30 år med personlig assistans – utveckling och trender
I år är det 30 år sedan personlig assistans infördes för att ge personer med funktionsnedsättning ökat självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation. I en ny analys tittar Försäkringskassan på utvecklingen av statlig assistans sedan införandet: antalet mottagare, antal timmar, samt förändringar i vem som anordnar assistansen.
Före 1994 hade personer med omfattande funktionsnedsättningar begränsade möjligheter att påverka det stöd de fick från samhället. Införandet av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), där personlig assistans ingår, markerade ett skifte i både synen på personer med funktionsnedsättning och det stöd samhället skulle ge.
Från institutioner och hemtjänst till personligt stöd
Under första halvan av 1900-talet var olika typer av institutioner det stöd som fanns för personer med funktionsnedsättning. På 1960-talet började förhållandena på institutionerna ifrågasättas och under kommande decennier genomfördes flera reformer för att personer med funktionsnedsättning skulle kunna leva som andra i samhället. År 1994 infördes LSS, där personlig assistans är en av de tio specificerade insatserna.
Sjunkande antal mottagare får fler timmar
Från införandet 1994 och fram till år 2010 ökade antalet mottagare av assistansersättning. Sedan 2015 har antalet mottagare minskat, vilket till stor del beror på att det är fler som lämnar ersättningen (framförallt för att de avlider) än som beviljas assistansersättning.
Andelen mottagare med intellektuella funktionsnedsättningar och autism har ökat medan andelen med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar minskat.
– Sedan 1994 har antalet timmar med assistans ökat från 9 till 19 timmar per dygn i snitt. Bättre kännedom om ersättningen, regeländringar och sämre hälsotillstånd hos mottagarna är några förklaringar till utvecklingen, säger Signe Holmlund Armerin, analytiker på Försäkringskassan.
Från kommun till privata anordnare
Den som har personlig assistans väljer själv vem som ska anordna assistansen. Man kan låta sin kommun vara anordnare, välja ett privat företag, ett brukarkooperativ eller själv bli arbetsgivare och anställa sina egna assistenter.
– Vi ser att andelen som väljer kommunen som anordnare stadigt minskat medan allt fler anlitar ett privat företag. Privata företag utför idag 72 procent av den assistans som betalas med assistansersättning jämfört med 5 procent år 1994, medan andelen egna anordnare eller brukarkooperativ är relativt oförändrad, säger Signe Holmlund Armerin.
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:010-116 98 88press@forsakringskassan.seDokument
Om Försäkringskassan
Försäkringskassan utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen - exempelvis barnbidrag, föräldrapenning och sjukpenning. Det är riksdag och regering som beslutar vilka lagar och regler som ska gälla.
Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter med medarbetare på 60 orter. Våra utbetalningar står årligen för ungefär en femtedel av statens budget.
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
50 år med föräldraförsäkringen - reformer och resultat16.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Två miljarder dagar med föräldrapenning har betalats ut sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige för 50 år sedan. Av dessa har 83 procent tagits ut av kvinnor. Det visar Försäkringskassans nya rapport om hur försäkringen har utvecklats och vilka resultat det har gett.
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum