Akademiska sjukhuset

Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever

Dela

Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).

Allt fler patienter med skrumplever (levercirros) kan erbjudas TIPS, en behandling som innebär att att man lägger en shunt genom levern för att risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Indikationerna för när behandlingen kan ges har vidgats. De nya beklädda shuntstentarna, som numera används, har förbättrat hållbarheten och minskat risken att de proppar igen.
Allt fler patienter med skrumplever (levercirros) kan erbjudas TIPS, en behandling som innebär att att man lägger en shunt genom levern för att risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Indikationerna för när behandlingen kan ges har vidgats. De nya beklädda shuntstentarna, som numera används, har förbättrat hållbarheten och minskat risken att de proppar igen. Fredrik Rorsman/Akademiska sjukhuset

– En TIPS-behandling görs för att förbättra blodflödet genom levern och minska det förhöjda trycket i bukens vener. I takt med att vi lär oss mer om effekterna har indikationerna vidgats. Numera kan allt fler patienter med symtom av levercirros behandlas, oftast med goda resultat. Min bild är att TIPS är underutnyttjat i Sverige. Vi har fall där vården gett upp men där patienters liv kunnat räddas. Ingreppet kan göra att en patient slipper en levertransplantation eller att situationen förbättras i väntan på en sådan, säger Fredrik Rorsman, överläkare och sektionschef inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset.

TIPS (transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt) är en behandling som framför allt används när sjukdomar som levercirros, så kallad skrumplever, eller andra skador eller blodproppar försämrar blodflödet till och genom levern. Detta orsakar ett förhöjt tryck i andra kärl och kan i sin tur leda till blödning från kärl i matstrupen och magsäcken samt att vätska ansamlas i buken.

Uppskattningsvis har en miljon svenskar fettlever, den vanligaste leversjukdomen, som innebär att levern samlar på sig fett. Tvärtemot vad man kan tro är inte alkoholintag främsta orsaken utan vår livsstil, framför allt övervikt och fetma. Sjukdomen ger inga symtom och kan på sikt utvecklats till skrumplever (levercirros) och levercancer.

Vanliga symtom vid skrumplever är man blir trött, mår illa minskad aptit, tappar muskulatur och minskar i vikt eller får ont i magen. Efter en tid kan man få vätskeansamling i buken, blödningar från åderbråck i matstrupen och gul hud.

Vid TIPS anläggs en shunt genom levern som fungerar som konstgjord förbindelse. Den utgörs av rörliknande nät, stent, som är beklätt med ett täckande material. Stentet förs in via ett kärl i halsen och placeras mellan portådern och en ven i levern.

I Sverige började TIPS introduceras på 1990-talet men etablerades på allvar som behandling i början av 2000-talet som alternativ till traditionell endoskopisk ligaturbehandling som innebär att åderbråcken ”snörps av” med en gummisnodd.

Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som 2022 tilldelades nationellt ansvar för vården inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV). Beslut om TIPS tas gemensamt av specialister i leversjukdomar, interventionell radiologi och kirurgi. I vårdteamet ingår specialistläkare inom bland annat endoskopi, kirurgi, radiologi, gastroenterologi och hepatologi.

– Från 2009 och framåt har det skett en markant ökning. Idag görs drygt 150-200 TIPS-ingrepp per år, varav 50-70 på Akademiska. Eldsjälar på sjukhuset har starkt bidragit till utvecklingen. TIPS görs både akut, när patienten har blödningar från åderbråck i matstrupen eller magsäcken, och planerat inom några veckor vid vätskeansamling i buken, berättar Fredrik Rorsman.

– Utvecklingen av TIPS har varit snabb. Indikationerna för när behandlingen kan ges har vidgats och kunskapen ökat om nytta och risker samt när vi ska erbjuda en patient en shunt. De nya beklädda shuntstentarna har förbättrat hållbarheten och minskat risken att de proppar igen. Allt detta innebär stora fördelar för patienterna, avrundar han.

FAKTA: TIPS (transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt)

  • Akademiska sjukhuset är sedan oktober 2022 ett av fyra universitetssjukhus med ansvar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).
  • Ingreppet görs framför allt som behandling av skrumplever (levercirros) för att förbättra blodflödet genom levern och minska det förhöjda trycket i venerna.
  • Behandlingen ges under narkos och innebär att en konstgjord förbindelse (shunt) anläggs genom levern mellan portådern och en ven i levern.
  • Via ett kärl på halsen förs en kateter ned till levern. Shunten etableras med en nål och hålls öppen med hjälp av ett självexpanderande metallstent som ligger kvar livet ut.
  • För att komma i fråga för en TIPS ska patienten inte vara alltför sjuk i levern. Kontraindikationer är bland annat blodförgiftning, cystor eller tumörer i levern.

 

FAKTA: Skrumplever (levercirros)

  • Levern är ett viktigt organ som normalt avlägsnar gifter som alkohol, droger och läkemedel från kroppen, hjälper till att bryta ner fett och lagrar energi.
  • Levercirros utvecklas när levern varit inflammerad under flera år. De vanligaste orsakerna är långvarigt alkoholmissbruk eller leverinfektion med hepatit B- eller hepatit C. Andra orsaker: fetma med inlagring av fett i levern, giftiga ämnen som skadar levern, för höga halter järn eller koppar i levern, höga doser av vissa läkemedel, inflammation i levern av annan orsak och sjukdomar, såsom ovanliga så kallade autoimmuna sjukdomar.
  • Vanliga symtom är att man blir trött, mår illa, minskar i vikt eller får ont i magen. Efter en tid kan man få vätskeansamling i buken, blödningar från åderbråck i matstrupen och gul hud.

Nyckelord

Kontakter

Fredrik Rorsman, överläkare och sektionschef inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset; 018-611 58 38 eller 076-724 85 10 eller 076-945 09 93
fredrik.rorsman@akademiska.se

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad4.10.2024 11:47:58 CEST | Pressmeddelande

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation5.9.2024 07:57:17 CEST | Pressmeddelande

Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye