Kvinnor som får graviditetskomplikationer skaffar färre barn
Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.
– Den kliniska uppföljningen av dessa kvinnor är mycket viktig och de behöver individanpassad rådgivning om eventuella framtida graviditeter, säger studiens förstaförfattare Eleni Tsamantioti, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Både födelsetal och fertilitet har minskat stadigt i Sverige under de senaste åren. I den nya populationsbaserade studien har forskarna undersökt sambandet mellan svår sjuklighet hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Studien omfattade över en miljon kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1999 och 2021.
– Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger Neda Razaz, docent vid samma institution och studiens sistaförfattare.
Totalt drabbades 3,5 procent av förstföderskorna i studien av svåra komplikationer och var då 12 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Mest påverkade var kvinnor som drabbats av hjärtkomplikationer, brusten livmoder eller svåra psykiska tillstånd, som i bara hälften så stor utsträckning skaffade fler barn jämfört med kvinnor som inte drabbats av svåra komplikationer.
Kvinnor som behövt respiratorvård eller som drabbats av cerebrovaskulär sjukdom som stroke eller hjärnblödning var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kunde kopplas till lägre sannolikhet för fler graviditeter. Forskarna jämförde också med kvinnornas eventuella systrar för att kunna utesluta att sambanden beror på gemensamma familjefaktorer.
– Orsakerna är svåra att spekulera i då det kan bero på flera faktorer, som minskad önskan om fler barn, trauma, infertilitet relaterad till psykiatrisk medicinering eller brist på hälsorådgivning. Bra stöd och uppföljning inom mödravården är därför avgörande för kvinnor som drabbats av allvarlig sjukdom under graviditet eller förlossning, säger Eleni Tsamantioti.
Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm, ALF-medel och Vetenskapsrådet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation: “Association of Severe Maternal Morbidity With Subsequent Birth”, Eleni Tsamantioti, Anna Sandström, Charlotte Lindblad Wollmann, Jonathan M Snowden, Neda Razaz, JAMA, online 25 november 2024, doi: 10.1001/jama.2024.20957.
Nyckelord
Kontakter
Eleni TsamantiotiDoktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
eleni.tsamantioti@ki.seNeda RazazDocent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel:076-173 9808neda.razaz@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder
Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor till kardiovaskulär forskning vid KI20.11.2024 12:00:00 CET | Pressmeddelande
Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.
Mycket tidig medicinsk abort är effektivt och ofarligt6.11.2024 23:00:00 CET | Pressmeddelande
I dag avvaktar vården med medicinsk abort till dess att ultraljud bekräftar en graviditet i livmodern. En stor internationell studie visar nu på lika effektiv och säker behandling redan innan den sjätte graviditetsveckan. Det rapporterar forskare från bland annat Karolinska Institutet i tidskriften New England Journal of Medicine.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024 till Victor Ambros och Gary Ruvkun7.10.2024 12:31:52 CEST | Pressmeddelande
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2024 ska tilldelas Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering.
Ylva Trolle Lagerros får Sveriges enda professur i prevention4.10.2024 11:45:08 CEST | Pressmeddelande
En ny donationsprofessur i prevention inrättas på Karolinska Institutet. Den får namnet Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention och tilldelas forskaren och obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros som tillträdde tjänsten den 1 oktober. Syftet är att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige.
De axlar ansvaret att driva forskning och sprida ny kunskap3.10.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Luftvägarnas immunsystem, AI i vården och hur man kan förebygga folksjukdomar och olyckor – det är några av de forskningsområden som Karolinska Institutets nya professorer intresserar sig för. Idag den 3 oktober 2024 hålls den årliga installationshögtiden i Aula Medica, där 18 professorer installeras under ceremoniella former.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum