Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever
Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).
– En TIPS-behandling görs för att förbättra blodflödet genom levern och minska det förhöjda trycket i bukens vener. I takt med att vi lär oss mer om effekterna har indikationerna vidgats. Numera kan allt fler patienter med symtom av levercirros behandlas, oftast med goda resultat. Min bild är att TIPS är underutnyttjat i Sverige. Vi har fall där vården gett upp men där patienters liv kunnat räddas. Ingreppet kan göra att en patient slipper en levertransplantation eller att situationen förbättras i väntan på en sådan, säger Fredrik Rorsman, överläkare och sektionschef inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset.
TIPS (transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt) är en behandling som framför allt används när sjukdomar som levercirros, så kallad skrumplever, eller andra skador eller blodproppar försämrar blodflödet till och genom levern. Detta orsakar ett förhöjt tryck i andra kärl och kan i sin tur leda till blödning från kärl i matstrupen och magsäcken samt att vätska ansamlas i buken.
Uppskattningsvis har en miljon svenskar fettlever, den vanligaste leversjukdomen, som innebär att levern samlar på sig fett. Tvärtemot vad man kan tro är inte alkoholintag främsta orsaken utan vår livsstil, framför allt övervikt och fetma. Sjukdomen ger inga symtom och kan på sikt utvecklats till skrumplever (levercirros) och levercancer.
Vanliga symtom vid skrumplever är man blir trött, mår illa minskad aptit, tappar muskulatur och minskar i vikt eller får ont i magen. Efter en tid kan man få vätskeansamling i buken, blödningar från åderbråck i matstrupen och gul hud.
Vid TIPS anläggs en shunt genom levern som fungerar som konstgjord förbindelse. Den utgörs av rörliknande nät, stent, som är beklätt med ett täckande material. Stentet förs in via ett kärl i halsen och placeras mellan portådern och en ven i levern.
I Sverige började TIPS introduceras på 1990-talet men etablerades på allvar som behandling i början av 2000-talet som alternativ till traditionell endoskopisk ligaturbehandling som innebär att åderbråcken ”snörps av” med en gummisnodd.
Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som 2022 tilldelades nationellt ansvar för vården inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV). Beslut om TIPS tas gemensamt av specialister i leversjukdomar, interventionell radiologi och kirurgi. I vårdteamet ingår specialistläkare inom bland annat endoskopi, kirurgi, radiologi, gastroenterologi och hepatologi.
– Från 2009 och framåt har det skett en markant ökning. Idag görs drygt 150-200 TIPS-ingrepp per år, varav 50-70 på Akademiska. Eldsjälar på sjukhuset har starkt bidragit till utvecklingen. TIPS görs både akut, när patienten har blödningar från åderbråck i matstrupen eller magsäcken, och planerat inom några veckor vid vätskeansamling i buken, berättar Fredrik Rorsman.
– Utvecklingen av TIPS har varit snabb. Indikationerna för när behandlingen kan ges har vidgats och kunskapen ökat om nytta och risker samt när vi ska erbjuda en patient en shunt. De nya beklädda shuntstentarna har förbättrat hållbarheten och minskat risken att de proppar igen. Allt detta innebär stora fördelar för patienterna, avrundar han.
FAKTA: TIPS (transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt)
- Akademiska sjukhuset är sedan oktober 2022 ett av fyra universitetssjukhus med ansvar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).
- Ingreppet görs framför allt som behandling av skrumplever (levercirros) för att förbättra blodflödet genom levern och minska det förhöjda trycket i venerna.
- Behandlingen ges under narkos och innebär att en konstgjord förbindelse (shunt) anläggs genom levern mellan portådern och en ven i levern.
- Via ett kärl på halsen förs en kateter ned till levern. Shunten etableras med en nål och hålls öppen med hjälp av ett självexpanderande metallstent som ligger kvar livet ut.
- För att komma i fråga för en TIPS ska patienten inte vara alltför sjuk i levern. Kontraindikationer är bland annat blodförgiftning, cystor eller tumörer i levern.
FAKTA: Skrumplever (levercirros)
- Levern är ett viktigt organ som normalt avlägsnar gifter som alkohol, droger och läkemedel från kroppen, hjälper till att bryta ner fett och lagrar energi.
- Levercirros utvecklas när levern varit inflammerad under flera år. De vanligaste orsakerna är långvarigt alkoholmissbruk eller leverinfektion med hepatit B- eller hepatit C. Andra orsaker: fetma med inlagring av fett i levern, giftiga ämnen som skadar levern, för höga halter järn eller koppar i levern, höga doser av vissa läkemedel, inflammation i levern av annan orsak och sjukdomar, såsom ovanliga så kallade autoimmuna sjukdomar.
- Vanliga symtom är att man blir trött, mår illa, minskar i vikt eller får ont i magen. Efter en tid kan man få vätskeansamling i buken, blödningar från åderbråck i matstrupen och gul hud.
Nyckelord
Kontakter
Fredrik Rorsman, överläkare och sektionschef inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset; 018-611 58 38 eller 076-724 85 10 eller 076-945 09 93
fredrik.rorsman@akademiska.se
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum