Konjunkturutsikter för lantbruket. Stark utveckling inom animalieproduktion och skogsbruk - utmaningar inom växtodling

”Handelspolitiska beslut, tullar och svårbedömt geopolitisk fortsätter att prägla marknaden och leder till osäkerhet för import och export. Sveriges väg till framgång för att kunna försörja sin befolkning med mat under kris och krig kräver stärkt konkurrenskraft i lantbruksföretagen. Sverige behöver politiska åtgärder och investeringar för att minska importberoende av insatsvaror, exempelvis gödsel, samt öka livsmedelsproduktionen”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. 

I index ser vi att växtodling är särskilt utsatt, då prisfallen på spannmål på världsmarknaden försämrat lönsamheten för företagen i branschen till följd av stora lager och god skördeprognos. Ytterligare faktorer som påverkar framför allt växtodlingen är de globala prognoserna för skörd och väder. Våren inleddes vädermässigt positivt med en tidig sådd, men följdes av en period med torka och ovanligt låga temperaturer. Det låga grundvattnet väcker oro inför växtsäsongen. 

Trädgårdsnäringen påverkas av en starkare krona som ökar konkurrensen från importerade produkter och efterfrågan på svenska produkter har dämpats. Skogen har fortfarande ett högt index med rekordhöga priser som har drivits upp på grund av virkesbrist då Ryssland tidigare stod för en stor export.

Animalieproduktionen är i större utsträckning beroende av hemmamarknaden, vilket har gynnat branschen. Den höga efterfrågan på svenskt kött ger en god lönsamhet. Trots det positiva indexet som legat stabilt och en god lönsamhet i näringen så ökar inte investeringarna inom animalieproduktionen. För att bryta den låga investeringstakten måste den goda lönsamheten bibehållas, riskerna minimeras och marknaden stabiliseras utan stora pris- och räntefluktuationer.

”Här och nu behöver lantbruket hantera smittsamma virus och invasiva arter. Nu finns det en växande oro bland nötköttsproducenter för spridningen av blåtunga som är en virussjukdom som sprids via knott, särskilt under betessäsongen. Inom trädgårdsnäringen ser vi ökade kostnader för hantering av den invasiva lövplattmasken.

Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande och fortsätter.

"Långsiktig är lantbruket och Sveriges livsmedelsberedskap i behov av att omvandla investeringsbehov till investeringsvilja på gårdarna. Konsumenterna bidrar genom att fortsätta handla svenskt. Politiken behöver använda sina verktyg för att minska regelkrånglet, återinföra äganderätten samt investera i lantbrukets gröna framsteg”.

Resultat för de olika delbranscherna andra kvartalet 2025, jämfört med första kvartalet 2025 (i parentes):

• Totalindex 109,3 (109):  Andra kvartalet 2025 visar fortsatt stabil positiv syn på den framtida konjunkturen. Indexvärdet på 109 ligger på samma nivå som under de tre föregående kvartalen. Undersökningen, som genomfördes i april, visar att flera branscher, såsom animalieproduktion och skogsnäring, har en stark utveckling med god efterfrågan och höga priser. Växtodlingen går däremot i motsatt riktning och når under denna mätperiod sitt lägsta indexvärde på ett år.

• Växtodlingsindex 90,7 (95,6): Index för växtodling sjunker för det andra kvartalet till 91 och det är en stadigt nedåtgående trend det senaste året. Det beror främst på de låga världsmarknadspriserna på spannmål. Handelspolitiska beslut, tullhot och andra geopolitiska faktorer sätter sin prägel på marknaden, även om spannmålsmarknaden trots turbulensen i omvärlden hittills har hållit sig rätt stilla utan stora förändringar. Rapspriset har dock gått upp något. 

• Animalieindex 114,5 (108,7): Animalieindex stiger till rekordhöga 115 det andra kvartalet 2025. Nöt, mjölk, gris samt får och lamm är positivt inställda till konjunkturen, men även ägg och fjäderfä har blivit mer positiva. Animalieproducenterna är starkt positiva till hur konjunkturen utvecklas jämfört med samma tid förra året. Även hur man bedömer prisutvecklingen de kommande månaderna har blivit mer positivt, samtidigt som man är mycket positivt inställd till lönsamheten. Avräkningspriserna ligger på en förhållandevis hög nivå. Både priserna för nötkreaturs- och grisfoder har också gått ned något de senaste månaderna, vilket kan ha med den stärkta kronan att göra. Lönsamheten på gård för mjölkproducenterna har förbättrats.

• Trädgårdsindex 103,3 (101,5):  Index för trädgård ligga kvar stabilt, strax över 100. Produktionen utvecklas positivt under innevarande säsong då en tidig vår har underlättat vårbruk och plantering. Mätperioden fångade inte det kallare väderomslag som skedde under inledningen av maj med risk för frost under äppel- och jordgubbsblomningen, vilket oroade fruktodlare. Företagen ser en dämpad efterfrågan i jämförelse med föregående kvartal. Restaurangledet upplever en pressad situation vilket resulterat i sämre betalningsvilja och pressade inköpspriser för i synnerhet grönsaksproducenter med växthus. Den svenska kronans förstärkning gentemot euron har samtidigt inneburit en ökad konkurrens från importerade produkter. Prisläget bedöms vara lägre än för ett år sedan vilket återspeglar sig i hur företagen ser på lönsamhetsutvecklingen. Ökade kostnader för hantering av den invasiva lövplattmasken.

• Förädling och tjänster 106,0 (107,2): Ligger på ett förhållandevis stabilt index det senaste året. Entreprenadföretagen och de småskaliga livsmedelsförädlarna har en stark syn på konjunkturen, medan läget fortsatt är svårare för hästföretagen.

• Skogsbruksindex 119,3 (122,8): Index ligger på fortsatta höga nivåer med en tendens till nedgång från föregående kvartal. De senaste åren har konjunkturen varit stark med historiskt höga priser och lönsamheten upplevs högre än samma period föregående år. Priserna har drivits upp av en global brist på virke då Ryssland tidigare varit en stor exportör. De senaste årens omfattande avverkningar har också skett på grund av skadedjursangrepp från granbarkborren. Enligt Skogsstyrelsens prognoser förväntas avverkningarna att minska under 2025. En faktor till minskad avverkning, framförallt lokalt, kan vara risken för att bli indragen i rättsliga processer på grund av artskyddsdirektivet.

Fakta Grönt näringslivsindex
Grön näringslivindex är en konjunkturmätare med fokus på de gröna näringarna. De gröna näringarna innefattar verksamheter med utgångspunkt i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö, det vill säga primärproduktion och service på gårdsnivå. Definitionen av det gröna näringslivet inkluderar de gröna näringarna men även livsmedelsindustri, skogsindustri samt leverantörer av nyttigheter till de gröna näringarna.

Totalt utgörs de gröna näringarna av närmare 400 000 företag, varav drygt 300 000 skogsföretag och 60 000 jordbruksföretag samt andra landsbygdsföretag. De representeras av ungefär 30 olika produktionsinriktningar med ett produkt- respektive tjänsteutbud som spänner över 60 verksamhetsområden. Grönt näringslivsindex är en sammanslagning av fem underindex som representerar branscherna trädgård, växtodling, animalier, skog samt förädling och tjänster. Den industriella sidan av det gröna näringslivet kommenteras genom uppföljning av Konjunkturinstitutets månatliga index över utvecklingen i livsmedelsindustrin, trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin.

Målet med Grönt näringslivsindex är att mäta den rådande konjunkturen i det gröna näringslivet som helhet samt fånga skillnaderna i de olika branscherna inom de gröna näringarna. Varje kvartal inhämtas konjunkturdata från en panel med 950 företagare, varav 150-200 från varje bransch. Undersökningen genomförs av Ipsos i form av webbenkäter och telefonintervjuer. Resultatet viktas både mellan branscherna och inom dess produktionsinriktningar i proportion till omsättning i näringen. Ett indextal över 100 indikerar en förväntad tillväxt medan ett indextal under 100 innebär en förväntad nedgång.