Akademiska sjukhuset

Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation

Dela

Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.


Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl
Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl Johnér bildbyrå

– Resultatet är mycket positivt för berörda patienter och kan förhoppningsvis leda till en bättre standardbehandling för personer med förträngningar i hjärtats kranskärl, även unga personer. Den nya flexibla stenten, som utvärderats, minskar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl, säger Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin och chef för Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

UCR har lett Infinity-Swedeheart-studien och Akademiska sjukhuset är ett av de 20 svenska sjukhus där flest patienter rekryterats. Totalt ingick 2 400 patienter som hade hjärtinfarkt eller kärlkramp. Deltagarna lottades antingen till att få den nya flexibla stenten DynamX Bioadaptor eller den konventionella stenten Resolute Onyx. Patienterna följdes sedan upp i det svenska kvalitetsregistret Swedeheart.

Standardbehandlingen vid hjärtsjukdom, som orsakats förträngningar i kranskärl, är ballongvidgning, även kallat PCI (Percutan Coronar Intervention). Det innebär att man sätter in en läkemedelsavgivande stent, ett litet nätrör av metall, i blodkärlet. För många patienter fungerar metoden bra, men hos omkring två-tre procent orsakar stentarna årligen ny förträngning eller kärlkramp.

– Att risken för komplikationer minskar med denna nya, mer flexibla typ av stent hänger samman med att den har en mer fysiologisk funktion. Efter ett halvår har den delvis löst upp sig och öppnat sig som ett slags blixtlås. Min bedömning är att detta kan bli en standardbehandling för kranskärlssjukdom i framtiden, förklarar Stefan James, professor i kardiologi och vetenskaplig ledare på UCR, tillika ordförande för studiens styrgrupp.

Forskarna konstaterar också att den nya stenten fungerar lika bra som vanliga stent vid implantationstillfället utan några oväntade komplikationer. Enligt Stefan James är det mest intressanta vad som händer efter sex månader, då den nya stenten fått sin böjliga/elastiska form.

– Vi fann att komplikationer uppstod i betydligt lägre grad bland dem som stentats med den nya tekniken jämfört med i kontrollgruppen. Andelen som drabbats av kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller hade behövt opereras om i det stentade kärlet var 0,6 jämfört med 1,8 procent i respektive grupp ett halvår till ett år efter ingreppet. Det skulle kunna leda till att fler unga patienter kan komma i fråga för sådan behandling. Och skillnaden ser ut att bli större med tiden. Nu kommer vi fortsätta följa patienterna i 15 år för att se hur stora skillnaderna blir framöver, avrundar han.

Nyckelord

Kontakter

Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
072-212 17 19
maria.eriksson.svensson@akademiska.se eller maria.k.svensson@medsci.uu.se

Stefan James, överläkare och professor i Kardiologi vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
070-594 44 04
stefan.james@akademiska.se eller stefan.james@medsci.uu.se

Bilder

Stefan James, överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik och professor i kardiologi vid Uppsala universitet
Stefan James, överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik och professor i kardiologi vid Uppsala universitet
Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet Får användas i media.
Ladda ned bild
Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och chef för UCR (Uppsala Clinical Research Center)
Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och chef för UCR (Uppsala Clinical Research Center)
Mikael Wallerstedt Får användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Forskning visar: Kontaktsjuksköterska viktigt för återhämtning efter operation av komplexa bråck på aorta21.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den medicinska forskningen på komplex sjukdom i stora kroppspulsådern (aorta) har avancerat snabbt de senaste tio åren, med utveckling av operationsmetod och ökad överlevnad. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar dock att omvårdnaden behöver stärkas för att återhämtningen ska bli optimal. På Akademiska har en ny funktion som kontaktsjuksköterska införts och forskarna efterlyser fler insatser.

Forskningsstudie visar: Inflammation kan förklara magbesvär vid psoriasis20.1.2025 12:34:33 CET | Nyheter

Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet, där patienter från Akademiska sjukhuset deltagit. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom, enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye