Kvinnor är sjukskrivna dubbelt så ofta som män

Det finns ett politiskt mål om att skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor ska minska men idag syns inga såna tendenser. Kvinnors sjukfrånvaro har varit högre än mäns sedan mitten av 1980-talet då kvinnor började förvärvsarbeta i allt högre grad och skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män minskade.

Kvinnor och män sjukskrivs delvis för olika diagnoser vilket också gör att deras sjukskrivningar är olika långa. Under de senaste fem åren har stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent och kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för längre sjukfall på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.

-Kvinnors högre risk för längre sjukfall förklaras av en kombination av bristande jämställdhet i privatlivet och av bristande organisatorisk och social arbetsmiljö i arbetslivet, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskassan.

Högre risk för långa sjukfall inom vård och omsorg

Könsskillnaderna förklaras också till viss del av att kvinnor och män jobbar inom olika branscher. Risken för längre sjukfall är högst inom vård, omsorg och sociala tjänster, oavsett om du är man eller kvinna men fler kvinnor jobbar inom de yrkena.  

-Många av orsakerna till sjukfrånvaro, som stressrelaterad psykisk ohälsa och värk i kroppen, har en tydlig koppling till arbetsförhållanden. Därmed borde förbättrade arbetsvillkor kunna minska skillnaderna mellan olika grupper, säger Alma Wennemo Lanninger.

Den nya rapporten är den fjärde, och sista delen, av ett regeringsuppdrag om att analysera skillnader i nyttjandet av sjukförsäkringen.

Sjukpenning kan man ansöka om efter två veckor då man inte har kunnat arbeta på grund av sjukdom. Under de två första veckorna betalar arbetsgivaren sjuklön till den anställde.

Mer från rapporten

• Under de senaste tre åren har mellan 620 000 och 630 000 personer haft sjukpenning varje år.
• Andelen långa sjukfall har de senaste åren ökat något.
• Boende i storstäder har lägre risk att bli sjukskrivna med sjukpenning.
• Utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige har lägre risk för längre sjukfall.
• Andelen sysselsatta som får sjukpenning är som lägst för personer under 30 år och som högst i åldersgruppen 50–59 år.
• Sysselsatta personer med en eftergymnasial utbildning har ett lägre nyttjande av sjukpenning.
• Nyttjandet av sjukpenning är lägst bland personer med lägst och högst inkomster.