”Det är möjligt att fånga upp fler”

En ny nationell studie har undersökt säkerställda suicidfall under 2015. Totalt tog 948 människor sitt liv och av dessa hade 468 personer en kroppslig sjukdom och fick vård inom den somatiska specialistvården. 

– Nästan hälften hade alltså en kroppslig diagnos och fick behandling i den somatiska specialistvården. Det finns alltså bra möjligheter att upptäcka och förebygga suicid inom specialistvården, säger Tabita Sellin Jönsson, som också är utredare inom psykiatrin och forskningshandledare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, UFC, i Region Örebro län.

Forskarna har analyserat patientjournalerna för att ta reda på om tankar, planer eller försök fanns dokumenterade. Studien visar att var fjärde patient, 111 personer hade dokumentation om suicidalitet och att det fanns en bedömning noterad i journalerna om en förhöjd suicidrisk för 27 av patienterna.

Träffat läkare under sin sista månad

Drygt en tredjedel hade träffat en läkare i specialistvården under sin sista månad. Av dessa fick 17 procent en bedömning av suicidrisken, men endast 7 procent hade en dokumentation om förhöjd risk. 

– Jag har inte analyserat psykiatrins journaler om patienten i den här studien även var inskriven där. Jag ville få det perspektiv vårdpersonalen som tog hand om patientens fysiska hälsa hade. Vad hade de för chans att förstå det patienten inte berättade, säger Tabita Sellin Jönsson. 

Hennes slutsats är att det behövs förändringar på alla nivåer.

– Framför allt behöver specialistpersonalen ha en beredskap för att känna igen och kunna hantera psykisk ohälsa, känslomässig stress eller risk för suicid. Det räcker inte att undersöka och behandla den kroppsliga problematiken, säger Tabita Sellin Jönsson. 

– Men det behövs också ett samarbete inom hela sjukvården, nu är sjukvården organiserad i ”stuprör”. Hela hälso- och sjukvården behöver hitta vägar att samarbeta för att kunna förebygga suicid tillsammans, säger Tabita Sellin Jönsson.

Bryta ner gränserna

Hon menar att det är nödvändigt att bryta ner gränserna. Nu är det sekretess och det kan betyda att det kan finnas hinder att kommunicera med andra vårdgivare om samma person. 

I väntan på större organisatoriska förändringar, policydokument och gemensamma kliniska riktlinjer hoppas Tabita Sellin Jönsson att fler inom specialistsjukvården ska börja ställa frågor till patienter med somatisk sjukdom.

– Fråga - hur mår du egentligen? Hur blir det för dig att få den här diagnosen. Vad tänker du om framtiden? Om man ställer sådana frågor är man en medmänniska och man behöver inte vara expert. Men det är viktigt att fler ser det som en del av sitt uppdrag. 

Inte minst kan det vara viktigt när det gäller män. Fler män än kvinnor tar sitt eget liv. Särskilt de äldre männen söker sällan hjälp från psykiatrin. I den här studien ingick 331 män och 137 kvinnor. 

– Männen kommer inte lika ofta till psykiatrin, men de kommer till den somatiska sjukvården för sina somatiska sjukdomar. Där har vi en chans att upptäcka de som även upplever känslomässig stress över sin sjukdom, psykisk ohälsa, eller har tankar på att inte vilja leva längre.