Färre kilometer järnväg för varje svensk – i botten av listan i europeisk jämförelse

COWI har jämfört antalet kilometer järnväg i europeiska länder per miljon invånare. Genom att se hur detta mått utvecklats över tid (2005-2021) går det att jämföra satsningar på infrastruktur som gjort i olika länder och regioner. Sverige var under perioden ett av de länder som hade den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet (-14 procent).  

− Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig. Det är en oroande utveckling eftersom vi vet att investeringar i järnväg spelar en viktig roll för vår tillväxt och för att vi ska kunna nå klimat- och hållbarhetsmål, säger Anders Wiktorson, Vd på COWI i Sverige.  

Rapporten jämför också utvecklingen av järnvägstäthet på regional nivå. I Skåne är minskningen -17 procent, i Västsverige -19 procent och i Stockholm -24 procent. Stockholmsregionen är på plats 130 av de 134 regioner som jämförts. Endast två svenska län (Västernorrlands och Jämtlands län) ligger i en region där antalet kilometer järnväg per miljon invånare ökat.

Vägnätet  

När fordonsflottan elektrifieras, och klimatavtrycket från dessa transporter minskar, kommer våra motorvägar fortsätta spela en viktig roll för Sveriges tillväxt. Sett till utvecklingen av motorvägstäthet står sig Sverige bättre i en europeisk jämförelse. Men motorvägstätheten per capita har minskat med hela 31 procent i Norra Mellansverige (Värmland-, Dalarnas- och Gävleborgs län), vilket är den allra svagaste utvecklingen i jämförelse av 117 europeiska regioner med motorväg. I Stockholmsregionen, som vuxit med en halv miljon invånare under perioden, har motorvägstätheten varit -11 procent, den femte svagaste utvecklingen av alla europeiska regioner i jämförelsen. 

Behov av ett BNP-mål för infrastruktur  

Under tioårsperioden mellan 2013 och 2022 har Sverige spenderat ungefär 0,7 procent av BNP på infrastruktur. Enligt Konjunkturinstitutet hade den nivån tidigare varit en procent. COWIs rapport visar att Sverige under perioden investerat 170 miljarder kronor mindre på infrastruktur, jämfört med om 1 procent av BNP hade fortsatt gå till underhåll och investeringar i transportinfrastruktur. Som jämförelse spenderades som mest 4 procent av BNP under mitten av 1960-talet. En tid med stora behov av att utveckla Sveriges infrastruktur.  

− Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret, säger Anders Wiktorson. 

Rapporten "Vart är vi på väg?" finns bifogad längre ner.