SBAB Bank

Ny befolkningsprognos omkullkastar tidigare bedömningar av bostadsbehovet

Dela

SCB:s nya befolkningsframskrivning ger helt ändrade förutsättningar för behovet av nya bostäder fram till 2030. Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år. Ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt – detta bedömt även utifrån behovet av att bygga bort den befintliga bostadsbristen. Bostadsbyggandet kan, mot denna bakgrund, inte på samma sätt som de senaste åren, väntas bidra till en hög BNP-tillväxt de kommande åren. Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån hushållens faktiska köpkraft – som skiljer sig från behovet – visar att det i genomsnitt är i stort sett balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet. Det gäller även i Sveriges tre storstadsområden. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder.

Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år. Ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt utifrån SCB:s nya befolkningsprognos - även utifrån behovet av att bygga bort den befintliga bostadsbristen.
Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år. Ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt utifrån SCB:s nya befolkningsprognos - även utifrån behovet av att bygga bort den befintliga bostadsbristen.

SBAB har bedömt behovet av och efterfrågan på nya bostäder fram till 2030 utifrån SCB:s nya befolkningsframskrivning. SBAB har också sammanställt det aktuella försäljningsläget för nya bostäder samt ställt efterfrågan på nya bostäder mot utbudet beräknat med SBAB Booli Housing Market Index (HMI) för kvartal ett i år. Den beräknade efterfrågan utgår i huvudsak från bostadsköparnas betalningsförmåga ställd i relation till bostadskostnaderna för olika boendeformer. Efterfrågan bedömd utifrån betalningsförmågan kan skilja sig från behovet av nya bostäder sett till bland annat befolkningsökningen och att alla ska kunna garanteras ett bra boende oavsett betalningsförmåga.

Kraftigt nedreviderat behov av nya bostäder fram till 2030

Boverket har tidigare bedömt behovet av nya bostäder till 67 000 bostäder per år fram till 2030. Den bedömningen gjordes bland annat utifrån SCB:s gamla befolknings-framskrivning/”prognos”. Lägre födslotal och antaganden om en betydligt lägre invandring till Sverige har föranlett SCB att revidera ner befolkningsframskrivningen kraftigt för kommande år. Om den ”prognosen” slår in ändrar det helt förutsättningarna för behovet av nya bostäder framöver.

– Vi – och mig veterligen de flesta andra prognosmakare – gör inga egna befolkningsframskrivningar och utgår därför från SCB:s bedömningar. Dessa är förstås osäkra. Bedömt utifrån SCB:s nya befolkningsframskrivning, inklusive förändringar i ålderssammansättningen, och storleken på olika hushåll, uppskattar SBAB behovet av nya bostäder till runt 30 000 per år fram till 2030. Även om alla bostadsutvecklare inte har utgått från just Boverkets prognos över behovet, så ger en siffra på 30 000 bostäder per år rimligen helt ändrade förutsättningar för bostadsbyggandet de kommande åren. En positiv slutsats i sammanhanget är att den bedömda bostadsbristen framöver minskar, säger Robert Boije.

Fortsatt låg försäljning av nya bostäder

Antalet sålda nya bostäder har sedan årsskiftet i genomsnitt legat något över nivåerna under samma period förra året, men någon tydlig ljusning syns ännu inte (se diagram 1). De nya bostäder som ändå har sålts har i genomsnitt legat ute till försäljning i runt ett år innan de såldes och här syns heller ingen tydlig förbättring (se diagram 2). Andelen prissänkta nya bostäder (enbart bedömt utifrån listpriser) ligger kvar runt 9–10 procent (se diagram 3). 

– Förväntningar om fler räntesänkningar från Riksbanken i all ära, men än syns ingen tydlig effekt av detta i försäljningen av nya bostäder. Antalet sålda och bokade nya bostäder har gått upp marginellt under våren jämfört med samma period förra året, säger Robert Boije.

null

Byggkostnadsinflationen nere på normal nivå – viktigt steg i en vändning för bostadsbyggandet men det räcker inte

Pandemin och Ukrainakriget bidrog till att byggkostnaderna ökade med omkring 30 procent under en tvåårsperiod (se diagram 4). Tillsammans med fallande priser på andrahandsmarknaden bidrog detta till att efterfrågan på nya bostäder i det närmaste tvärdog. Byggkostnadsinflationen är nu nere på normala nivåer. Det är ett första viktigt steg för en vändning i bostadsbyggandet men räcker inte på långa vägar för att få i gång byggandet på allvar.

– Hushållens köpkraft har urholkats kraftigt av den allmänna inflationen och priserna på andrahandsmarknaden har fallit markant relativt byggkostnaderna. Vi kanske inte får sju svåra år i bostadsbyggandet men någon snabb uppgång blir det knappast tal om – och i synnerhet inte om man tror på SCB:s nya befolkningsframskrivning, säger Robert Boije.

Kraftigt minskat bidrag från bostadsbyggandet till svensk BNP

Under åren 2021/2022 bidrog byggandet av nya bostäder med ungefär 3 procent av BNP per år, en siffra som faller till runt 1 procent under 2024/2025. Det innebär att bostadsbyggandets bidrag till BNP faller rejält. Bedömt utifrån SCB:s nya befolkningsframskrivning kommer även bostadsbyggandets bidrag till BNP-tillväxten vara betydligt mindre fram till 2030 jämfört med de bedömningar som gjordes innan SCB:s nya framskrivning.

– Bedömt utifrån den nya ”befolkningsprognosen” är det rimligt att anta att bostadsbyggandets bidrag till den svenska BNP-tillväxten kommer att bli väsentligt lägre under många år framöver, jämfört med den gamla ”befolkningsprognosen”, säger Robert Boije.

Balans mellan den köpkraftjusterade efterfrågan och utbudet på nya bostäder för Sverige i genomsnitt – men med stora regionala och lokala variationer

Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån hushållens faktiska köpkraft – som skiljer sig från behovet – visar att det i genomsnitt är i stort sett balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet och även i samtliga tre storstadsområden (se diagram 5). HMI fortsatte att sjunka under kvartal 1 för Sverige som helhet och för samtliga boendeformer (se diagram 5). Hög inflation och höga räntor har fortsatt att hålla nere efterfrågan men utbudsminskningen dominerar. Samtidigt som det i genomsnitt råder balans för Sverige som helhet är det stora regionala och lokala variationer i förhållandet mellan efterfrågan och utbudet med både överskott och underskott (se diagram 6 med kartor över Sverige för bostadsrätter och villor samt separat bilaga och Excelfil för samtliga beräknade områden). 

– Bedömt utifrån SCB:s nya bedömning av befolkningstillväxten bör debatten nu flyttas från den om generell bostadsbrist till var det verkligen behöver byggas nya bostäder. Fokus måste nu ligga på att bygga nya bostäder i de mest expansiva områdena där det från början är stor bostadsbrist eller där det framöver behövs många nya bostäder för att kunna härbärgera den kompetens som behövs för inte minst den gröna omställningen. Det senare gäller bland annat delar av norra Sverige, säger Robert Boije.

– Samtidigt som det uppenbart av kompetensförsörjningsskäl behövs fler nya bostäder i kommuner som Skellefteå, visar våra beräkningar att utbudet av de nya bostäder som finns där och i flera andra områden är dyra sett till hushållens betalnings-förmåga. Det är en inte en helt enkel nöt att knäcka, säger Robert Boije.

Samtliga diagram och data hittar du i bifogade bilagor!

null

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Länkar

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 634 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 mars 2024). Antal medarbetare (FTE) är 957. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.sefacebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Rekordmånga väljer rörlig ränta på bolånet16.7.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I juni valde hela 98 procent av SBAB:s nya bolånekunder rörlig ränta på bolånet. Det är en rekordhög nivå och en ytterligare uppgång från de redan mycket höga nivåerna i början av året. Det är tydligt att valet påverkas av en förväntan om att Riksbanken ska sänka styrräntan så mycket att det blir mer förmånligt att välja rörlig ränta trots att de längre bundna räntorna i utgångsläget är betydligt lägre. Endast 1 procent valde i juni att binda hela lånet medan en lika stor andel valde en mix av rörlig och bunden ränta.

Fallande lägenhetspriser i juni medan villapriserna steg2.7.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bostadspriserna steg med 0,2 procent i juni i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit sex månader i rad och med sammanlagt 6,6 procent sedan årsskiftet. Det var dock en splittrad bild: lägenhetspriserna föll i fyra av sex regioner och med i genomsnitt 0,5 procent för Sverige som helhet. Villapriserna steg däremot med 0,6 procent och i fyra av sex regioner. Rensat för säsong och andra tillfälliga effekter steg priserna för Sverige som helhet med 0,5 procent – lägenhetspriserna med 0,6 procent och villapriserna med 0,3 procent. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för juni.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye