Tidsbrist är största hindret för chefers krisberedskap

- Det är oroande, särskilt med tanke på tiden vi lever i. Vi har haft flera cyberattacker i närtid och tyvärr är verkligheten att cheferna inte har haft rätt förutsättningar att rusta sig för denna typ av kriser. Bara lite drygt fyra av tio chefer uppger att deras organisation har en strategi för arbetet med cybersäkerhet, till exempel. Det är hög tid att kräva åtgärder för att stärka chefernas förmåga att navigera i svåra tider, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna.

För att säkerställa ett starkt totalförsvar som skyddar och upprätthåller nödvändiga samhällsfunktioner vid en kris, behöver cheferna och de organisationer de är verksamma inom, besitta en god krisberedskap. Ledarnas undersökning visar att krisberedskapen är högre inom offentlig sektor, där många verksamheter också är definierade som samhällsviktiga. Men det är också tydligt att det finns en stor förbättringspotential.

- Bara var fjärde chef har, i hög eller i ganska hög utsträckning, egen erfarenhet av att leda i kristider. I brist på erfarenhet är utbildning och träning centralt för att kunna hantera en kris. Trots det saknar sju av tio chefer utbildning i krisledarskap och endast en mindre andel har övat på krisledarskap i sin nuvarande organisation. Det är dåliga nyheter eftersom behovet av ledare som fungerar i påfrestande situationer och som kan behålla lugnet blir extra stort vid kriser, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna.   

Det största hindret för att öka sin egen beredskap som chef är, enligt cheferna själva, tidsbrist. Fyra av tio chefer anger tidsbrist som främsta skäl.

- Det är så lätt att fastna i det som måste lösas dag för dag, timme för timme. Det som är viktigt, men inte brådskande eller akut, får ofta stå tillbaka. Arbetsgivare måste ha chefsuppdrag som är långsiktigt hållbara med förutsättningar och tid för utbildning och träning i krisledarskap. Riskanalyser måste göras för att skapa beredskap för vad verksamheten är sårbar för. Man måste även se över organisationens beredskap för kriser och säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och tydliga mandat, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna

Några resultat ur rapporten:

• 50 procent av cheferna svarar att de arbetar i en samhällsviktig verksamhet.
• 63 procent av cheferna arbetar i en organisation som i hög eller i ganska hög utsträckning är sårbar för kriser, katastrofer och oväntade händelser.
• De händelser som störst andel chefer är mycket eller ganska oroade för kommer att inträffa i Sverige är: omfattande cyberangrepp via internet (69 procent), omfattande fientlig informationspåverkan och propaganda (68 procent), terroristattack (65 procent).
• 44 procent av cheferna instämmer i att deras organisation har en strategi för arbetet med cybersäkerhet.
• 26 procent av cheferna har i hög eller i ganska hög utsträckning erfarenhet av att leda i kristider.
• 69 procent saknar utbildning i krisledarskap.
• Störst hindret för att öka sin egen krisberedskap är brist på tid.
• 76 procent av organisationerna där cheferna är verksamma har någon typ av beredskapsplan/-er.
• 57 procent av de som uppger att det finns beredskapsplan/-er anser att innehållet möter organisationens behov vid en kris i hög eller i ganska hög utsträckning.
• 34 procent uppger att deras organisation har en process för att utvärdera och lära sig av kriser. Nästan lika många vet inte om det finns någon sådan.

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Novus, på uppdrag av Ledarna, under perioden 13–30 oktober 2023 och besvarades av 1 554 chefer i Ledarnas medlemspanel, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 38 procent. En bortfallsanalys på bagrundsdatan har utförst som visar att undersökningen är represenativ för panelen som i sin tur är representativ för Sveriges chefskår.