8 mars Internationella kvinnodagen: Dags för en ny strategi

Sverige betraktas som en förebild för jämställdhet. Men ändå finns områden där vi misslyckas. Ett sådant område är situationen för kvinnor med funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om tillgång till arbetsmarknaden och ekonomisk självständighet. Men det handlar även om grundläggande mänskliga rättigheter och möjligheten att leva ett liv som andra.

Kvinnor med funktionsnedsättning står inför flerfaldiga orättvisor. Det framgår av artikel 6 i FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning. diskriminering

Vi drabbas av diskriminering på flera fronter – inte bara på grund av vårt kön utan också på grund av vår funktionsnedsättning.

Bland människor med funktionsnedsättning är kvinnorna mer utsatta än männen.

Även kvinnor utan funktionsnedsättning tjänar generellt sett mindre än män och utför större andel av det obetalda hushållsarbetet, men kvinnor med funktionsnedsättning möter ytterligare barriärer. När det gäller arbetslivet, tillgång till hjälpmedel och att beviljas stödtjänster.

Kvinnor med funktionsnedsättning lever i relativ fattigdom oftare än män med funktionsnedsättning.

Stödinsatser på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Det visade Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet, i en kartläggning 2019.

Det är en missad möjlighet för samhället. Genom att inte fullt ut integrera kvinnor med funktionsnedsättning i arbetskraften går kunskap och erfarenhet till spillo.

DHR kan dessutom konstatera att kvinnor i än högre grad har svårt att få gehör för sina behov, både när det gäller lämpliga hjälpmedel och när det gäller personligt stöd såsom hemtjänst.

Att leva med en funktionsnedsättning innebär ofta extra utgifter, till exempel för hjälpmedel och hemtjänst. DHR kräver att hjälpmedel ska vara kostnadsfria i hela landet. Hjälpmedel kan vara till exempel rullstol eller rullator, en duschpall eller ett extra handtag till vattenkranen. En person med nedsatt rörelseförmåga behöver sällan ett enda hjälpmedel, utan många. Sådant som vi behöver i vår vardag blir en stor utgift när regionerna börjat ta ut olika typer av avgifter.

Vi i DHR är också kritiska till att hemtjänstens kvalitet varierar kraftigt mellan olika kommuner. Hemtjänst måste vara trygg och utföras utefter individens behov. Den är ett stöd som inte kan väljas som vilka tomater som helst i en mataffär. När människor kommer in i vårt hem med egen nyckel måste vi faktiskt garanteras hur tjänsten utförs. Ett hemtjänstindex togs fram för ett drygt år sedan men än har vi inte sett att det fått genomslag.

Det är dags för en ny strategi – en strategi som tar ett holistiskt grepp om de specifika utmaningarna som kvinnor med funktionsnedsättning står inför. Denna strategi bör inkludera:

Tillgänglighet

Våga anställa kvinnor med funktionsnedsättning! Det är dags att vi får tillgång till arbetsmarknaden och tillgänglighet på arbetsplatserna.

Hjälpmedel

DHR anser att hjälpmedel ska vara kostnadsfria i alla kommuner och regioner. Hjälpmedel är en nödvändighet – inte lyxvaror.

Personligt stöd

Hemtjänstens kvalitet måste vara garanterad. Vi måste kunna veta att hemtjänsten utförs tryggt på ett sådant sätt som individen behöver, oavsett kommun och utförare.

Genom att agera utifrån detta så kan vi arbeta mot en framtid där ingen lämnas utanför, där alla kvinnor, inklusive de med funktionsnedsättning, har möjlighet att leva självständiga liv och fullt ut delta i alla samhällets aspekter. Det är inte bara en moralisk skyldighet utan även en investering i vår gemensamma framtid.

Att skapa ett samhälle där alla, oavsett kön eller funktionsnedsättning, kan nå sin fulla potential.

Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR

Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet