Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
–Allvarliga infektioner är den vanligaste orsaken till kortsiktig dödlighet hos barn med blodcancer. Målet är att utveckla ny, mer träffsäker diagnostik och behandlingar för sepsis hos barn med leukemi, säger Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet.
Sepsis, eller blodförgiftning som det också kallas, orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion orsakad av bakterier, virus, parasiter eller svamp, vare sig de finns i blodet eller inte. Oftast börjar sepsis med en lokal infektion, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion.
– En cancerdiagnos och behandling med cytostatika eller strålning kan försvaga immunförsvaret, vilket gör det svårt för kroppen att bekämpa infektioner. Barn med leukemi, som genomgår cytostatikabehandling, kan vara särskilt mottagliga. Om barnet drabbas av sepsis kan detta leda till chock, organsvikt och till och med dödsfall, säger Robert Frithiof.
I studien ska forskarna mer specifikt undersöka neutrofila extracellulära fällor (NETs). Det är nätliknande strukturer, som är en del av det medfödda immunförsvaret och som frigörs för att fånga och döda invaderande mikroorganismer.
– NETs kan även göra skada genom att bidra till ökad inflammation och försämra funktionen för kroppens egna celler. Det är ännu okänt hur de påverkar infektioner hos barn med blodsjukdomar, förklarar Robert Frithiof.
Han betonar att sepsis hos barn med cancer skiljer sig från sepsis hos barn utan cancer genom andra infektionsvägar, infektionstyper och immunsvar.
– Biomarkörer och behandlingsstrategier fungerar sämre för denna grupp, och forskning anpassad för deras behov är begränsad. Detta gör att dödligheteten är hög och behovet av ny diagnostik och behandling stor, avrundar Robert Frithiof.
Studien är del av ett europeiskt samarbetsprojekt där en viss del av finansieringen redan har beviljats på europeisk nivå genom utlysningen HORIZON-MSCA-2022-DN-01. Forskargruppen tilldelades nyligen ett anslag från Barncancerfonden på 1,2 miljoner kronor för studien.
FAKTA om den kliniska studien ”Novel therapeutic targets and diagnostic tools for sepsis in paediatric leukaemia”
- Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen på Akademiska sjukhuset.
- Proverna kommer att användas för att identifiera biomarkörer och nya behandlingsmål kopplade till NETs-produktion.
- Både befintliga och nya biobanker kommer att användas.
- Ett fokus är mediatorer, faktorer som förklarar viktiga steg i NETs-bildningsprocessen, och hur dessa kan kopplas till organsvikt och kortsiktig dödlighet.
- Därefter kommer specifika diagnostiska verktyg och läkemedelsbehandlingar som riktar sig mot dessa mediatorer att utvecklas.
- Slutligen kommer forskarna att undersöka hur effektiva dessa nya verktyg är för att upptäcka och påverka NETs-bildning i de insamlade proverna.
Nyckelord
Kontakter
Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet;
018-617 12 64 eller 072-240 62 52
robert.frithiof@uu.se
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny studie: Högflödesbehandling i hemmet utvärderas på patienter med kronisk andningssvikt10.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk andningssvikt orsakad av KOL eller lungfibros behandlas vanligtvis med torr syrgas via grimma i hemmet. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en nationell studie där forskarna ska undersöka hälsoeffekter av kompletterande högflödesbehandling som innebär att man får en blandning av syrgas och luft, med högre flöden.
Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum