Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation
Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.
– Resultatet är mycket positivt för berörda patienter och kan förhoppningsvis leda till en bättre standardbehandling för personer med förträngningar i hjärtats kranskärl, även unga personer. Den nya flexibla stenten, som utvärderats, minskar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl, säger Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin och chef för Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
UCR har lett Infinity-Swedeheart-studien och Akademiska sjukhuset är ett av de 20 svenska sjukhus där flest patienter rekryterats. Totalt ingick 2 400 patienter som hade hjärtinfarkt eller kärlkramp. Deltagarna lottades antingen till att få den nya flexibla stenten DynamX Bioadaptor eller den konventionella stenten Resolute Onyx. Patienterna följdes sedan upp i det svenska kvalitetsregistret Swedeheart.
Standardbehandlingen vid hjärtsjukdom, som orsakats förträngningar i kranskärl, är ballongvidgning, även kallat PCI (Percutan Coronar Intervention). Det innebär att man sätter in en läkemedelsavgivande stent, ett litet nätrör av metall, i blodkärlet. För många patienter fungerar metoden bra, men hos omkring två-tre procent orsakar stentarna årligen ny förträngning eller kärlkramp.
– Att risken för komplikationer minskar med denna nya, mer flexibla typ av stent hänger samman med att den har en mer fysiologisk funktion. Efter ett halvår har den delvis löst upp sig och öppnat sig som ett slags blixtlås. Min bedömning är att detta kan bli en standardbehandling för kranskärlssjukdom i framtiden, förklarar Stefan James, professor i kardiologi och vetenskaplig ledare på UCR, tillika ordförande för studiens styrgrupp.
Forskarna konstaterar också att den nya stenten fungerar lika bra som vanliga stent vid implantationstillfället utan några oväntade komplikationer. Enligt Stefan James är det mest intressanta vad som händer efter sex månader, då den nya stenten fått sin böjliga/elastiska form.
– Vi fann att komplikationer uppstod i betydligt lägre grad bland dem som stentats med den nya tekniken jämfört med i kontrollgruppen. Andelen som drabbats av kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller hade behövt opereras om i det stentade kärlet var 0,6 jämfört med 1,8 procent i respektive grupp ett halvår till ett år efter ingreppet. Det skulle kunna leda till att fler unga patienter kan komma i fråga för sådan behandling. Och skillnaden ser ut att bli större med tiden. Nu kommer vi fortsätta följa patienterna i 15 år för att se hur stora skillnaderna blir framöver, avrundar han.
Nyckelord
Kontakter
Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
072-212 17 19
maria.eriksson.svensson@akademiska.se eller maria.k.svensson@medsci.uu.se
Stefan James, överläkare och professor i Kardiologi vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
070-594 44 04
stefan.james@akademiska.se eller stefan.james@medsci.uu.se
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum