Brännskadecentrum rustar för bättre beredskap
Patienter med svåra brännskador vårdas ofta längre tid inneliggande än andra traumapatienter, ibland ett halvår till ett år. Det går åt mycket materiel, läkemedel och apparatur av olika slag, men även andra resurser. Frågan är hur stora lager och annan kapacitet som behövs? Ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid Akademiska sjukhuset ska förbättra planeringen och beredskapen inför masskadehändelser och andra händelser med många skadade såsom trafikolyckor eller explosioner.
– Vid masskadehändelser, men även trafikolyckor eller explosioner, har svårt brännskadade patienter oftast en avsevärt mycket längre vårdtid än vid andra trauman. Vid en 60-procentig brännskada behövs cirka två månaders slutenvård, men det förekommer att vårdtiden överstiger ett år, säger Fredrik Huss, överläkare på Brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset.
Han berättar att tidigare studier främst fokuserat på den aktuella händelsen i det korta perspektivet. Det har saknats saknat kunskap om hur mycket materiel och läkemedel som går åt samt hur mycket personal och operationsresurser som behövs. Det handlar om stora volymer av till exempel förband och sprutor.
Med diskoteksbranden i Göteborg i minne, blev han och kollegorna påminda om behovet av en inventering under materialkrisen i Region Uppsala häromåret. Även coronapandemin, menar han visade på behovet av mer kunskap. Eftersom alltmer hanteras ”on-demand-delivery” har man sett hur sårbart det kan vara.
– Frågan är inte om det kommer att ske en ny masskadehändelse med brännskadade i vår närhet utan när, så vi måste ju vara optimalt förberedda för det. Ett sätt att förbereda sig är att skaffa sig en uppfattning om vad och hur mycket material, läkemedel etc som kan tänkas gå åt och utifrån detta underlag rikta resurserna rätt, framhåller Fredrik Huss.
I projektet, som startade 2022, har man granskat patientjournaler och ett elektroniskt patientövervakningssystem utifrån tidigare patienter matchade mot fingerade patienter i ett simuleringssystem. Dag för dag, timme för timme har forskargruppen gått igenom vilka produkter som använts, från lakan till minsta lilla propp och spruta.
– Med ökad kunskap kan vi enklare och effektivare räkna ut medelvärden för hur mycket vi använder per patient och dag av t ex lakan, förband och sprutor. Utifrån detta kan vi kontrollera förråden och ha koll på hur mycket av de olika artiklarna vi behöver ha på lager. Studiens resultat har stor och direkt påverkan på vårt arbete när det gäller förberedelser för masskadehändelser med brännskadade både lokalt på sjukhuset, i regionen och nationellt, säger Fredrik Huss.
Just katastrofhändelser med många skadade är något sjukhuset måste ta höjd för. Sedan 2010 har Akademiska sjukhuset tillsammans med Universitetssjukhuset i Linköping nationellt ansvar för svåra brännskador, så kallad Nationell högspecialiserad vård. I uppdraget ingår även hantering av patienter efter masskadesituationer.
Vid Sveriges två Brännskadecentrum vårdas cirka 500 svårt brännskadade patienter inneliggande årligen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård. Sannolikt vårdas minst lika många icke-NHV och polikliniska skador vid enheterna men där är dataunderlaget, enligt Huss, mindre exakt. Vid en masskadehändelse kan dessa båda centra hantera åtta svårt brännskadade vardera.
Hos barn upp till fem år är skållningsskador den vanligaste orsaken till brännskada. I takt med stigande ålder blir det alltmer vanligt med flambrännskador. Hos äldre är personer med psykisk/fysisk funktionsnedsättning, drog/alkohol(missbruk) överrepresenterade.
FAKTA om studiens resultat
Resultaten visar att vid vård av åtta måttligt till svårt brännskadade patienter går det bland annat åt följande (material och personaltimmar) de två första veckorna efter en masskadehändelse:
- 17 000 par undersökningshandskar
- 597 liter Ringer-acetat (intravenös vätska)
- 37,2 liter blod och 27,3 liter plasma
- 206 liter ytsprit (för rengöring och desinfektion)
- 575 örngott, 624 lakan, 2097 engångsmuggar och1300 stoppers till iv, bland annat proppar, slangar och infarter.
- Arbetstimmar (intensivvårds)Sjuksköterska 5546, plastikkirurg 410, intensivvårdsläkare 116.
Fotnot: Resultaten av forsknings- och utvecklingsprojektet publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften European Burn Journal
Nyckelord
Kontakter
Fredrik Huss, överläkare och ämnesområdesansvarig på brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset; 018-611 37 57 eller 070-794 15 74 fredrik.huss@akademiska.se
Bilder
Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny studie: Högflödesbehandling i hemmet utvärderas på patienter med kronisk andningssvikt10.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk andningssvikt orsakad av KOL eller lungfibros behandlas vanligtvis med torr syrgas via grimma i hemmet. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en nationell studie där forskarna ska undersöka hälsoeffekter av kompletterande högflödesbehandling som innebär att man får en blandning av syrgas och luft, med högre flöden.
Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.
Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum