Hög risk för självmordsförsök hos unga direkt efter förälders självmordsförsök
Risken för att tonåringar själva ska försöka begå självmord ökar efter att en förälder blivit psykiskt sjuk eller försökt begå självmord. Särskilt hög är risken de första två åren efter förälderns insjuknande/självmordsförsök. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet med drygt 15 000 tonåringar och unga vuxna som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Totalt har självmordsfrekvensen minskat i Sverige de senaste åren, medan antalet tonåringar och unga vuxna som försöker ta sina liv ökat kraftigt både i Sverige och i andra europeiska länder. Sedan tidigare är det känt att psykisk sjukdom och självmordsbeteende bland föräldrar är riskfaktorer för självmordförsök bland ungdomar.
I den aktuella studien undersöktes det tidsmässiga sambandet mellan föräldrars insjuknande i psykisk sjukdom, självmordsförsök och död och ungdomars risk för självmordsförsök med hänsyn till deras ålder vid självmordsförsöket, en kunskap som tidigare varit begränsad.
Studien fann att unga människor hade den högsta risken för självmordsförsök relativt snart, inom två år, efter deras föräldrar, framför allt mamman, hade försökt ta sitt liv. Framför allt döttrarna hade även en hög risk för självmordsförsök relativt snart efter mammans slutenvård på grund av psykisk sjukdom. Risken för självmordsförsök, relaterad till föräldrars slutenvård på grund av psykisk sjukdom, var störst under tonåren för både flickor och pojkar och minskade sedan stadigt med åldern.
Sammanlagt 15 193 tonåringar och unga vuxna som föddes mellan 1973 och 1983 och försökte ta sina liv när de var mellan 15 och 31 år gamla ingick i studien. Dessa personer jämfördes med jämgamla av samma kön, födda i samma kommun men som inte hade försökt begå självmord.
- Studien visar att unga människor, framför allt tonåringar, behöver stöd under tiden som följer deras föräldrars slutenvård på grund av psykisk sjukdom och suicidalt beteende, för att förhindra självmordsförsök. Därför är ett fungerande samarbete, framför allt mellan vuxen- och barn- och ungdomspsykiatri av stor betydelse, säger Ellenor Mittendorfer-Rutz, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
Studien är finansierad av Vetenskapsrådet och FAS.
Publikation: ”A Life-course Study on Effects of Parental Markers of Morbidity and Mortality on Offspring's Suicide Attempt”, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Finn Rasmussen & Theis Lange, PLOS ONE, online open access 12 December 2012.
Kontakter
För frågor, kontakta:
Ellenor Mittendorfer Rutz, forskare
Institutionen för klinisk neurovetenskap, enheten för försäkringsmedicin
Tel: 08-524 820 25
E-post: Ellenor.Mittendorfer-Rutz@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bild: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet (http://ki.se) är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Karolinska Institutet får stöd från Tim Bergling Foundation till digital utbildning i suicidprevention av barn och unga7.4.2025 11:57:26 CEST | Pressmeddelande
Tim Bergling Foundation bidrar med finansiellt stöd under fyra år, vilket möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att stärka framtidens läkare i deras förmåga att möta och stödja unga i riskzonen.
Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas3.4.2025 20:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid Karolinska Institutet4.3.2025 11:27:47 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.
Barn med ätstörningen ARFID löper högre risk för flera sjukdomar17.2.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum