Sverige får inte bli en bromskloss när det gäller företagens ansvar för mänskliga rättigheter
På fredag ska EU:s medlemsländer rösta om ett regelverk som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter uppmanar alla länder att rösta för förslaget, men den svenska regeringens hållning är oklar in i det sista.
–Jag är oroad över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund. Sverige får inte bli en bromskloss i sammanhanget, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.
Institutet för mänskliga rättigheter har i likhet med andra oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter vänt sig till regeringen i frågan.
De senaste åren har EU arbetat med ett direktiv om företagens ansvar för mänskliga rättigheter, EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det riktar in sig på stora företag som får ett tydligt ansvar att respektera mänskliga rättigheter och miljö i sina verksamheter och leverantörsled. Förebilden är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som redan lagt grunden för lagstiftning i en del länder, däribland Norge och Tyskland. Sverige saknar däremot tydlig lagstiftning på området och har i stället avvaktat EU-direktivet.
Huvudpoängen i direktivet är att större europeiska företag gör en grundlig analys av sina produktions- och leverantörskedjor. Om bedömningen pekar på att människor eller miljön kommer till skada, måste företag vidta åtgärder för att neutralisera och minimera dessa. Drygt 800 svenska företag skulle beröras. Flera svenska företag har välkomnat förslaget, bland annat Ericson, ICA, IKEA och Volvo Cars.
Enligt det föreslagna direktivet ska det även inrättas nationella myndigheter som övervakar tillämpningen och dit enskilda som drabbats kan vända sig med skadeståndsanspråk.
– Direktivet innebär ett stort steg i rätt riktning. Det måste vara förbjudet att skaffa sig konkurrensfördelar på varor och tjänster som framställts med stöd av övergrepp mot människor eller miljön, säger Fredrik Malmberg.
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Bakgrund: Direktivet om due diligence (CSDDD)
Det föreslagna direktivet innebär bland annat krav på att stora företag ska identifiera, hantera och redovisa sina risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjor. Detta omfattar exempelvis att förhindra exploatering, tvångsarbete och barnarbete. För konsumenterna innebär det att de får ökad insyn i företagens arbete med mänskliga rättigheter och miljö och därmed kan göra mer aktiva val.
EU nådde en politisk enighet före jul men nu kommer det oroande signaler om att en del länder, däribland Sverige, har ändrat ståndpunkt. Det finns en risk att Sverige blir helt utan lagstiftning på området till skillnad från exempelvis Norge och Tyskland som har en nationell lagstiftning.
Bakgrunden till direktivet kommer från FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, UN Guiding Principles on Business and Human Rights, som antogs i juni 2011 och OECD Guidelines for Multinational Enterprises on Responsible Business Conduct.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om Institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus6.5.2025 15:25:53 CEST | Pressmeddelande
Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum