spartempen sparar drygt var femte person mindre nu jämfört med för sex månader sedan. Var fjärde person anser dessutom att de inte har en tillräckligt stor buffert för oförutsedda händelser. Samtidigt är skillnaderna stora. Nästan 1 av 10 har mer än en miljon sparat på bankkonton.

I SBAB:s undersökning Spartempen har 1 000 personer tillfrågats om sitt sparande. Av undersökningen framgår att 22 procent sparar mindre nu jämfört med för sex månader sedan. Sju procent uppger att de inte sparade vare sig då eller nu. Var fjärde person, 25 procent, uppger att de inte har en tillräckligt stor buffert för oförutsedda händelser. Det är en ökning från 22 procent i september i fjol.
– Det är oroväckande att många minskat sitt sparande. Särskilt oroväckande är det att andelen som uppger att de inte har tillräckligt med pengar för att kunna hantera oförutsedda utgifter ökat. Var fjärde person uppger att de inte har en tillräcklig buffert, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.
Nästan 1 av 10 har en miljon eller mer på bankkonton
Hur mycket man sparar skiljer sig dock mycket åt. Var femte svarande uppger att de sparade mindre än 500 kronor förra månaden. Samtidigt uppger närmre hälften att de sparade mer än 2 000 kronor förra månaden. Att sparandet skiljer sig mycket åt blir också tydligt när de svarande får uppskatta hur mycket pengar de har insatt på bankkonton. 9 procent uppger att de har över en miljon sparat på bankkonton (se diagram 1). Samtidigt uppger 13 procent att de har mindre än 25 000 kronor.
– Vi vet från olika sammanställningar att hushållens sparande i Sverige är mycket högt i ett internationellt perspektiv. Vår undersökning visar samtidigt att sparandet är ojämnt fördelat. Andelen som har över en miljon kronor på banken är ungefär lika stor som den andel som har 25 000 kronor eller mindre, säger Linda Hasselvik.
Fler buffertsparar
Undersökningen visar att av det sparande som sker är det vanligast att spara till en buffert, vilket 72 procent anger att de gör (se diagram 2). Det är en ökning från 65 procent som var resultatet när vi ställde samma fråga i september i fjol. Därefter sparar flest till pensionen samt resor och nöjen, med 39 procent vardera. Just nöjen och resor har ökat något sedan sist, då 34 procent uppgav att de sparade till det.
– Det är glädjande att se att buffertsparandet ökar från redan höga nivåer. Särskilt i ljuset av att andelen som uppger sig ha en tillräckligt stor buffert minskat sedan vår senaste undersökning. Det är viktigt den dagen som en oförutsedd utgift kommer men också dessförinnan då man inte ska underskatta den trygghet en buffert skapar på förhand, säger Linda Hasselvik.
Kvinnorna föredrar mindre riskfyllda placeringar
Hur man sparar skiljer sig åt mellan könen. Kvinnorna buffertsparar i större utsträckning än männen. 77 procent av kvinnorna uppgav det, att jämföra med 67 procent av männen. Det syns också en stor skillnad i hur männen respektive kvinnorna tänkt fördela sitt sparande framöver. Männen ligger tyngre på aktier och fonder medan kvinnorna i större utsträckning tycks föredra sparande på bankkonton (se diagram 3).
– Kvinnorna prioriterar att buffertspara i större utsträckning än männen och föredrar dessutom mindre riskfyllda placeringar för sina sparpengar. Det kan komma av att de generellt sett har lägre lön och därmed ofta mindre marginaler. Att prioritera buffertsparandet är klokt. Samtidigt riskerar ett alltför defensivt sparande att öka de ekonomiska skillnaderna mellan könen. Då avkastningen på börsen historiskt sett varit bättre över tid för långsiktiga placeringar än sparande på bankkonton, säger Linda Hasselvik.
Optimistiska vindar – hyresgästerna är mest optimistiska men bostadsägarna knappar in
Det finns en försiktig optimism om sparandet i framtiden. Det är fler, 31 procent, som tror att de kommer att spara mer framåt än som tror att de kommer att spara mindre (13 procent). Andelen som tror att de kommer att spara mer har också ökat sedan den förra undersökningen i september 2023 då 25 procent uppgav det. Här sticker de som bor i hyresrätt dock ut. Av dem tror 40 att de kommer att spara mer framåt. Det kan jämföras med de som äger sitt boende, där tror endast 27 procent att de kommer att öka sitt sparande framåt. Det senare är dock en ökning jämfört med när samma fråga ställdes i september, då uppgav bara 21 procent av bostadsägarna att de trodde att de skulle spara mer framåt.
– Mycket tyder på att räntan kommer att sänkas i år som en följd av att inflationen minskat. Det är prognosmakarna mer eller mindre eniga om. Det budskapet bidrar sannolikt till en ökad optimism framförallt hos bostadsägare, säger Linda Hasselvik.



Om granskningen:
Enkätundersökningen genomfördes av Verian (f.d. Kantar) på uppdrag av SBAB den 23–26 januari. Drygt 1 000 individer mellan 18–79 år svarade.
Nyckelord
Kontakter
Catharina HenrikssonPresschefSBAB
Tel:076-118 79 14catharina.henriksson@sbab.seLinda HasselvikPrivat- och boendeekonomSBAB
Tel:070-561 21 47linda.hasselvik@sbab.seDokument
Om SBAB
SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 602 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 december 2023). Antal medarbetare (FTE) är 948. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank
Följ SBAB Bank
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank
7 av 10 oroar sig för elkostnaderna – trots regeringens högkostnadsskydd12.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Trots prognoser om mer normala elpriser och regeringens utlovade högkostnadsskydd är en majoritet av landets bostadsägare oroliga för höga elkostnader i vinter, enligt SBAB:s undersökning Boägartempen. Efter de senaste årens stora höjningar av avgifterna för till exempel fjärrvärme, elnät och VA utgör även de en ekonomisk oro för majoriteten av landets bostadsägare.
Bostadsägarna mot strömmen – förväntningarna på bostadspriserna faller tillbaka något11.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det är fler bostadsägare som tror på stigande än sjunkande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt. 4 procent tror att de ska sjunka. 41 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång, bland de som tror på en sådan, anges vara hög efterfrågan närmast följt av minskade krav på bankernas kreditgivning som höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav. Nästan lika många anger sjunkande räntor som skäl. Bland det fåtal som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och högre bolåneräntor som huvudskäl för detta. Den genomsnittliga förväntningen är att priserna är 1,6 procent högre om ett år och 4,4 procent högre om 3 år, båda marginellt lägre jämfört med mätningen föregående kvartal.
Normal temperatur på bostadsmarknaden i Stockholms och Göteborgs innerstäder8.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen som mäter hur lätt det är att sälja en bostad, visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden som helhet fortsatte att stiga i november – och för både lägenheter och hus. För lägenheter bidrog ett minskat utbud och färre återpublicerade annonser (sett i förhållande till sina historiska genomsnitt) mest till detta - för villor också med tillägg för stigande budpremier. I Stockholms och Göteborgs innerstäder är temperaturen normal. I Malmös innerstad sjönk dock temperaturen tillbaka något under november.
Trots lägre inflation och räntor lutar det åt sju svåra år för bostadsbyggandet4.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Under årets tredje kvartal var det, i genomsnitt, balans mellan potentiell efterfrågan och utbudet av nya bostäder för hyres- och bostadsrätter i Sverige. Trenden går dock mot underskott och bostadsrätter tangerar nästan gränsen mot underskott. För villor har gränsen redan passerats. Potentialen för bostadsbyggandet har ökat i takt med sjunkande inflation, räntor och stigande inkomster. Det har dock ännu inte gjort något större avtryck i den faktiska försäljningen. Höga produktionskostnader i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden är en förklaring.
Fallande bostadspriser i november – men med positiv trend2.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Bostadspriserna sjönk med 0,5 procent i november i Sverige som helhet. Lägenhetspriserna sjönk med 0,9 procent, men bara i tre av sex regioner. Villapriserna sjönk med 0,3 procent och i fem av sex regioner. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar sammantaget mot stigande priser på både lägenheter och villor i november i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum