Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn
Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.

– Den kliniska uppföljningen av dessa kvinnor är mycket viktig och de behöver individanpassad rådgivning om eventuella framtida graviditeter, säger studiens förstaförfattare Eleni Tsamantioti, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Både födelsetal och fertilitet har minskat stadigt i Sverige under de senaste åren. I den nya populationsbaserade studien har forskarna undersökt sambandet mellan svår sjuklighet hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Studien omfattade över en miljon kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1999 och 2021.
– Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger Neda Razaz, docent vid samma institution och studiens sistaförfattare.
Totalt drabbades 3,5 procent av förstföderskorna i studien av svåra komplikationer och var då 12 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Mest påverkade var kvinnor som drabbats av hjärtkomplikationer, brusten livmoder eller svåra psykiska tillstånd, som i bara hälften så stor utsträckning skaffade fler barn jämfört med kvinnor som inte drabbats av svåra komplikationer.
Kvinnor som behövt respiratorvård eller som drabbats av cerebrovaskulär sjukdom som stroke eller hjärnblödning var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kunde kopplas till lägre sannolikhet för fler graviditeter. Forskarna jämförde också med kvinnornas eventuella systrar för att kunna utesluta att sambanden beror på gemensamma familjefaktorer.
– Orsakerna är svåra att spekulera i då det kan bero på flera faktorer, som minskad önskan om fler barn, trauma, infertilitet relaterad till psykiatrisk medicinering eller brist på hälsorådgivning. Bra stöd och uppföljning inom mödravården är därför avgörande för kvinnor som drabbats av allvarlig sjukdom under graviditet eller förlossning, säger Eleni Tsamantioti.
Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm, ALF-medel och Vetenskapsrådet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation: “Association of Severe Maternal Morbidity With Subsequent Birth”, Eleni Tsamantioti, Anna Sandström, Charlotte Lindblad Wollmann, Jonathan M Snowden, Neda Razaz, JAMA, online 25 november 2024, doi: 10.1001/jama.2024.20957.
Nyckelord
Kontakter
Eleni TsamantiotiDoktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
eleni.tsamantioti@ki.seNeda RazazDocent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel:076-173 9808neda.razaz@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas3.4.2025 20:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid Karolinska Institutet4.3.2025 11:27:47 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.
Barn med ätstörningen ARFID löper högre risk för flera sjukdomar17.2.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.
Tidigt födda barn får otillräcklig smärtbehandling27.1.2025 15:02:51 CET | Pressmeddelande
En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum