Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän
Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende.
– Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska kommissionen fyra rekommendationer till Sverige. Den första av dessa rekommendationer var att Sverige ska säkerställa att systemet för utseende av nämndemän garanterar deras oberoende, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende.
I det svenska nämndemannasystemet har nämndemännen i avgöranden samma rösträtt som juristdomaren och utövar i dömandet makt mot enskilda. För att säkerställa att nämndemännen både agerar, och uppfattas kunna agera, självständigt i förhållande till de politiska partierna föreslår institutet:
• att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna i syfte att säkerställa domstolarnas oberoende och opartiskhet.
Institutet har redan i två remissvar under hösten 2023 rekommenderat regeringen att tillsätta en särskild utredare för att utreda hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas.
Hela skrivelsen till justitieministern går att läsa på institutets webbplats
För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus6.5.2025 15:25:53 CEST | Pressmeddelande
Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum