Goda möjligheter stärka framtidens skogsbilvägar

Projektet ”Lösningar för snabbare utveckling av skogsbilvägar” är en av de största forskningssatsningarna inom skogsindustrin som genomförts i Sverige. Det VTI-ledda projektet har finansierats av Vinnova och involverat sammanlagt elva partner, däribland flera av de stora skogsbolagen.

Bakgrunden är att nuvarande skogsbilvägar är konstruerade efter gamla riktlinjer och inte anpassade för de krav som ställs i dag. Det gäller både klimatförändringen med häftiga regn under kort tid och tyngre fordon, då den högsta tillåtna bruttovikten ökat från 64 till 74 ton. Konsekvensen blir vägar som går sönder och fordon som kör fast.

I projektet testas fem olika metoder för att förstärka skogsbilvägarnas bärighet:

•    Geoceller. Nät med geoceller grävs ner i vägbanan och fylls med grus och stenmaterial. (Stora Enso)
•    Krönlutning/bombering. Lutningen från vägbanans mitt varieras från 0 till 10 procent vilket påverkar dräneringen. (SCA)
•    Tillsatser med låg miljöpåverkan. Olika stabiliserande enzymer tillsätts till vägbanan. (Holmen)
•    Olika kompakteringsmetoder. Ökad packning genomfördes på både sandiga och lerhaltiga vägmaterial. (Sveaskog och Holmen)
•    Stenmadrasser. Så kallade stenmadrasser, fyllda med sten och täckta av geotextil, grävs ner i vägen för att förbättra dräneringen. (Kopparfors skogar)

Testerna av provsträckorna är tydligt positiva. Med ett undantag uppvisade samtliga metoder förbättringar av bärigheten med mellan 10 och drygt 60 procent. Enda undantaget var det sandiga vägmaterialet där ökad packning inte påverkade bärigheten.

Störst förbättring uppnåddes med geocellerna där resultatet beskrivs som ”anmärkningsvärt positivt”. Trots en relativt hög fuktkvot förbättrades bärigheten med mellan 52-64 procent jämfört med en referenssträcka. Geoceller är också den metod som bedöms som ekonomiskt mest fördelaktig när det gäller procentuell ökning av bärighet per meter väg.

– Resultatet är tydligare och mer positivt än jag hade väntat mig. Jag trodde att det fanns tekniska lösningar, men hade inte förväntat att vissa också är så ekonomiskt fördelaktiga, säger projektledaren Dina Kuttah, senior forskare på VTI.

Projektet har finansierats inom InfraSweden, ett av Sveriges 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Partner i projektet: Skogforsk, Sveaskog, Stora Enso Skog, SCA Skog, Holmen Skog, Kopparfors Skogar, Riksförbundet Enskilda Vägar, Skogsstyrelsen, Södra Skogsägarna Ekonomiska förening och Trafikverket.

Läs mer i rapporten och på projektets hemsida via länkar nedan.