Nya mål kan få kommuninvånare att äta mer planetvänligt

– Vi hoppas att kommunerna vill axla ett större ansvar för vad som läggs på tallrikarna, säger Ulrika Backlund, projektledare för hållbar mat på Världsnaturfonden WWF.  

Maten vi äter står för ungefär en fjärdedel av klimatutsläppen och är den största enskilda orsaken till förlust av biologisk mångfald. Allt fler kommuner sätter mål för att minska matens miljöpåverkan, främst kring matsvinn, andel ekologiskt och klimatpåverkan.  

Däremot kan det vara en utmaning för kommunerna att arbeta med flera miljöaspekter kring maten samtidigt. 

– Det är lätt att man hamnar i att arbeta för antingen minskad klimatpåverkan, eller ökad biologisk mångfald eller minskat matsvinn. Flera kommuner har hört av sig till oss för att få hjälp med hur de kan ta bättre hänsyn till helheten, säger Ulrika Backlund.  

Därför har WWF tagit fram en vägledning med förslag på tidsatta mål för matens påverkan på både klimat och biologisk mångfald, samt för att mindre mat ska hamna i soptunnan.  

Målen kan användas inom kommunernas egna verksamheter såsom skolor, förskolor och äldreboenden. Men vägledningen innehåller även specifika mål för kommunens representation såsom möten och konferenser, liksom också krav att ställa på aktörer som har arrangemang eller säljer livsmedel på mark eller i fastigheter som kommunen äger, till exempel idrottshallar eller kulturarenor. 

Vägledningen innehåller även en mängd tips om hur kommunerna kan arbeta inom varje område, liksom goda exempel att inspireras av. 

Därtill lyfts hur kommunen kan påverka invånarna indirekt, genom till exempel kommunikation och synliggörande av hållbar mat i skola och förskola. 

–  Vi tror att kommunerna kan axla ett stort ansvar för att visa vägen mot mer hållbar mat – dels genom de offentliga måltiderna, dels genom att påverka andra delar av samhället. Det är en utmaning men vi ser flera inspirerande exempel på kommuner som gått före, säger Ulrika Backlund.  

FAKTA Den nya vägledningen innehåller mål på sex områden:  

• Biologisk mångfald: Mål för andel ekologiskt, samt mål för kött och ost baserat på WWFs Köttguiden, samt för fisk och skaldjur baserat på WWFs Fiskguiden. 

• Klimat: Mål för klimatutsläpp per kg livsmedel eller per måltid. Målen baseras på måltidsverktyget One Planet Plates klimatbudget som är beräknad utifrån Parisavtalets 1,5-gradersmål.  

• Matsvinn: Mål för svinn på tallrik, vid servering och i kök - med olika mål för förskola, grundskola, gymnasium och äldreboenden.  

• Egen representation, till exempel möten, och andra arrangemang i staden: Mål om andel livsmedel som uppfyller krav kring biologisk mångfald och klimat.  

• Försäljning av mat i fastigheter eller på mark som kommunen äger: Mål om andel avtal som innehåller krav kring klimat och biologisk mångfald.  

• Integrera maten i hela skolan: Mål för andel skolor som har handlingsplan för att arbeta pedagogiskt och systematiskt med maten. 

Här finns hela den nya vägledningen med målen.