Svenskar tredje bäst informerade om klimatförändringarna – men generationsklyfta finns
- Svenskarna är tredje bäst informerade i EU om klimatförändringarna, enligt en undersökning från Europeiska investeringsbanken.
- Samtidigt vet inte en stor andel av svenskarna att sänkta hastighetsgränser eller bättre isolerade byggnader kan bidra till att bekämpa klimatförändringarna.
- Åldersgruppen 20-29 år sticker ut som mindre informerade än äldre.
- Sex procent tror att klimatförändringarna är en bluff.
- "Det är viktigt att identifiera och åtgärda de kunskapsluckor som EIB:s klimatundersökning har påvisat", säger vicepresident Thomas Östros.
Kampen mot klimatförändringarna kräver kollektiva åtgärder – från regeringar, institutioner, företag och enskilda individer. En god förståelse av klimatutmaningen är nödvändig för att människor ska kunna göra informerade val.
För att bedöma allmänhetens förståelse av klimatförändringarna i Sverige fokuserar den sjätte upplagan av EIB:s klimatundersökning på individers kunskaper om klimatförändringarna inom tre huvudområden: definitionen av och orsakerna till klimatförändringarna, konsekvenserna och lösningarna.
Deltagarna svarade på 12 frågor och rankades på en skala från 0 till 10, där 10 anger den högsta kunskapsnivån. Med över 30 000 respondenter i 35 länder, däribland EU-länderna, Storbritannien, USA, Kina, Japan, Indien och Kanada, ger EIB:s klimatundersökning värdefulla insikter om människors övergripande förståelse av klimatförändringarna.
De viktigaste resultaten
- Svenskar rankas på tredje plats inom EU-27 (poäng 6,96/10), vilket placerar Sverige långt över EU-genomsnittet på 6,37/10, enligt EIB:s undersökning. Finland leder på resultattavlan med 7,22/10 följt av Luxemburg (7,19/10). Sverige rankas omedelbart efter Luxemburg och före Portugal i kunskapstestet om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser samt lösningar för att hantera dem.
- Övergripande kunskapsluckor: Svenskarna är väl medvetna om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser, men det finns utrymme för förbättringar vad gäller deras kunskaper om lösningar. Liksom resultaten i de flesta EU-länder, visste inte en stor andel av de svenskar som tillfrågades att sänkta hastighetsgränser på vägar (72 procent) eller bättre isolerade byggnader (64 procent) kan bidra till att bekämpa klimatförändringarna.
- Generationsklyfta Personer i åldersgruppen 20-29 år har mindre kunskaper än personer över 30 år om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser samt lösningar för att hantera dem, med en totalpoäng på 6,42/10 mot 7,10/10 för personer över 30 år.
Hur väl förstår människor orsakerna till klimatförändringarna?
Det första delindexet fokuserar på definitionen av och orsakerna till klimatförändringarna. På det här området hade svenskarna klart bättre resultat än EU-genomsnittet (7,89/10 mot 7,21/10), rankad på tredje plats i EU.
- När det gäller att definiera klimatförändringarna, valde merparten av de svenskar som tillfrågades (82 procent) den korrekta definitionen (“En långsiktig förändring i globala klimatmönster”), samtidigt som endast 6 procent tror att klimatförändringarna är en bluff.
- Mer än tre fjärdedelar (78 procent) är också klara över att huvudorsakerna till klimatförändringarna är mänsklig verksamhet såsom avskogning, jordbruk, industrier och transporter. Samtidigt anser en fjärdedel av respondenterna att det finns andra orsaker (15 procent tror att de orsakas av extrema naturfenomen, såsom vulkanutbrott och värmeböljor och 7 procent tror att klimatförändringarna orsakas av ozonhålet).
- När svenskarna tillfrågades om vilka länder som släpper ut mest växthusgaser i världen, valde de flesta (77 procent) USA, Kina och Indien, vilket är det korrekta svaret.
Hur medvetna är människor om klimatförändringarnas konsekvenser?
På frågan om klimatförändringarnas konsekvenser fick svenskarna poängen 7,99/10 (sjunde plats i EU), vilket är över EU-genomsnittet på 7,65/10.
- 88 procent angav också korrekt att klimatförändringarna förvärrar hungersnöden i världen eftersom extremväder påverkar skördar.
- 81 procent vet att klimatförändringarna påverkar människors hälsa negativt (de kan exempelvis leda till ökade luftföroreningar såsom marknära ozon och partiklar).
- Vad gäller klimatförändringarnas påverkan på havsnivån, svarade 76 procent av svenskarna korrekt att den globala havsnivån stiger, men en fjärdedel (24 procent) svarade fel: 12 procent av de tillfrågade säger att havsnivån sjunker och 12 procent att klimatförändringarna inte har någon särskild påverkan på havsnivån.
- Klimatförändringarnas påverkan på migration, med ökade tvångsförflyttningar över hela världen, står klart för tre fjärdedelar (75 procent) av de svenskar som tillfrågades.
Kunskaper om lösningar för att begränsa klimatförändringarna varierar
I det sista delindexet fick de svenska respondenterna poängen 5,00/10, vilket är över EU-genomsnittet på 4,25/10, men det tyder på betydligt lägre kunskaper om vilka åtgärder som kan bidra till att begränsa klimatförändringarna jämfört med de två andra undersökta områdena. Det här visar på en allmän trend bland EU-länderna, där de flesta av dem får låga poäng inom detta område. Med denna poäng rankas fortfarande Sverige på tredje plats av de 27 EU-länderna.
- De flesta svenskar (77 procent, 5 procentenheter över EU-genomsnittet) vet att användningen av återvinningsbara produkter kan hjälpa till att bekämpa klimatförändringarna.
- 74 procent (9 procentenheter över EU-genomsnittet) angav också korrekt att åka kollektivt i stället för att ta bilen är ett steg i rätt riktning.
- På liknande sätt är de flesta tillfrågade (61 procent, 19 procentenheter över EU-genomsnittet) medvetna om att köpa nya kläder mer sällan är också ett sätt att begränsa klimatförändringarna.
- Men endast en minoritet (36 procent, 8 procentenheter under EU-genomsnittet) verkar känna till att bättre isolerade byggnader också kan bidra.
- Mindre än en tredjedel (28 procent) av de tillfrågade vet att sänkta hastighetsgränser på vägar kan bidra till att begränsa klimatförändringarna.
- Slutligen är de flesta svenskar omedvetna om den betydande påverkan som den digitala användningen har på klimatet, där endast 6 procent säger att titta på färre videor på nätet kan bidra till att begränsa klimatförändringarna.
- Till skillnad från de flesta länder i Europa angav de flesta svenskar (61 procent) korrekt att definitionen av en individs koldioxidavtryck är ”den totala mängden växthusgaser som en person släpper ut på ett år”.
Generationsklyfta
Kunskaperna om klimatförändringarna varierar beroende på olika aspekter av människors sociodemografiska profiler. En av de mest märkbara korrelationerna är med ålder. De tillfrågade i åldersgruppen 20-29 år i Sverige fick lägre poäng än personer över 30 år (totalpoäng på 6,42/10 mot 7,10/10). Det finns stora skillnader i kunskaper mellan generationer på vissa områden.
- Det finns en särskilt stor generationsklyfta vad gäller människors förståelse av vad klimatförändringar är och dess orsaker (7,22 för personer i åldersgruppen 20-29 år mot 8,06 för personer över 30 år).
- Skillnaden är också anmärkningsvärd i det andra delindexet om klimatförändringarnas konsekvenser (7,53 för personer i åldersgruppen 20-29 år mot 8,15 för personer över 30 år).
- Det är också en stor skillnad i poäng när det gäller vad som kan göras för att bekämpa klimatförändringarna (4,09 för personer i åldersgruppen 20-29 år mot 4,52 för personer över 30 år).
EIB:s vicepresident Thomas Östros säger:
– Klimatförändringarna kan endast begränsas om vi arbetar tillsammans. Det är viktigt att identifiera och åtgärda de kunskapsluckor som EIB:s klimatundersökning har påvisat. Vi på EIB tillhandahåller finansiering för att bekämpa klimatförändringarna, samtidigt som vi också erkänner vår roll att bidra till debatten och utbildning i ämnet. Utbildning är ett kraftfullt verktyg för förändring. Vi har åtagit oss att komplettera vår finansiering med initiativ som främjar medvetenhet och kunskap om klimatet. Det är så vi bygger en hållbar framtid som inte lämnar någon i sticket.
Bakgrund
Europeiska investeringsbanken (EIB) stärker sin position som EU:s klimatbank genom investeringar i stora svenska projekt, med syftet att stödja landets gröna omställning. Under 2023 undertecknade EIB nya finansieringsavtal värda 2,91 miljarder euro i Sverige, varav 77% riktades mot klimatåtgärder och hållbarhet. Några aktuella exempel är investeringar i batterifabriker, grönt stål, solceller, elektriska fordon, samt energi- och kostnadseffektiva bostäder.
Data och metodik
Undersökningens metodik, frågeformuläret och dataseten i sin helhet kan laddas ner här.
Om Europeiska investeringsbanken
Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens finansinstitut för långfristig finansiering och ägs av EU:s medlemsstater. Banken är verksam i mer än 160 länder och tillhandahåller långfristig finansiering för ekonomiskt bärkraftiga investeringar som bidrar till EU:s politiska mål. Här hittar du mer information om EIB och klimatutbildning.
Om BVA Xsight
BVA Xsight är nyskapande inom marknadsundersökningar och konsultverksamhet.
Nyckelord
Kontakter
Thomas ErikssonMedia officerEuropeiska investeringsbanken
t.eriksson@ext.eib.orgBilder
Dokument
Följ Europeiska Investeringsbanken
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Europeiska Investeringsbanken
EIB och Stark Future undertecknar lån om 40 miljoner euro för nya lösningar inom elektriska motorcyklar17.9.2024 15:16:32 CEST | Pressmeddelande
Lånet kommer att finansiera Starks forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt uppskalningen av företagets produktionskapacitet. Investeringen kommer att stödja ökad produktion av elektriska motorcyklar och motocrosscyklar, vilket bidrar till EIB:s mål för teknisk innovation och klimatarbete. Projektet stöds av Europeiska unionens InvestEU-program, som syftar till att mobilisera offentliga och privata medel för att stödja EU:s politiska mål.
Stora Enso utvecklar hållbara förpackningar – lånar 435 miljoner euro från EIB11.7.2024 15:29:32 CEST | Pressmeddelande
• Stora Enso ska omvandla anläggningen i finska Uleåborg för att tillverka cirkulära och återvinningsbara förpackningar för mat och personvård. • Lånet från EIB hjälper till att minska det globala beroendet av plast, vilket är ett stort miljöproblem. • Investeringen i Uleåborg-anläggningen främjar också den ekonomiska livskraften i norra Finland.
EU stöder Tele2 för att ge 5G till 99,9 procent av svenskarna27.6.2024 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Svenska telekomföretaget Tele2 tecknar ett nytt låneavtal med EIB, värt 140 miljoner euro. Lånet ges för att stödja utvecklingen av mobila höghastighetsnät i Sverige. Målet är att 99,9 procent av Sveriges befolkning ska ha 5G-täckning.
EIF stöder svensk privat kreditfond – 30 miljoner euro ska hjälpa företag till hållbar tillväxt13.6.2024 13:22:22 CEST | Pressmeddelande
EIF stöder Ture Credit Fund III med 30 miljoner euro som hörnstensinvesterare. Ture Credit Fund III kommer att investera i små och medelstora företag i Norden med inriktning på mjukvara, hälso- och sjukvård, utbildning och miljötjänster. I finansieringen införlivas sociala målsättningar. EIF:s investering stöds av InvestEU-programmet och uppfyller InvestEU:s kriterier för könsmässig jämställdhet.
Froda får 560 miljoner SEK i utökat stöd från EIF genom garantiprogrammet InvestEU18.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Froda får EIF-garanti som möjliggör 560 miljoner SEK i nya lån till mikroföretagare i Sverige, Danmark och Finland. Transaktionen stöds av Europeiska unionens program InvestEU. Genom programmet kan Froda erbjuda fördelaktiga mikrolån till cirka 3.500 småföretag.