LRF växtodlingsrapport volym 2: "Vi hade i alla all tur med vädret"

Ett blött 2023 ledde till en betydligt mindre skörd och sämre kvalitet på grödorna här i Sverige. Samtidigt kämpade svenska växtodlaren liksom resten av samhället med höga kostnader. I år är läget betydligt bättre och Jordbruksverket förutspår en skörd på 5,1 miljarder ton, vilket är 5 procent lägre än genomsnittet de senaste fem åren.

”Vi slapp det värsta extremvädret i år och därför är skörden bättre än förra året. Samtidigt ser vi ovanligt stora variationer över hela landet. Skillnaderna i skörderesultat syns både i mängd och kvalitet, och på vissa gårdar kan åkrar som ligger bredvid varandra ge helt olika resultat." Säger Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på Lantbrukarnas Riksförbund.

För att odla spannmål, oljeväxter (raps) och baljväxter (ärtor och bönor) i Sverige behövs insatsvaror. Under åren 2022 och 2023 rusade kostnaderna på exempelvis frö, gödsel och bränsle vilket gjorde det mycket mer kostsamt att bedriva odling.

Under 2024 har produktionskostnaderna sjunkit och uppskattningsvis har kostnaderna minskat med ungefär 13 procent för den svenska växtodlaren. Under både 2022 och 2023 sköt priset på gödsel i taket, men har under året fallit tillbaka med ungefär 40 procent. Priset på bränsle har sjunkit med omkring 14 procent och växtskyddsmedel med drygt 9 procent.

”Priserna på viktiga på insatsvaror är betydligt bättre än förra året och även räntekostnaderna har börjat gå åt rätt håll. Utmaningen är att försäljningspriset på spannmål samtidigt har sjunkit stadigt, vilket gör att den ekonomiska situationen fortfarande är pressad för många svenska växtodlare." Säger Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på Lantbrukarnas Riksförbund.

Under 2024 har världsmarknadspriset på spannmål sjunkit vilket innebär lägre intäkter för den som odlar spannmål och oljeväxter. Generellt har priset på spannmål och oljeväxter (raps) minskat med 14 procent. Prisfallet är störst på grödor som används inom livsmedelsproduktion. Priset på maltkorn har minskat med -25 procent och priset på brödvete med -19 procent.

Sammanfattningsvis väntas resultatet för växtodlaren som odlar växter som spannmål och oljeväxter (raps) bli något bättre 2024 än 2023. Resultatet på gårdsnivå har förbättrats jämfört med i fjol beroende på gårdens storlek, läge och vilka grödor som odlas på gården.

”Det är bara ekonomiskt hållbara företag som kan göra de investeringar som krävs för att möta ett förändrat klimat, på ett sätt som är bra både för människa och miljö. Men då måste man se till att den svenska växtodlaren får rätt förutsättningar att göra de investeringar som krävs för att klimatsäkra svensk matproduktion.”

Vad vill Lantbrukarnas Riksförbund?

Det måste bli enklare för Sveriges lantbrukare att klimatanpassa sin  produktion. Inom växtodling handlar det främst om att hantera för mycket och för lite vatten på sina marker. Lagstiftningen för hantering av vattenmängder i skog och mark är otidsenlig och inte anpassad till framtidens lantbruk.  Att både kunna tillföra och leda bort vatten är A och O vid extremväder som torka och översvämningar.

Satsa på svensk växtförädling och låt Sveriges lantbrukare få tillgång till modern växtodlingsteknik (CRISPR-Cas9) för att i snabbare takt kunna ta fram grödor som står pall mot ett förändrat klimat. Det här är en fråga som är avgörande om politiker vill klimatsäkra den svenska matproduktionen.

Läs hela rapporten här.
Kalkylen för respektive gård finns att läsa i bilagor.