Amnesty International Sverige

Amnestys årsrapport: En alarmerande situation för mänskliga rättigheter när regeringar ignorerar internationell rätt

Dela

Mäktiga regeringars agerande gör att civila får betala det högsta priset i väpnade konflikter samtidigt som rättsstatens principer upplöses. En snabb och oreglerad utveckling av artificiell intelligens, i kombination med Big Techs dominans, riskerar att skapa grogrund för rasism, diskriminering och splittring. Samtidigt har människor världen över mobiliserats i en aldrig tidigare skådad omfattning för att stå upp för mänsklighet och kräva skydd av mänskliga rättigheter. Det konstaterar Amnesty International i sin senaste årsrapport “The State of the World´s Human Rights”, som beskriver situationen för mänskliga rättigheter i 155 länder under 2023.

Amnestys aktion utanför Vita Huset, Washington, USA med uppmaning till President Joe Biden att kräva vapenvila i Gaza. Aktionen bestod av 300+ installationer föreställande kroppar inlindade i lakan som symboliserar en del av alla civila, barn och vuxna, som dödats i Gaza.
Amnestys aktion utanför Vita Huset, Washington, USA med uppmaning till President Joe Biden att kräva vapenvila i Gaza. Aktionen bestod av 300+ installationer föreställande kroppar inlindade i lakan som symboliserar en del av alla civila, barn och vuxna, som dödats i Gaza. Lauren Murphy/Amnesty International

- Amnestys årsrapport ger en dyster och alarmerande bild av situationen för mänskliga rättigheter och visar på förekomsten av omfattande brott mot folkrätten. Detta samtidigt som världen befinner sig i fördjupad global ojämlikhet, supermakter tävlar om dominans och hotet från den eskalerande klimatkrisen blir allt större. Med tanke på det dystra globala läget krävs brådskande åtgärder för att återuppliva och förnya de internationella institutioner som är avsedda att skydda mänskligheten. FN:s säkerhetsråd måste reformeras så att de permanenta medlemmarna inte kan använda sin vetorätt okontrollerat för att förhindra skydd av civila och stärka sina geopolitiska allianser, säger Amnesty International Sveriges generalsekreterare Anna Johansson.

- Israels flagranta åsidosättande av folkrätten förvärras av dess allierades misslyckande med att stoppa det obeskrivliga blodbadet på civila som sker i Gaza. Detta trots att många av dessa allierade själva var arkitekterna bakom det internationella rättssystemet som skapades efter andra världskriget. Vid sidan av Rysslands pågående aggression mot Ukraina, det växande antalet väpnade konflikter och massiva kränkningar av de mänskliga rättigheterna i till exempel Sudan, Etiopien och Myanmar, riskerar den regelbaserade världsordningen att decimeras, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard.

Laglöshet, diskriminering och straffrihet vid bland annat konflikter har möjliggjorts genom oreglerad användning av både ny och välbekant teknik som nu rutinmässigt används som vapen av militära, politiska och kommersiella aktörer. Big Techs plattformar har underblåst konflikter. Spionprogram och verktyg för massövervakning används för att kränka grundläggande fri- och rättigheter, samtidigt som regeringar använder automatiserade verktyg som riktar sig mot de mest marginaliserade grupperna i samhället.

- Vi befinner oss i en alltmer osäker värld, där en oreglerad spridning och användning av teknik som generativ AI, ansiktsigenkänning och spionprogram, skapat en grogrund för en farlig utveckling där brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter riskerar att öka till exceptionella nivåer. Samtidigt befinner vi oss i ett avgörande valår där dessa oseriösa och oreglerade tekniska framsteg, som drivs och finansieras av Big Tech, riskerar att utgöra ett enormt hot när de används som vapen för att diskriminera, desinformera och splittra. Regeringar måste vidta kraftfulla lagstiftnings- och regleringsåtgärder för att hantera de risker och skador som orsakas av AI-teknik och Big Techs dominans, säger Anna Johansson.

Civila betalar ett högt pris i konflikter när stater struntar i folkrätten
I sin årsrapport konstaterar Amnesty att ledare och institutioner sviker principerna om mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av allt fler konflikter runtom i världen har många mäktiga staters agerande ytterligare skadat multilateralismens trovärdighet och underminerat den regelbaserade världsordningen som upprättades 1945.

I Gaza, en konflikt som definierade 2023 och som inte visar några tecken på att avmattas, ökar fortsatt bevisen för krigsförbrytelser när den israeliska regeringen hånar folkrätten. Efter Hamas och andra väpnade gruppers fruktansvärda attacker den 7 oktober svarade de israeliska myndigheterna genom att utföra urskillningslösa attacker mot befolkade civila områden i Gaza vilket utplånade hela familjer. Nästan 1,9 miljoner palestinier har tvångsförflyttats och trots den växande hungersnöden har det desperata behovet av humanitärt bistånd begränsats.

USA:s fräcka användning av sitt veto har i månader förlamat FN:s säkerhetsråd i en tid när behovet av en resolution om vapenvila varit som störst. Samtidigt fortsätter USA att förse Israel med krigsmateriel som har använts för att begå vad som sannolikt är krigsförbrytelser. Amnesty årsrapport belyser även den groteska dubbelmoralen hos europeiska länder som Storbritannien och Tyskland, som tydligt och välgrundat protesterat mot Rysslands och Hamas krigsförbrytelser men samtidigt gett sitt stöd till israeliska och amerikanska myndigheternas agerande i Gaza.

- Det internationella samfundet har på ett förbluffande vis misslyckats med att skydda tusentals civila, varav en fruktansvärt hög andel av dem är barn, från att dödas i den ockuperade Gazaremsan. Det är uppenbart att de institutioner som inrättats för att skydda civila och upprätthålla mänskliga rättigheter inte längre uppfyller sitt syfte. Det vi såg 2023 bekräftar att många mäktiga stater överger de grundläggande värdena av humanitet och universalitet som finns inskrivna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, säger Agnès Callamard.

Amnestys årsrapport belyser även de ryska styrkornas flagranta brott som skett under Rysslands fortsatta fullskaliga angreppskrig i Ukraina. Det handlar om urskillningslösa attacker mot tätbefolkade civila områden, liksom infrastruktur för energi- och spannmålsexport, samt användningen av tortyr och annan illabehandling av krigsfångar.

I Myanmar genomförde militären, och dess allierade miliser, attacker som under 2023 dödade över 1000 civila. Varken Myanmars militär eller de ryska myndigheterna har åtagit sig att utreda rapporter om uppenbara kränkningar. Båda parter har därutöver fått ekonomiskt och militärt stöd från Kina.

I Sudan har de stridande parterna, Sudans Armed Forces och Rapid Support Forces, ignorerat internationell humanitär rätt när de genomfört riktade och urskillningslösa attacker. Detta ledde till att 12 000 människor dödades bara under 2023 samtidigt som 8 miljoner människor tvingats fly och därmed skapat världens största flyktingkris. Eftersom konflikten inte verkar få ett slut riskerar den hungerkris, som har drabbat Sudan i flera månader, farligt nära att förvandlas till hungersnöd.

Ny teknik används för att underblåsa hat, splittring och diskriminering
Amnesty kan konstatera att politiska aktörer i många delar av världen trappar upp sina attacker mot kvinnor, hbtqi-personer och marginaliserade grupper. Det är grupper som historiskt sett har utmålats till syndabockar och använts för att skaffa sig politiska fördelar och vinna stöd vid val. Dessa förtryckande politiska krafterna har i allt större utsträckning använt ny och befintlig teknik som vapen för att sprida desinformation, ställa grupper mot varandra och angripa minoriteter.

Amnesty årsrapport pekar även på den omfattande användningen av befintlig teknik för att befästa diskriminering. Stater som Argentina, Brasilien, Indien och Storbritannien har i allt högre grad använt sig av ansiktsigenkänningsteknik för att övervaka allmänhetens protester, sportevenemang och diskriminera marginaliserade grupper, särskilt migranter och flyktingar.

Den lömska användningen av ansiktsigenkänning var som mest utbredd i de ockuperade palestinska territorierna på Västbanken, där tekniken användes av Israel för att ytterligare begränsa rörelsefriheten och bidra till att upprätthålla apartheidsystemet.

I Serbien ledde digitaliseringen av sociala välfärdssystemet till att tusentals människor förlorade tillgången till livsviktigt socialt stöd. Detta drabbade särskilt romer och personer med funktionsvariationer, och visar på hur okontrollerad automatisering riskerar att förvärra ojämlikheter.

Med miljontals människor på flykt, på grund av konflikter runt om i världen, visar Amnesty i sin rapport hur teknik har utnyttjats för att styra migration och bevaka gränser. Detta inkluderar dataprogram, användningen av digitala taggar istället för förvar, teknik för externalisering, samt biometri och algoritmer som underlag för beslutsfattande. Den ökade användningen av dessa tekniker vidmakthåller och förstärker diskriminering, rasism och oproportionerlig och olaglig övervakning av personer som rasifieras.

Trots tydliga bevis på människorättskränkningar, där aktivister, journalister och människorättsförsvarare hör till måltavlorna, förblir användningen av spionprogram till stor del fortsatt oreglerad. Under 2023 avslöjade Amnesty hur spionprogrammet Pegasus har använts mot journalister och aktivister i länder som Armenien, Dominikanska republiken, Indien och Serbien. Detta skedde samtidigt som EU-baserade och reglerade spionprogram fritt såldes till stater över hela världen.

Under det senaste året har den snabba utvecklingen av generativ AI eskalerat omfattningen av det hot som redan existerande teknik utgör. Med tanke på den snabba utvecklingen har lagstiftningen i stort sett stått stilla. Genom EU:s Förordning av digitala tjänster, som trädde i kraft i februari 2024, har dock europeiska ledare börjat agera. Och även om denna är ofullständig har den utlöst en välbehövlig global debatt om AI-reglering.

- Det finns en enorm klyfta mellan de risker som den ohämmade tekniska utvecklingen medför och behovet av reglering och skydd. Vår framtid kommer enbart att förvärras om inte den hejdlösa spridningen av oreglerad teknik begränsas. Hittills har vi sett för mycket prat och för lite handling när det gäller användning och reglering av ny teknik, säger Agnès Callamard

Under 2023 avslöjade även Amnesty hur Facebooks algoritmer bidrog till etniskt våld i Etiopien. Detta är ett tydligt exempel på hur teknik används som vapen för att ställa människor mot varandra, särskilt i tider av konflikter och instabilitet. 

En katalysator för människorättskränkningar under valåret 2024 
Samtidigt som 2024 är ett viktigt valår ser Amnesty risker för att den skadliga användningen av teknik i felaktigt syfte kommer att eskalera och där den övervakningsbaserade affärsmodell som ligger till grund för stora sociala medieplattformar som Facebook, Instagram, TikTok och YouTube, kommer att fungera som en katalysator för brott mot mänskliga rättigheter i samband med val. 

I november kommer det amerikanska presidentvalet att äga rum. Detta mot bakgrund av ökande diskriminering, trakasserier och övergrepp på sociala medieplattformar mot marginaliserade grupper, inklusive HBTQI-personer. Hot och skrämselpropaganda mot rätten till abort har också blivit allt vanligare.

Under 2024 kommer även omkring en miljard människor att rösta i Indiens val. I år sker det mot bakgrund av attacker mot fredliga demonstranter och systematisk diskriminering av religiösa minoriteter. År 2023 avslöjade Amnesty även hur invasiva spionprogram har använts mot framstående indiska journalister, samtidigt som digitala plattformar blivit politiska slagfält.

- Politiker har länge använt sig av narrativet “vi mot dem” för att vinna röster och flytta fokus från de viktiga frågorna. Vi har sett hur oreglerad teknik, som ansiktsigenkänning, har använts för att befästa diskriminering. I kombination med detta utgör Big Techs affärsmodell för övervakning en katalysator för denna hateld, vilket gör det möjligt för dem med onda avsikter att jaga, avhumanisera och förstärka farliga berättelser för att befästa makt och stärka opinionsmätningar. Det är en skrämmande bild av vad som komma skall i takt med att den tekniska utvecklingen går snabbare än ansvarsutkrävandet, säger Agnès Callamard.

En global mobilisering utan motstycke  
Konflikten mellan Israel och Hamas utlöste hundratals protester världen över. Långt innan många regeringar agerade, ställde människor krav på vapenvila för att få slut på det oerhörda lidandet för palestinierna i Gaza och frisläppandet av all gisslan som tillfångatagits av Hamas och andra väpnade grupper. Vi har även sett hur människor i USA, El Salvador och Polen gick ut på gatorna för att stå upp för rätten till abort. Över hela världen gick tusentals människor med i den ungdomsledda rörelsen Fridays For Future för att kräva en rättvis och snabb utfasning av fossila bränslen.

- Vi har sett hur mäktiga statliga och icke-statliga aktörer har kastat oss djupare in i en kaotisk värld utan effektiva regler som drivs på av en hänsynslös jakt på vinster från oreglerad revolutionerande teknik. Men där många regeringar har misslyckats med att följa internationell rätt, har vi också sett andra uppmana internationella institutioner att stå upp för rättsstatsprincipen. Och där ledare världen över har misslyckats med att stå upp för mänskliga rättigheter har vi sett hur människor har mobiliserats för att marschera, protestera och lämna in petitioner med krav om en bättre framtid, säger Agnès Callamard.

Outtröttliga kampanjer ledde också till ett antal viktiga människorättsvinster under 2023. Efter att Taiwans #MeToo-rörelse och andra civilsamhällesorganisationer förespråkat ett slut på sexuellt våld på nätet, antog regeringen en ändring av Taiwans sexualbrottslagstiftning.

Trots att COP28 inte nådde upp till vad som krävdes enades man om att "ställa om" från fossila bränslen, vilket var första gången som fossila bränslen nämndes i ett COP-beslut.

Efter flera år av kampanjande frikändes slutligen fyra människorättsförsvarare i Buyukada-fallet,  efter att i juli 2020 dömts på grundlösa anklagelser i Turkiet.

Ett annat exempel är den afghanska aktivisten Matiullah Wesa som efter flera månaders kampanjande frigavs i oktober 2023. Då hade han tillbringat nästan sju månader i fängelse för att ha förespråkat flickors rätt till utbildning och kritiserat talibanernas förbud mot flickors rätt till utbildning.

- Rätten att protestera är avgörande för att sätta ljuset på ledares ansvar för de övergrepp som sker. Människor har gjort det fullständigt klart att de vill ha mänskliga rättigheter; nu är det upp till regeringarna att visa att de lyssnar, säger Agnès Callamard. 


Årsrapporten finns bidfogad som PDF. 
Samtliga bilder i pressmeddelandet är fria att användas för media i samband med publicering av artiklar om årsrapporten. 

Kontakter

Bilder

Flyktingar från Sudan som köar för att få vatten i Adre, östra Tchad, juni 2023.
Flyktingar från Sudan som köar för att få vatten i Adre, östra Tchad, juni 2023.
Ladda ned bild
Amnestys demonstration med krav på vapenvila i Gaza. Den 29 november 2023 i Manilla, Filippinerna
Amnestys demonstration med krav på vapenvila i Gaza. Den 29 november 2023 i Manilla, Filippinerna
Ladda ned bild
Demonstration med krav på vapenvila i Gaza, den 18 december 2023, Paris, Frankrike.
Demonstration med krav på vapenvila i Gaza, den 18 december 2023, Paris, Frankrike.
Ladda ned bild
Ruinerna av Omari mosken, som bombades av israeliska armen, Gaza City, Gaza den 26 januari 2024.
Ruinerna av Omari mosken, som bombades av israeliska armen, Gaza City, Gaza den 26 januari 2024.
Ladda ned bild
Ruinerna av Saint Porphyrius kyrkan som bombades av den israleiska armen, Gaza City, Gaza den 20 oktober 2023.
Ruinerna av Saint Porphyrius kyrkan som bombades av den israleiska armen, Gaza City, Gaza den 20 oktober 2023.
Ladda ned bild
En kvinna inspekterar ruinerna av sitt hem som bombades av den israeliska armen, Gaza City, Gaza, den 16 januari 2024.
En kvinna inspekterar ruinerna av sitt hem som bombades av den israeliska armen, Gaza City, Gaza, den 16 januari 2024.
Ladda ned bild
Manifestation utanför riksdageshuset i Berlin, Tyskland, den 18 december 2023. Till minne för alla civila som dödats i Israel den 7 oktober och de som dödats på Västbanken och Gaza.
Manifestation utanför riksdageshuset i Berlin, Tyskland, den 18 december 2023. Till minne för alla civila som dödats i Israel den 7 oktober och de som dödats på Västbanken och Gaza.
Ladda ned bild
Amnestys aktion utanför Vita Huset, Washington, USA med uppmaning till President Joe Biden att kräva vapenvila i Gaza. Aktionen bestod av 300+ installationer föreställande kroppar inlindade i lakan som symboliserar en del av alla civila, barn och vuxna, som dödats i Gaza.
Amnestys aktion utanför Vita Huset, Washington, USA med uppmaning till President Joe Biden att kräva vapenvila i Gaza. Aktionen bestod av 300+ installationer föreställande kroppar inlindade i lakan som symboliserar en del av alla civila, barn och vuxna, som dödats i Gaza.
Ladda ned bild

Dokument

Om oss

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på  www.amnesty.org,där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Följ Amnesty International Sverige

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Amnesty International Sverige

FIFA måste ta sitt ansvar inför kommande VM när mänskliga rättigheter står på spel6.6.2024 01:01:00 CEST | Pressmeddelande

Det internationella fotbollsförbundet FIFA måste säkerställa att de länder som ansöker om att arrangera herrarnas fotbolls-VM 2030 och 2034 följer mänskliga rättigheter. Alla bud som riskerar att leda till människorättskränkningar och fläcka ner världens största idrottsevenemang måste avslås. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport som publiceras idag där människorättssituationen och risken för kränkningar har analyserats i samtliga länder som kandiderar för att stå värdar för VM.

Israeliska flygattacker i Gaza som dödade 44 civila är ytterligare bevis för krigsförbrytelser27.5.2024 01:01:00 CEST | Pressmeddelande

Attackerna, som utfördes i al-Maghazi den 16 april och Rafah den 19 respektive 20 april, dödade 44 civila palestinier, varav 32 barn, samt skadade minst 20 civila. Attackerna är ytterligare bevis på ett bredare mönster av krigsförbrytelser som begåtts av den israeliska militären i den ockuperade Gazaremsan de senaste 7 månaderna och bör utredas som sådana av den Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Det konstaterar Amnesty International i en ny utredning som publiceras idag.

Ylva Löwenborg, ny ordförande i svenska Amnesty6.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Under årsmötet den 4–5 maj valdes Ylva Löwenborg till den svenska sektionens styrelseordförande och tar därmed över efter Parul Sharma som innehaft posten i snart fyra år. Som ordförande kommer Ylva Löwenborg, tillsammans med styrelsen, vara medlemmarnas representant och sektionens högst beslutande organ mellan årsmötena. Sektionsstyrelsen är också svenska Amnestys röst i den internationella rörelsen. Uppdraget som ordförande är på två år.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye