Ny kunskap om kopplingen mellan infektion under graviditet och autism

– Våra resultat kan lugna blivande föräldrar genom att visa att infektioner under graviditeten kanske inte utgör en lika stor risk för barnets hjärna som man tidigare trott, säger Håkan Karlsson, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Tidigare studier har visat en koppling mellan infektioner hos den blivande mamman under graviditeten och ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet senare i livet.

Men de har inte kunnat säga om det verkligen är infektionen hos mamman som är orsaken, eller om andra faktorer ligger bakom. Detta har forskare från Karolinska Institutet nu studerat närmare.

Den aktuella studien bygger på uppgifter om drygt 500 000 barn födda åren 1987 till 2010. Syftet var att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan infektioner hos kvinnan under graviditet och autism eller intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Infektioner räknades om de var tillräckligt allvarliga för att kräva specialistvård och de identifierades med hjälp av diagnoskoder i patient- och födelseregister.

I likhet med tidigare studier såg forskarna att infektioner som krävde specialistvård under graviditeten kopplades till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnen.

Men när forskarna studerade syskon blev resultatet annorlunda. I jämförelser mellan syskonpar där mamman hade haft en infektion under ena graviditeten men inte andra, kunde de inte hitta någon koppling mellan infektion och barnens risk för autism. För intellektuell funktionsnedsättning var kopplingen svagare när forskarna jämförde syskonpar än när de jämförde barn som inte är släkt.

Forskarna undersökte också risken för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barn där mamman hade diagnostiserats med en allvarlig infektion året innan graviditeten. Tanken var att en infektion innan graviditeten inte skulle vara kopplad till ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning om det verkligen var infektionen under graviditet som orsakar tillstånden.

I den analysen såg forskarna att infektioner under året innan graviditeten var kopplat till risken för autism i lika hög grad som infektioner under graviditeten, men inte kopplat till risk för intellektuell funktionsnedsättning.

– Kopplingen mellan infektioner hos gravida och ökad risk för autism hos deras barn verkar inte vara ett orsakssamband. Våra resultat tyder på att riskökningen mer troligt kan förklaras av faktorer som är gemensamma mellan familjemedlemmar, som genetisk variation eller vissa aspekter av den delade miljön, säger Martin Brynge, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och en av studiens två förstaförfattare.

Eftersom resultaten var mindre tydliga för intellektuell funktionsnedsättning går det inte att utesluta att infektioner under graviditeten kan påverka den risken, men i så fall inte i lika hög grad som man tidigare trott, enligt KI-forskarna.

Forskarna betonar att de endast har tittat på infektionsdiagnoser generellt. Studien motsäger inte betydelsen av de väletablerade kopplingarna mellan vissa specifika virala infektioner under graviditeten, som cytomegalovirusinfektion och röda hund, och risken för allvarliga utvecklingsrelaterade tillstånd hos barnet. Studien gjordes innan covid-19-pandemin och inkluderar därför inte sars-cov-2-infektioner. Det är fortsatt viktigt för gravida att följa sin barnmorskas råd om infektionskontroll.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Stanley Medical Research Institute och Autism Speaks. Forskarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation: “Maternal infection during pregnancy and likelihood of autism and intellectual disability in children in Sweden: a negative control and sibling comparison cohort study”. Martin Brynge, Hugo Sjöqvist, Renee M Gardner, Brian K Lee, Christina Dalman och Håkan Karlsson, The Lancet Psychiatry, online 7 september 2022, doi: 10.1016/S2215-0366(22)00264-4.