Håll Sverige Rent

Nu har vi resultat från Sveriges största plastexperiment

Dela

Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.

Skräpig plastpåse i närheten av havet.
Skräpig plastpåse i närheten av havet. Foto: Håll Sverige Rent

I Plastexperimentet har deltagare från hela landet plockat, sorterat och rapporterat in plastskräp från olika typer av naturområden. Forskningsresultatet har gett oss en bild av hur plastnedskräpningen ser ut i de olika miljötyperna. Totalt har 339 platser undersökts och 60 000 plastobjekt identifierats på en area av 830 000 kvadratmeter, en yta lika stor som cirka 115 fotbollsplaner. 

–Fördelen med medborgarforskning är mängden data som samlas in över en i forskningssammanhang kort tid och engagemanget som väcks hos deltagarna. Forskningsmetoden behöver utvecklas för att inte bli för koncentrerad till stadsmiljöer där det är lätt för deltagarna att ta sig. Denna typ av medborgarforskning kan ge stora möjligheter till miljöövervakning och informationen som kan ge stöd till evidensbaserad politik och beteendeförändringar, säger Bethanie Carney Almroth, professor på Göteborgs universitet och ansvarig forskare.

Insamlingen av skräp gjordes under 2022 och 2023 i fyra omgångar. Under vårarna i samband med Håll Sverige Rents Skräpplockardagar och under höstarna som en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag. Flest antal deltagare var det i Stockholmstrakten och längs västkusten mellan Göteborg och Malmö, med övriga deltagare var spridda över hela landet.

Fimpar, förpackningar och plastpåsar är vanligast

Resultatet från Plastexperimentet visar att cigarettfimpar är det vanligaste skräpet och utgör 21 procent av allt skräp. Mjuka plastförpackningar kommer på andra plats med 16 procent och därefter hårda förpackningar med 10 procent. I toppen hittar vi också stora och små plastpåsar som sammanräknat utgör 8 procent av allt skräp. Plastpåsar fanns i alla naturtyper och hittades på 40 procent av de platser som undersöktes.

–Att fimpar och förpackningar ligger i topp är tyvärr inte ovanligt. Men att vi ser så många plastpåsar i naturen, trots de senaste årens insatser för att minska både förbrukning och nedskräpning av dem, är oroande, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

null

De vanligaste kategorierna av plastskräp var: 21 % Cigarettfimpar, 16 % Mjuka plastförpackningar, 10 % Hårda plastförpackningar, 8 % Plastpåsar, 45 % övriga plastkategorier, såsom rep & snören, gummi, frigolit, dryckesflaskor, korkar & lock mm.

Attityder och motiv till nedskräpning

En följeforskning om ungas attityder och motiv till nedskräpning gjordes också. Totalt 174 barn och ungdomar deltog och resultaten visar att viljan att minska uppkomst och nedskräpning av plast är kopplat till två saker: Känslan att man inte bör skräpa ned och åsikten att det är viktigt att inte skräpa ned.

–Resultaten ger en indikation som uppmanar till vidare undersökningar kring intresseskapande undervisning och hur förpliktelser kan stärkas för att minska nedskräpning. Det ser ut som att viljan att minska nedskräpning är starkare kopplat till attityder än till kunskap. Både oro och hopp verkar vara starkt kopplad till viljan att minska nedskräpning av plast, säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.

Fler resultat, tabeller och analyser finns i Plastexperimentets slutrapport som nu släpps i samband med att experimentet avslutas. 

Rapporten finns att läsa här »

                                                                                           

Fakta om Plastexperimentet

Plast i naturen är ett av dagens stora globala miljöproblem. Plastskräp som hamnar i naturen leder till miljöeffekter som påverkar både människor, växter och djur negativt. I Plastexperimentet har privatpersoner, föreningar och skolelever varit delaktiga i ett rikstäckande forskningsprojekt, och bidragit till att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper.

Plastexperimentet är ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, föreningen Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet. Projektet genomförs med stöd från forskningsrådet Formas och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Vetenskapligt ansvariga för Plastexperimentet är professor Bethanie Carney Almroth, forskare i ekotoxikologi och zoofysiologi, forskningsassistent Emil Larsson och forskaren Magnus Bergquist vid Psykologiska institutionen, samtliga vid Göteborgs universitet.

Kontaktpersoner

Emil Larsson, Biträdande forskare, Göteborgs universitet, emil.larsson@bioenv.gu.se, tel 0725-15 05 85

Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi och zoofysiologi, Göteborgs universitet, bethanie.carney@bioenv.gu.se, tel 031-786 36 73

Magnus Bergquist, docent, Göteborgs universitet, magnus.bergquist@psy.gu.se, tel 031-786 16 53

Julia Brink, projektledare, Vetenskap & Allmänhet, julia@v-a.se, tel 070-255 38 91

Helen Barda, projektledare på Håll Sverige Rent, helen.barda@hsr.se, tel 076-006 04 42

null

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Skräpig plastpåse i närheten av havet.
Skräpig plastpåse i närheten av havet.
Ladda ned bild
Ladda ned bild
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Facebook

Instagram

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

Skräpplockardagarna avslutas med Framtidshopp den 31 maj – 582 852 barn är redan med21.5.2024 11:00:00 CEST | Pressmeddelande

Håll Sverige Rents skräpplockardagar närmar sig sitt slut för i år. Hittills har nästan 600 000 barn och unga i landet plockat skräp med sina förskolor, skolor och föreningar. Här kan du se vilka verksamheter och hur många deltagare som är anmälda varje kommun. Den 31 maj avslutas kampanjen med ett gemensamt Framtidshopp och en digital konsert av bandet Smash Into Pieces.

Knappt en av tio takeaway-köpare har blivit erbjuden flergångsalternativ trots den nya lagen14.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hälften av alla svenskar köper takeaway minst en gång i månaden. Sedan 1 januari gäller en ny lag som ska minska förbrukning och nedskräpning av engångsmuggar och engångsmatlådor. Redan till 2026 ska 762 miljoner muggar och matlådor bort från marknaden. Lagen säger att konsumenter nu ska kunna välja att få sin dryck eller mat i en återanvändbar mugg eller matlåda. Trots detta är det knappt en av tio takeaway-köpare som blivit erbjuden flergångsalternativ. Det visar en ny Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra.

Bandet Smash Into Pieces bjuder skräpplockande barn på gratiskonsert2.5.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

Över en halv miljon barn och unga i Sverige är redan anmälda till Skräpplockardagarna – kampanjen där barn och unga tillsammans kraftsamlar för en ren miljö samtidigt som de får lära sig om nedskräpning, hållbarhet och klimat. I dag kan vi avslöja att alla skräpplockande barn kommer att belönas med en digital gratiskonsert av bandet och Håll Sverige Rent-ambassadörerna Smash Into Pieces.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye