Ny forskning visar hur fibrer påverkar immunförsvaret
Örebroforskaren Victor Castro-Alves har tagit reda på varför fibrer är bra för immunförsvaret – på cellnivå. Hans resultat kan bidra till att på sikt göra det möjligt att använda mat som medicin mot IBS och IBD.
I nästa studie får deltagare äta blå muffins för att forskarna ska kunna följa fibrernas resa genom kroppen.

Kostfibrer är bra för både magen och tarmfloran. Fibrerna håller magen stabil och blir mat till de goda bakterierna i tarmfloran. Victor Castro-Alves är intresserad av den tredje effekten – att kostfibrer har en direkt inverkan på cellerna i tarmen och på immunförsvaret.
Han har undersökt hur fibrer från vete och havre bryts ner i tjocktarmen och bildar så kallade oligomerer, och hur dessa i sin tur påverkar tarmens celler som är en del av immunförsvaret.
Hämma eller aktivera
Örebroforskaren studerade vad som hände med fibrerna när de jäste i en labbmiljö som liknar tjocktarmen. Resultaten visar att oligomererna som fibrerna producerade antingen kunde hämma eller aktivera speciella receptorer på cellerna. Långa oligomerer med flera förgreningar visade sig ha större påverkan än raka oligomerer.
Det betyder att fibrerna inte bara är mat för tarmbakterier utan också påverkar immunförsvaret direkt genom att interagera med celler i tarmen.
– Det var ett tidskrävande arbete eftersom vi metodiskt undersökte hur var och en av dessa unika molekylära strukturer reagerade med tarmens celler, säger Victor Castro-Alves, forskare i kemi vid Örebro universitet.
– Nu har vi en arbetsmetod som vi kan använda för att testa olika slags samband. Den kan till exempel användas för att förstå vad som sker hos patienter inflammatoriska tarmsjukdomar som IBS och IBD. Kanske kan vi på sikt upptäcka hur vi kan använda mat för att minska symptomen. Det finns stor potential för oligomererna, säger Victor Castro-Alves.
Alla har olika matsmältningsprocesser
I projektet gjordes även studier där deltagare fick lämna avföringsprov. Forskarna såg att även fibrer påverkar tarmfloran i stort sett på samma sätt fanns det skillnader mellan olika människor.
– Det är inte så förvånande eftersom alla har olika tarmbakterier och matsmältningsprocesser, säger han.
Tiden det tar för maten att passera genom tarmen har stor betydelse och kan variera från 10 timmar ändå upp till 72 timmar. I nästa steg, som går under namnet Blue muffin study, ska deltagarna äta muffins preparerade med kostfiber, som har färgats blå med livsmedelsfärg.
Forskarna ska analysera de blåfärgade avföringsproverna och de som kommer närmast efter för att hitta fler svar om fibrers påverkan på immunförsvaret – och i förlängningen människors hälsa.
Det nya projektet har fått över 900 000 kronor från Lantmännens forskningsstiftelse och är en del av Rosetta@oru.
Forskningsresultaten är publicerade i Carbohydrate Polymers (Elsevier): Bioactive arabinoxylan oligomers viacolonic fermentation and enzymatic catalysis: Evidence of interaction with toll-like receptors from in vitro, in silico and functional analysis
Nyckelord
Kontakter
För mer information kontakta Victor Castro-Alves: 076 566 89 51, Victor.Castro-Alves@oru.se
Linda HarradinePressansvarig och enhetschefKommunikation och samverkansstöd
Tel:019 301470Tel:0706 431470linda.harradine@oru.seLänkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Så blir lärare i matematik bättre på att undervisa – tillsammans19.12.2025 07:53:55 CET | Pressmeddelande
Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och leda till ökad kvalitet i undervisningen – och på sikt till bättre matematikkunskaper hos elever. – Vi måste våga förändra gamla normer, säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.
Adhd i familjen kopplas till ökad risk att begå brott18.12.2025 08:59:23 CET | Pressmeddelande
Personer med adhd har en högre risk att begå brott än personer som inte har adhd. Samma mönster syns hos deras släktingar, enligt en ny studie från Örebro universitet. – Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer delade inom familjen kan spela roll, säger forskaren Sofi Oskarsson.
Normer och attityder gör vardagen svårare för äldre lgbq-personer17.12.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Äldre lgbq-personer på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. Det kan begränsa deras möjligheter att uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Örebrostudenter hittar PFAS-relaterat ämne i glögg16.12.2025 11:40:36 CET | Pressmeddelande
Fyra kemistudenter vid Örebro universitet analyserade tolv glöggprodukter som köpts i dagligvaruhandeln. I samtliga prover påvisades mätbara halter av trifluorättiksyra (TFA). Forskare betonar att den hälsomässiga betydelsen är oklar och att mer forskning behövs.
AI-förordning i EU riskerar tappa legitimitet9.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andrew Leyden, rättsvetare vid Örebro universitet, har i en studie granskat EU:s AI-förordning som bygger på tekniska standarder. – Traditionella frågor om rättssäkerhet, ansvar och demokratisk legitimitet får en ny betydelse när tekniska standarder fungerar som ett slags privat lagstiftning, säger han.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum