Akademiska sjukhuset

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad

Dela

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

För andra året i rad har Akademiska sjukhuset tilldelats utmärkelsen Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. På bilden syns från vänster: Mia von Euler, registerhållare Riksstroke, Hannele Hjelm, koordinator Riksstroke, Erika Keller, kvalitetsansvarig sjuksköterska Strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset och Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset.
För andra året i rad har Akademiska sjukhuset tilldelats utmärkelsen Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. På bilden syns från vänster: Mia von Euler, registerhållare Riksstroke, Hannele Hjelm, koordinator Riksstroke, Erika Keller, kvalitetsansvarig sjuksköterska Strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset och Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare strokeavd 85B1, Akademiska sjukhuset. Sara Korpela

– Detta är ett kvitto på att vi haft framgång med vårt systematiska arbete med att förbättra strokevården på Akademiska. Idag sker en stor del av strokevården på en dedikerad vårdavdelning inom verksamhetsområde neuro, men sjukhusets strokekedja påbörjas inom ambulanssjukvård och inkluderar ett flertal verksamhetsområden till rehabilitering i hemmet inom geriatrik. Framgången hade inte varit möjlig utan allas gemensamma insatser, säger Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare vid strokeavdelning 85B1 och ordförande för regionens strokeråd.

Även för 2022 tilldelades Akademiska sjukhuset utmärkelsen Årets strokeenhet. Då var det första gången på 12 år som priset tillföll ett universitetssjukhus. Även i år är Akademiska det enda större sjukhuset och det enda universitetssjukhuset som fått utmärkelsen två gånger. Övriga tre sjukhus som tilldelas utmärkelsen för 2023 är Kullbergska sjukhuset, Lindesbergs lasarett och Skaraborgs sjukhus i Lidköping.

– Det känns extra roligt att ett universitetssjukhus som Akademiska får priset eftersom det är svårare att uppfylla alla målnivåerna på större sjukhus med många aktörer i vårdkedjan. En av de viktigaste indikatorerna på god strokevård är strokeenheten som första vårdande enhet, vilket är en stor utmaning vid vårdplatsbrist på stora sjukhus, medan mindre sjukhus kanske endast har en medicinavdelning för alla patienter, oavsett diagnos, framhåller Signild Åsberg.

Akademiska sjukhuset har tidigare haft en styrgrupp för strokevård inom ramen för värdebaserad vård. Idag sker kvalitetsarbetet för strokekedjan inom lokal arbetsgrupp (LAG) för stroke och TIA, som är uppdelad i Rädda Hjärnan-gruppen och strokerådet.

En grundförutsättning för att få priset är god rapportering till kvalitetsregistret Riksstroke, där Akademiska har hög täckningsgrad (90 procent) jämfört med slutenvårdsregistret samt hög svarsfrekvens (93 procent) vid Riksstrokes enkätuppföljning tre månader efter stroke.

FAKTA: Kunskapsstyrning inom stroke
Utöver Programområden på nationell, regional och lokal nivå finns inom stroke:
NAG= Nationell arbetsgrupp
RAG= Regional arbetsgrupp
LAG=Lokal arbetsgrupp

FAKTA: Akademiska sjukhusets resultat inom strokevården 2023 - indikatorer som ligger till grund för utmärkelsen fördelat på ansvariga verksamhetsområden

  • 23 procent av strokepatienterna reperfusionsbehandlades (ambulanssjukvård, anopiva, bild- och funktionsmedicinskt centrum, neuro)
  • 84 procent vårdades, på strokeenhet 85B  om det inte fanns behov av högre vårdnivå (första vårdavdelning inom akutsjukvård, neuro)
  • 96 procent undersöktes enligt NIH strokeskala (akutsjukvård, neuro)
  • 71 procent trombolysbehandlades inom 30 minuter som median,beräknat från ankomst till Akademiska (ambulanssjukvård, bild- och funktionsmediciskt centrum, neuro)
  • 95 procent vårdades vid strokeavdelning någon gång under vårdtid (neuro)
  • 100 procent sväljbedömdes (neuro)

Andel som erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)

  • 84 procent blodtrycksbehandling vid stroke
  • 98 procent trombocythämmare vid ischemisk stroke utan förmaksflimmer
  • 88 procent oral antikoagulantia vid ischemisk stroke med förmaksflimmer
  • 88 procent statinbehandling vid ischemisk stroke
  • 81 procent erhöll tidig hemrehabilitering (geriatrik)
  • 89 procent var nöjda med rehabilitering i öppenvård (geriatrik, rehabilitering och smärtcentrum)


TIA-patienter vid Akademiska) under 2023 fördelat på ansvariga verksamhetsområden

76 procent vårdades, på strokeenhet 85 B1 som första vårdavdelning (akutsjukvård, neuro), om det ej fanns behov av högre vårdnivå

Andel som erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)

  • 84 procent blodtrycksbehandling vid TIA
  • 100 procent trombocythämmare vid TIA utan förmaksflimmer
  • 95 procent oral antikoagulantia vid TIA med förmaksflimmer
  • 92 procent statinbehandling vid TIA

Kontakter

Signild Åsberg, docent, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) inom strokevård, Akademiska sjukhuset;
signild.asberg@akademiska.se
076-496 36 31 eller 018-611 27 53

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Kortare tilläggsbehandling med immunterapi vid malignt melanom utvärderas i ny studie7.11.2024 11:01:05 CET | Nyheter

Malignt melanom är den cancertyp som ökar snabbast i förekomst och den hudcancerform som flest dör av. I en ny klinisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, ska forskarna avgöra om tillägg på ett halvår med immunterapi efter kirurgi är lika effektivt som den nuvarande ettåriga standardbehandlingen som ges till patienter med hög risk för återfall.

Forskare: Läkemedelskommunikationen behöver förbättras när äldre skrivs ut från sjukhus31.10.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

För att förebygga läkemedelsproblem efter utskrivning från sjukhus behöver kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre förbättras och anpassas mer individuellt. Vårdpersonalen behöver förbättra sitt sätt att kommunicera samtidigt som patienter och anhöriga behöver förberedas bättre på utskrivningssamtalet och uppmuntras att bli mer delaktiga i vården. Det framgår av en klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och Västmanlands sjukhus i Västerås.

33 kvinnor fick livmodern bortopererad efter felaktig diagnos22.10.2024 13:15:00 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat 33 fall under 2023 och 2024 där kvinnor på felaktiga grunder har fått sin livmoder bortopererad. Kvinnorna hade efter provtagning fått besked om att de hade cellförändringar som är ett förstadium till livmodercancer, och därför rekommenderats operation. Men diagnosen visade sig i efterhand vara felaktig. Någon operation hade inte behövts.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye