Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Operation och stomi kan undvikas vid lokalt avancerad ändtarmscancer

Dela

En tredjedel av alla som diagnostiseras med ändtarmscancer löper hög risk för återfall. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att patienter med lokalt avancerad ändtarmscancer ofta kan slippa operation och stomi. Dessutom minskar risken för återfall.

En tredjedel av alla som diagnostiseras med ändtarmscancer löper hög risk för återfall. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att patienter med lokalt avancerad ändtarmscancer ofta kan slippa operation och stomi. Dessutom minskar risken för återfall.
En tredjedel av alla som diagnostiseras med ändtarmscancer löper hög risk för återfall. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att patienter med lokalt avancerad ändtarmscancer ofta kan slippa operation och stomi. Dessutom minskar risken för återfall. Johnér bildbyrå

– Resultaten visar att det går att dubblera chansen att slippa operera bort en bit av tarmen om all strålning och cytostatikabehandling ges först och patienten endast opereras därefter om det behövs, säger Bengt Glimelius, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i onkologi vid Uppsala universitet, som lett studien.

Hos patienter med lokalt avancerad ändtarmscancer kan sjukdomen antingen vara spridd eller inte metastaserad. Enligt Glimelius innebär behandlingsmetoden att tumören oftare försvinner fullständigt. Samtidigt medför den att de patienter, som slipper operation, får ökad chans att behålla sin vanliga ändtarm och ändtarmsfunktion. Dessutom får man färre metastaser.

I Sverige får cirka 2 000 personer diagnosen ändtarmscancer varje år. Av dessa har en tredjedel hög risk för återfall. Det vanliga inom rutinsjukvården är att en del av tarmen opereras bort, vilket kan leda till stomi eller till problem med att kontrollera tarmen. Detta sker efter att patienten fått strålbehandling eller en kombination av strålbehandling och cytostatika under fem veckor. Efter operationen ges ofta ytterligare cytostatika under upp till ett halvt år.

Den nya behandlingsmetoden har utvärderats i en omfattande klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet där ett stort antal läkare, forskare och forskningssjuksköterskor medverkat. Totalt har data på 461 patienter samlats in via kvalitetsregistret för tjock- och ändtarmscancer (SCRCR). Resultaten har publicerats i eClinMedicine.

– Att kunna undvika att operera bort en bit av ändtarmen innebär flera fördelar för patienten. Vid stomi fortsätter ”den nya ändtarmen” att signalera till hjärnan att man behöver gå på toaletten i tid och otid trots att detta inte längre behövs, förklarar Bengt Glimelius.

Lokalt avancerad ändtarmscancer har traditionellt behandlats med en kombination av strålbehandling och cytostatika följt av operation och ytterligare cytostatika. För fyra år sedan visade en slumpmässig studie att en alternativ metod med en veckas strålbehandling, följt av drygt fyra månaders cytostatika resulterade i att fler tumörer försvann helt och färre fick fjärrmetastaser.

Senare sågs dock att något fler fick lokala återfall. Först Uppsala och därefter flertalet regioner valde att införa denna behandling, men med en förkortad cytostatikaperiod på tre månader.

– Den nya studien bekräftar den tidigare slumpmässiga studiens resultat, med den skillnaden att vi inte såg samma ökning av lokala återfall. Med den gamla behandlingen kunde man i den slumpmässiga studien inte hitta någon tumör hos 14 procent av patienterna om de opererades. Med den nya metoden dubblerades den siffran till 28 procent. Vi fick samma resultat utan att fler fick lokalt återfall efter nästan fem års uppföljning säger Bengt Glimelius och understryker att det är viktigt att visa att experimentella behandlingar fungerar också i vardagssjukvården.

Kontakter

Bengt Glimelius, , överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i onkologi vid Uppsala universitet;
bengt.glimelius@igp.uu.se
070-611 24 32

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tidig operation av prostatacancer förlängde livet10.10.2024 08:38:54 CEST | Nyheter

Överlevnaden för män som drabbats av prostatacancer och fått hela prostatakörteln bortopererad direkt efter att tumören upptäckts, ökade med 17 procentenheter jämfört med dem som behandlades först när tumören gav symptom. Dessutom levde männen i genomsnitt drygt två år längre. Det framkommer i slutresultaten av en 30 år lång skandinavisk studie ledd från Uppsala universitet, som publiceras i New England Journal of Medicine.

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad4.10.2024 11:47:58 CEST | Pressmeddelande

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye