Saco-S: Minskat förtroende på Regeringskansliet efter Tidölönerna

I slutet på 2023 framkom uppgifter om att lönesättningen på Regeringskansliet ska baseras utifrån hur väl tjänstemän arbetar för att genomföra Tidöavtalet. Saco-S, som representerar över 90 000 akademiker inom staten varav 1 800 på Regeringskansliet, påtalade då vikten av att värna de grundläggande principer som styr svensk förvaltning och statstjänstemannens opolitiska roll. I dag hördes statsminister Ulf Kristersson i konstitutionsutskottet.

- Saco-S välkomnar att Ulf Kristersson och tidigare även Regeringskansliets förvaltningschef Henrik Holmer i sina svar tydliggjort vikten av att beakta tjänstemännens oberoende politiska ställning. Det är även positivt att de medger att lönesättningsprocessen inte hanterades tillräckligt bra från arbetsgivarens håll. Samtidigt är det mycket allvarligt till vilken grad hanteringen påverkat förtroendet för arbetsgivaren, säger Anna Steen, ordförande för Saco-S.

En majoritet av medarbetarna saknar förtroende
Nyligen genomförde Saco-S en undersökning bland medlemmarna på Regeringskansliet gällande lönesättningen. Undersökningen visade bland annat att 63 procent anser att de saknar eller delvis saknar förtroende för arbetsgivarens hantering av löneprocessen.

- Det är allvarliga siffror. Det är oerhört viktigt att den partsgemensamma löneprocessen följs och att arbetsgivarnas lönedirektiv går att lita på. Det gäller på såväl Regeringskansliet som på andra myndigheter. Regeringskansliet har nu ett viktigt arbete framför sig för att återupprätta förtroendet, säger Anna Steen.

För mer information, vänligen kontakta:
Joseph Borenstein, enhetschef Kommunikation & varumärke på Akavia (kontaktförbund inom Saco-S)
0730-53 20 94 eller joseph.borenstein@akavia.se

Om processen för lönebildning
Processen för lönebildningen vid lönerevision på Regeringskansliet är tydlig och följer av de riktlinjer som finns i det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. Det lokala lönebildningsarbetet sker genom en öppen och förtroendefull dialog parterna emellan där utgångspunkterna är verksamhetens mål och prioriteringar, kompetensförsörjningsbehov samt myndighetens ekonomiska förutsättningar.