Gener påverkar vad vi väljer att titta på
Hur vi utforskar världen med våra ögon kan påverka alltifrån det sociala samspelet till vår förmåga att lära oss nya saker. I en studie som publiceras i Current Biology har forskare vid Karolinska Institutet visat att våra blickars rörelsemönster delvis styrs av våra gener.
Vad vi tittar på i en situation påverkar vilken visuell information vi får tillgång till, men också vilken information vi går miste om. Skillnader i titt-beteende kan därför ha stor påverkan på exempelvis det sociala samspelet, hur vi agerar i trafiksituationer eller vad vi lär oss i olika situationer.
För att lära sig mer om hur sådana skillnader kan uppstå har forskare vid Karolinska Institutet, Indiana University och Uppsala Universitet, tagit hjälp av 233 tvillingpar i 10-14 års ålder, varav hälften var enäggstvillingar och hälften tvåäggstvillingar. Studiedeltagarna fick se 80 bilder med varierande innehåll medan forskarna mätte deras ögonrörelser under de tre sekunder som varje bild visades.
- Bilderna hade både socialt och icke-socialt innehåll. Vi ville ha ett representativt urval av miljöer som man kan träffa på i sitt liv, säger Terje Falck-Ytter, forskare vid Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) på Karolinska Institutet.
När forskarna analyserade hur blickarna rört sig över bilderna visade det sig att de genetiskt identiska tvillingparens titt-beteende var mer likt än tvåäggstvillingarnas. Likheterna gällde både vilken del av bilden som spanades in och vid vilken tidpunkt.
- Om den ena tvillingen exempelvis tittade på ett visst ansikte en viss tid, så var det bland enäggstvillingar en förhöjd sannolikhet att även den andra tvillingen tittade dit just då, säger Terje Falck-Ytter.
Forskarna drar slutsatsen att genetiska faktorer påverkar hur människor använder blicken för att ta in information. Terje Falck-Ytter berättar att människor i vaket tillstånd rör blicken flera gånger per sekund, alldeles för ofta för att det ska handla enbart om medvetna beslut.
- Resultaten antyder att våra gener påverkar vilken del av den visuella miljön som blixtsnabbt selekteras i varje ny situation. Dessa processer pågår hela tiden och har stora konsekvenser för vårt handlande, säger Terje Falck-Ytter.
Resultaten kan bidra till ökad förståelse om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism, som kännetecknas av bland annat avvikande titt-beteende i vardagliga situationer. Men enligt Terje Falck-Ytter bidrar resultaten också till grundläggande kunskap om hur våra gener påverkar hur vi tar oss an världen och därmed formar vår egen livsmiljö.
- Genom sitt titt-beteende skapar barn sin egen visuella miljö, vilket i sin tur får stor påverkan på både barnets utveckling och omgivningens reaktioner, säger Terje Falck-Ytter.
Forskningen finansierades av Indiana University, the National Institutes of Health (NIH), Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, EU, strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet (StratNeuro), Sällskapet Barnavård samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Publikation: ”Genetic Influence on Eye Movements to Complex Scenes at Short Timescales”. Daniel P. Kennedy, Brian M. D'Onofrio, Patrick D. Quinn, Sven Bölte, Paul Lichtenstein, och Terje Falck-Ytter. Current Biology, online 9 november 2017.
Kontakter
För mer information, vänligen kontakta:
Terje Falck-Ytter, docent
Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND)
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 070-458 14 75
E-post: terje.falck-ytter@ki.se
Bilder
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Karolinska Institutet får stöd från Tim Bergling Foundation till digital utbildning i suicidprevention av barn och unga7.4.2025 11:57:26 CEST | Pressmeddelande
Tim Bergling Foundation bidrar med finansiellt stöd under fyra år, vilket möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att stärka framtidens läkare i deras förmåga att möta och stödja unga i riskzonen.
Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas3.4.2025 20:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid Karolinska Institutet4.3.2025 11:27:47 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.
Barn med ätstörningen ARFID löper högre risk för flera sjukdomar17.2.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum