FN-kommitté: Sverige behöver stärka skyddet för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige.
Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser:
– FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att:
- motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården.
- minska skillnaderna mellan elevgrupper och skolor i Sverige. Kommittén konstaterar att skillnaderna har ökat under en längre tid och skolan förmår i allt lägre grad att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
- motverka effekterna av att den ekonomiska utsattheten har ökat och att människor, och då inte minst asylsökande och irreguljära migranter, inte får sin rätt till en adekvat levnadsstandard tillgodosedd.
Kommittén anser också att Sverige bör göra det möjligt för människor att rättsligt kunna kräva av svenska myndigheter att bli behandlade enligt de grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Som ett led i detta rekommenderar kommittén att Sverige tillträder konventionens tilläggsprotokoll, som slår fast en rätt för individuella klagomål till FN-kommittén. Kommittén anser också att domare, advokater och offentliganställda behöver få ökad kunskap och medvetenhet om konventionens rättsliga innehåll.
Kommittén lyfter även upp Sveriges ovilja att verka för ett EU-rättsligt regelverk som säkerställer företags ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
Kommittén understryker flera områden där diskriminering är vanligt förekommande och där människor i praktiken har olika möjligheter att få sina rättigheter fullt ut tillgodosedda. Kommittén lägger särskilt vikt vid tre områden där Sverige förväntas återrapportera till kommittén inom 24 månader om vilka steg man tagit för att förbättra skyddet.
- Säkerställ ett effektivt genomförande av lagen om en konsultation i frågor som rör det samiska folket, bland annat genom att tillhandahålla adekvat utbildning för anställda i statliga myndigheter, kommuner och regioner om bestämmelser och vikten av meningsfull dialog och konsultation med samer.
- Vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa alla former av exploatering i arbetslivet, särskilt vad gäller migrantarbetare och asylsökande, samt erbjuda migrantarbetare och deras familjer ett effektivt skydd mot våld och trakasserier, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin.
- Se till att det sociala skyddet, inklusive den grundläggande arbetslöshetsersättningen och dagersättningen för asylsökande, indexeras efter faktiska levnadskostnader och fastställs på nivåer som garanterar en tillräcklig levnadsstandard.
Kommittén uppmuntrar Sverige att etablera en nationell mekanism för att samordna och följa upp kommitténs rekommendationer och fortsätta engagera civilsamhället och andra aktörer, inklusive institutet, i denna process.
Det finns också en del positiv kritik i dokumentet. Bland annat välkomnas att FN:s barnkonvention blivit del av svensk lag, regeringens fem åtgärdsprogram mot olika former av rasism, inrättandet av sanningskommissionen för det samiska folket, och etableringen av Institutet för mänskliga rättigheter.
Institutet följde granskningen på plats och vår närvaro välkomnades av både kommittén, civilsamhället och regeringens delegation. Kommittén trycker i sina rekommendationer på att regeringen behöver vara tydligare när det gäller resurstilldelningen till institutet. I förlängningen kommer det innebära en starkare nationell bevakning av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
– Nu inväntar vi regeringens reaktion på kommitténs rekommendationer och därefter hoppas vi på en konstruktiv dialog med berörda departement och myndigheter, liksom kommuner, regioner och det svenska civilsamhället, säger Fredrik Malmberg. Institutet kommer att stödja spridning, samordning och uppföljning av rekommendationerna, utifrån vårt oberoende mandat.
Här kan du ta del av FN-kommitténs rekommendationer i sin helhet
På institutets webbplats hittar du Institutets rapport till FN-kommittén
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande
Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade
Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet
Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande
Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns
Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan
Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum