Barnens fritidsaktiviteter har blivit en klassfråga – 1 av 4 föräldrar har dragit ner på aktiviteterna

I en ny undersökning från SBAB uppger 1 av 4 föräldrar att de höga kostnaderna för fritidsaktiviteter påverkat vilka aktiviteter som deras barn fått hålla på med. Andelen föräldrar som av kostnadsskäl behövt dra ner på barnens aktiviteter ökar med antalet barn. Bland föräldrar med ett barn har 20 procent av föräldrarna begränsat sina barns aktiviteter. Motsvarande siffra för föräldrar med tre eller fler barn är drygt 40 procent. 

– Att så många som var fjärde förälder tvingats dra ner på sina barns fritidsaktiviteter till följd av kostnaderna är alarmerande. Organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till så mycket, inte minst rörelseglädje, att få lära sig samarbeta i lag men också stärka barnets självförtroende och självkänsla, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom. 

Bland de som säger att kostnaderna påverkat aktiviteterna uppger 58 procent av föräldrarna att de begränsat antalet aktiviteter. 40 procent har nekat ett barn att börja med en särskild aktivitet på grund av kostnaderna. En del föräldrar, 17 procent, uppger också att de fått sina barn att välja en billigare aktivitet än den de först velat och 11 procent har rent av fått sitt eller sina barn att sluta med en aktivitet för att det varit så dyrt. 

– De senaste årens ökade kostnader till följd av hög inflation och höga räntor har gjort att många hushåll har haft och fortfarande har det väldigt tufft ekonomiskt. Många behöver vända på kronorna för att få ekonomin att gå runt. Givet hur viktiga fritidsaktiviteterna är för många barn så känner jag verkligen med de föräldrar som måste säga nej för att pengarna inte räcker till, säger Linda Hasselvik. 

Av undersökningen framgår att föräldrarna uppskattar att de per barn, omräknat till medelvärde, lägger cirka 4 500 kronor per halvår eller motsvarande 750 kr i månaden på fritidsaktiviteter, inklusive till exempel terminsavgifter, utrustning och läger. Kostnaden stiger med barnets ålder. Föräldrar med barn mellan 0–6 år lägger i snitt 530 kronor i månaden, de med barn mellan 7–12 år nästan 750 kronor och de med tonåringar, 13–17 år, nästan 870 kronor. 

– Föräldrarna uppskattar att de i snitt lägger cirka 9 000 kronor per barn och år på fritidsaktiviteter. Det motsvarar ungefär en månads matbudget för en familj med två barn under 9 år. För de som har flera barn blir kostnaderna såklart än mer påtagliga. Ofta är aktiviteter arrangerade av ideella föreningar billigare än de arrangerade av privata företag. Samtidigt ställer det ofta ett större krav på engagemang i form av tid från föräldrarna. Ett annat sätt att hålla nere kostnaderna är att köpa begagnad utrustning, säger Linda Hasselvik.

Det främsta skälet till att föräldrarna vill att deras barn ska ha organiserade fritidsaktiviteter är för att barnen ska få en hälsosam vana, vilket 31 procent uppger (diagram 1). Därefter lyfter föräldrarna att de vill att barnen ska få ett socialt sammanhang, en meningsfull sysselsättning efter skolan alternativt att deras barn är väldigt intresserad av den särskilda aktiviteten. Att barnen ska få lära sig nya saker lyfts också av en del föräldrar.  

– Det är tydligt att föräldrarna ser många fördelar med att kunna erbjuda sina barn organiserade fritidsaktiviteter. Det är därför extra tråkigt att familjens ekonomi ska avgöra barnens möjlighet att delta. Det riskerar att bli en klassfråga som på sikt också kan bidra till en sämre hälsa i befolkningen generellt, säger Linda Hasselvik.

Om undersökningen:

Enkätundersökningen genomfördes av Verian, f.d.Kantar, på uppdrag av SBAB den 8–12 april 2024. Drygt 1 000 individer med barn under 18 år deltog.